Val 2026 - Förslag på energipolitiska reformer

Förslag per område:

• Vad föreslår vi om statliga kreditgarantier?

  Statliga kreditgarantier för finansiella energiköpsavtal behövs (PPA)  

  Energiföretagen anser att långsiktiga fasta elprisavtal, så kallade finansiella energiköpsavtal (PPA), kan används som ett kritiskt verktyg för riskavlyft. Energiköpsavtal skapar en tydlig koppling mellan ny elproduktion och ökad efterfrågan, ger både parter prisstabilitet, och bidrar därmed till en mer välkoordinerad och kostnadseffektiv elektrifiering.  

  Det finns dock osäkerheter och risker för både säljare och köpare av PPA vilket minskar användningen av dessa avtal. Det finns även små aktörer, både elproducenter och nya företag, som är kreditvärdiga och skulle kunna dra nytta av energiköpsavtal, men som är för små för att själva få tillgång till marknaden.  

  Vi menar att det kan finnas en potential för riskavlyft genom väl genomtänkta åtgärder i takt med efterfrågan som gör det möjligt för marknadsaktörer att komma till långsiktiga överenskommelser om ett stabilt pris.  

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Statliga kreditgarantier för energiköpsavtal utvecklas 

  • Andra åtgärder för att främja finansiella energiköpsavtal bör undersökas 
• Hur värnar och utvecklar vi vattenkraften?

  Värna och utveckla vattenkraften 

  Vattenkraften behöver värnas och utvecklas för att möta elsystemets behov av fossilfri elproduktion, effekt, energilagring och reglerförmåga. Det måste bli enklare att få tillstånd för förnyelse och utbyggnad av befintliga kraftstationer, samt för nya vattenkraftverk eller pumpkraftverk på platser där påverkan på naturmiljön och den biologiska mångfalden är liten i förhållande till nyttan. 

  Vattenkraften ska omprövas för moderna miljövillkor enligt en nationell plan, men politiken måste säkerställa att omprövningarna blir effektiva, att de miljöåtgärder som genomförs har en tydlig ekologisk effekt och att det nationella riktvärdet på 1,5 TWh produktionsförlust håller. 

   För att miljöåtgärdernas sammantagna påverkan på elproduktionen ska rymmas inom riktvärdet 1,5 TWh måste länsstyrelserna i sina bevarandeplaner använda huvudregeln att den vattenkraft som redan fanns när Natura 2000-områdena pekades ut är förenliga med Natura 2000-skyddet. 

  Energiföretagen föreslår att:  

  • Förtydliga att det är den sammantagna påverkan på en tillgång till vattenkraftsel som ska bedömas och vägas mot miljönyttan vid genomförande av den nationella planen för moderna miljövillkor så att även Natura 2000-områden omfattas av riktvärdet 1,5 TWh. 

  • Säkerställ en tillämpning av miljökvalitetsnormen God ekologisk potential som inte innebär av överimplementering av EU-rätten. Det skulle minska behovet av undantag för vattenkraften. 

  • Reformera vattenförvaltningen i linje med vattenförvaltningsutredningens förslag i betänkande SOU2019:66 ”En utvecklad vattenförvaltning”. 
• Hur värnar och utvecklar vi kärnkraften?

  Värna och utveckla kärnkraften 

  Kärnkraft är och kommer vara en viktig del av det svenska energisystemet. Nuvarande regering har tagit flera steg för att möjliggöra byggnationen av ny kärnkraft men det finns fortfarande flera frågor att jobba med. Energiföretagen kommer fortsätta verka för att de ramverk som tagits fram under denna mandatperiod inte rivs upp utan fortsätter utvecklas i positiv riktning oavsett valresultatet. Det är helt avgörande för de stora investeringar som energibranschen står inför att regelverk är både transparenta och beständiga samt att det finns en parlamentariskt hållbar samsyn kring kärnkraftsfinansiering och riskdelning.   

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Nuvarande förslag kring finansiering och riskdelning för nya kärnkraftsreaktorer fortlever även vid ett eventuellt regeringsskifte 

  • Säkerställa att befintliga kärnkraftverk får de förutsättningar som krävs för att man ska kunna drifttidsförlänga verken. Drifttidsförlängning av befintlig kärnkraft är fördelaktig ur samhällsekonomiska aspekter och också ett resurseffektivt sätt att bibehålla produktion av energi och effekt 

  • Mellanlagring och slutförvaring för ny kärnkraft utvecklas, så att den som har rådighet över finansiella risker också är den som bör bära dem.  
• Förslag för att reformera det kommunala vetot?

  Reformera det kommunala vetot för vindkraft 

  Det kommunala vetot stoppade 26 av 29 vindkraftsprojekt (346 av 359 verk) under 2025.  Det är olyckligt eftersom landbaserad vindkraft är det kraftslag som snabbast kan komma på plats och som under en längre period har byggts på marknadsmässiga grunder. Mörkertalet är därtill troligen stort kring hur många planerade tillståndsansökningar som dragits tillbaka efter att företagen förstått att kommunen kommer att säga nej. Det kommunala vetot i nuvarande utformning skapar en osäkerhet för såväl investerare som övriga aktörer. Detta hindrar marknaden från att fungera effektivt och ökar kostnaderna för utbyggnaden av elsystemet.  

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Det kommunala vetot reformeras så att ett beslut om tillstyrkan från kommunen ska komma tidigare i processen, ska vara förutsägbart och kan ligga fast under hela tillståndsprövningen.  

  Ersättning till kommunerna för vindkraft behöver bli förutsebar och långsiktig 

  Energiföretagen anser att det är nödvändigt att utveckla system för lokala incitament där nyttan av vindkraftsetableringar också kan stanna lokalt, både för närboende och kommuner i likhet med vad som införts i våra grannländer. Det är därför positivt att lokal återföring motsvarande fastighetsskatten för vindkraft har införts i 2025 års budgetproposition och att regeringen uttalat att stödet ska vara långsiktigt.    

  Denna reform tillsammans med reformering av det kommunala vetot förväntas leda till fler tillstånd för vindkraft eftersom lokalsamhällen får incitament att bejaka etableringar och öka engagemanget. Det är därför bekymmersamt att reformen inte har kunnat rullas ut under 2025, trots förutsättningar i form av tilldelade medel och långt framskridna förberedelser.  

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Detaljerna för hur lokal ersättning till kommuner ska fördelas utformas skyndsamt 

  • Kommunerna får ta del av stödet så snart som möjligt 

  • Intäktsdelning till de som bor nära vindkraft införs  
• Vad föreslårvi om havsbaserad vindkraft?

  Skapa förutsättningar för att havsbaserad vindkraft ska kunna byggas i takt med efterfrågan 

  Havsbaserad vindkraft har potential att bidra med en betydande ökning av elproduktionen i takt med industrins växande behov av fossilfri el. I dagsläget kan dock havsbaserad vindkraft inte byggas på marknadsmässiga grunder. En bidragande orsak är dagens elpriser. Dessutom har kostnaderna för att bygga havsbaserad vindkraft ökat avsevärt de senaste åren, bland annat på grund av dyrare komponenter. Även osäkerheter i tillståndsprocessen kan bidra till kostnadsökningar. 

  I andra länder där havsbaserad vindkraft byggts ut har detta ofta skett med någon form av statligt åtagande, exempelvis genom att staten täcker delar av elprisrisken via så kallade marginalkontrakt (Contracts for Difference, CfD). Användningen av marginalkontrakt, som möjliggör en utbyggnad i takt med efterfrågan på fossilfri el, har föreslagits som ett verktyg av den statliga elmarknadsutredningen. Förslaget inkluderar även ett auktioneringsförfarande för att lokalisera lämpliga havsområden för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. 

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Regeringen ska prioritera prövningsärenden av havsbaserad vindkraft 

  • Ett system för riskdelning, exempelvis utformat som marginalkontrakt alternativt subventionerade anslutningar, bör tas fram och hållas i beredskap för att kunna nyttjas i framtiden i takt med efterfrågans utveckling, 

  • Ett auktionssystem för tillståndsgivning utvecklas, men att projekt som redan har erhållit tillstånd eller kommit långt i tillståndsprocessen bör ges prioritet. 
• Reformer för mer elnätskapacitet?

  Energimarknadsinspektionen måste skapa rätt regulatoriska förutsättningar för klimatomställning och elektrifiering 

  Energimarknadsinspektionen (Ei) har en central roll att bland annat bidra till att planeringsmålet nås samt till en samhällsekonomiskt effektiv omställning och utveckling av ett fossilfritt, robust och kostnadseffektivt energisystem. Utvecklingen av intäktsregleringen måste utgå från elnätens strategiska betydelse i Sverige. 

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Det i relevant lagstiftning, instruktion och regleringsbrev tydligt anges för Energimarknadsinspektionen att de regelverk de beslutar om måste ge elnätsföretagen rätt förutsättningar för att kunna svara upp mot kraven till följd av elektrifieringen. Detta gäller exempelvis rätten till rimlig avkastning på nödvändiga investeringar och även andra relevanta delar i intäktsregleringen, så långt det är möjligt med tanke på myndighetens mandat. 

  Tydliggör roller och ansvar i samband med kapacitetsbrist i elnätet 

  Det råder oklarhet kring vilken aktör som har ansvaret för att åtgärda bristande kapacitet i överliggande nät. Därför är det positivt att Elmarknadsutredningens betänkande lämnade förslaget att Ei skyndsamt ska ges i uppdrag att i samråd med elnätsbranschen närmare utreda utformningen av en eventuell lagreglering av ansvaret för att åtgärda bristande kapacitet i överliggande nät. En sådan utredning får visa om det är lagreglering eller andra åtgärder som lämpligen vidtas. En ökad tydlighet är i slutändan det primära och det som även kan bidra till snabbare åtgärder.  

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Ei skyndsamt får i uppdrag att förtydliga de olika aktörernas ansvar i samband med kapacitetsbrist. 

  Säkerställ förutsättningar för villkorade elnätsavtal för snabbare anslutning 

  Regelverket för tillämpning av villkorade nätanslutningar behöver förtydligas, så att den här typen av flexibilitetslösningar finns att använda när marknadsbaserade alternativ inte finns att tillgå eller är kostnadseffektiva. Med en villkorad anslutning kan en kund nyttja ansluten effekt fullt ut så länge det finns kapacitet i elnätet. Vid behov, till exempel vid en eventuell driftstörning, kan elnätsägaren begära att kunden tillfälligt styr ned uttaget av effekt. Sådan flexibilitet hos kunden möjliggör tidigare anslutning av exempelvis laddstationer och industrier på platser där alternativet kan vara att vänta flera år på nätförstärkningar. Elmarknadsdirektivet har uppdaterats avseende villkorade nätanslutningar i samband med elmarknadsöversynen (EMD). 

  Elmarknadsutredningen lyfter också fram betydelsen av villkorade avtal och har nyligen föreslagit ett antal välmotiverade utredningsuppdrag inom området för Energimarknadsinspektionen. 

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Energimarknadsinspektionen får i uppdrag att närmare utreda hur flexibla anslutningsavtal kan underlätta anslutning av kunder. Med tanke på ellagens skrivningar om anslutningsplikt är det av särskild vikt att tydliggöra hur långtgående krav som finns på elnätsföretagen att undersöka den här typen av avtalsmässiga möjligheter i händelse av kapacitetsbrist. 

  • Regeringen verkar för att införlivandet av permanenta villkorade avtal i svensk rätt, från revideringen av elmarknadsdirektivet, sker skyndsamt. Särskilt för batterier är permanenta villkorade avtal en samhällseffektiv lösning.   

  • Energimarknadsinspektionen får i uppdrag att utreda anslutningsplikten och tydliggöra vilka avtalsmässiga möjligheter som redan idag finns tillgängliga, alternativt skulle kunna utvecklas, för ett effektivare utnyttjande av elnätet. Utredningen bör se över fall, både där kapacitet finns och fall där det råder kapacitetsbrist och lämna förslag beroende på olika typer av anläggning (förbrukning/elproduktion/energilager). 

  Stöd till vissa anslutningsavgifter till elnätet 

  Regelverket kring hur stor del av anslutningsavgiften som ska bekostas av den enskilda kunden är inte klarlagt. Energimarknadsinspektionen kommer i sitt fortsatta arbete med föreskrifterna om anslutningsavgifternas utformning utgå från något grunda anslutningsavgifter (vilket innebär att den anslutande kunden exempelvis inte behöver betala förstärkningar/abonnemangshöjning i/mot överliggande nät som anslutningen behöver utan denna kostnad fördelas ut på det enskilda elnätsföretagets kundkollektiv) som huvudsaklig inriktning. Dock kommer relativt djupa anslutningsavgifter för större anslutningar tillämpas där det finns ett behov med hänsyn till omständigheterna. 

  Det kan uppstå situationer där djupa anslutningsavgifter kan bli så kostsamma för anslutande kund att investeringen som föranleder anslutningen går om intet vilket skulle kunna stoppa samhällsekonomiskt lönsam omställning av befintlig industri, nyindustralisering och transportelektrifieringsprojekt.  

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Ett statligt stöd för vissa anslutningsavgifter införs. Stödet ska endast kunna sökas av anslutande part och ska syfta till att skapa största möjliga samhällsekonomiska nytta och en påskyndad omställning.  

  Överföringskapaciteten från nord till syd måste stärkas 

  Mot bakgrund av de stora prisskillnaderna mellan de svenska elområdena och beaktande av regeringsuppdraget om ökad överföringskapacitet mellan Sveriges elområden och Svenska kraftnäts nya instruktion, behöver överföringskapaciteten från norr till syd stärkas. 

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Regeringen ger i uppdrag åt Svenska kraftnät att skyndsamt ta fram en plan för hur den tillgängliga överföringskapaciteten från norr till söder i Sverige kan stärkas. Detta avser såväl nätinvesteringar som andra åtgärder inkluderande avhjälpande åtgärder som mothandel.  

  • Regeringen ska verka för att elområdena bör vara så stora som möjligt. 
• Hur säkerställer vi en konkurrenskraftig fjärr- och kraftvärme?

  Säkerställ en långsiktigt konkurrenskraftig fjärr- och kraftvärmesektor  

  Fjärr- och kraftvärmen är avgörande för Sveriges energiförsörjning och avlastar elsystemet med 10 GW eleffekt, vilket är mer än en tredjedel av topplastbehovet i det svenska elsystemet. Fjärrvärmen frigör kapacitet i elnäten och förbättrar effektbalansen genom att el inte används till uppvärmning. Det möjliggör att elen kan användas där den gör störst klimatnytta, i industri och transporter. Kraftvärmen bidrar även till att stabilisera elsystemet och ger lokalt placerad eleffekt. 

  På senare år har fjärr- och kraftvärmen ställts inför stora utmaningar, med stor internationell konkurrens om biobränslen som i sin tur lett till stora kostnadsökningar och försämrad ekonomi. En sänkt energiskatt på el försämrar också fjärrvärmens konkurrenskraft på värmemarknaden. Det som står på spel med en utfasning av fjärr- och kraftvärmen är minskad elproduktion och effekt, där och när den behövs som mest, samt en sämre värmeberedskap och ö-driftsförmåga för Sverige. 

  Det är helheten som är viktig för att få konkurrenskraft och investeringsvilja i fjärr- och kraftvärmen. Grundförutsättningen för elproduktion via kraftvärmen ligger i fjärrvärmens villkor. Därför behövs flera olika åtgärder som syftar till att stärka fjärrvärmen i stort. 

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Förslagen i Energimyndighetens fjärr- och kraftvärmestrategi och Energimyndighetens nya uppdrag att genomföra åtgärder för att stärka fjärr- och kraftvärmen skyndsamt tas vidare. 

  • En temporärt sänkt energiskatt på el för elpannor och värmepumpar i fjärrvärmeverksamhet i syfte skapa bättre förutsättningar för den stora potentialen för flexibel elanvändning, bättre förutsättningar att nyttja lågtempererad restvärme, dämpa biobränslebehovet och påskynda utfasningen av kvarvarande fossila bränslen. 

  • Energimarknadsinspektionen (Ei) ges uppdrag att se över dagens nätnyttoersättning utifrån samhällsekonomisk nytta och hänsyn till påverkan på investeringar i det egna nätet. Detta måste dock ske med beaktande av berört kundkollektiv och med ambitionen att några oskäliga kostnadsökningar inte uppstår som en konsekvens av översynen.  

  • Utökad statlig finansiering krävs för att möta de inriktningsmål för värmeberedskap som Energimyndigheten presenterat. Det införs tydliga mål för ö-driftsförmågan i energiförsörjningssektorns förmågeplan (10-årsplanen) där lokal elproduktion genom kraftvärmen har en viktig roll att spela.  

  • All avfallsförbränning inom EU bör inkluderas i EU ETS i den ETS-översyn som inleds 2026, för att skapa harmoniserade styrmedelsvillkor och undvika konkurrenssnedvridning där svensk avfallsförbränning i dag missgynnas.   

  • Avfallsförbränning behöver erkännas som en övergångsaktivitet i EU:s taxonomi för hållbara investeringar och som en del i den cirkulära ekonomin. Tillsammans med styrmedel som bygger på principen om att förorenaren ska betala och ett vidgat producentansvar för plastproducenter möjliggörs investeringar i CCS och CCU i svensk avfallsförbränning.  
• Hur får vi en energiskatt som stöttar klimatomställning och elektrifiering?

  Genomför en skattereform så att skattesystemet stödjer omställningen 

  Dagens energiskattelagstiftning är inte anpassat för att understödja de energi- och klimatpolitiska målen och vidare finns det ett regelförenklingsbehov för att underlätta tillämpningen av det komplexa energiskatteregelverket. Förhandlingen om en revidering av EU:s energiskattedirektiv har pågått länge och ett genomförande av nytt sådant direktiv hade varit ett bra tillfälle att göra en större energiskatteöversyn. Dock kan EU-processen bli utdragen eller helt fallera, men behovet av en skattereform är mycket angeläget. Skattesystemet behöver ge bättre incitament för att underlätta elektrifiering av industri och transporter och därmed också nå de energi- och klimatpolitiska målen.  

  Energiföretagen föreslår att en sådan reform bör syfta till att: 

  • Den fiskala fastighetsbeskattningen minskas för att ge bättre förutsättningar att bygga ut elproduktionen men där de samlade fastighetsskatteintäkterna kan bibehållas tack vare en stor utbyggnad av elproduktionskapaciteten.  

  • Fastighetstaxeringssystemet för kraftverk ses över för att modernisera lagstiftningen och göra den mer enhetlig. 

  • Ett infrastrukturundantag i ränteavdragsbegränsningsreglerna införs för att klara den omfattande lånefinansiering som krävs i energiinfrastruktur för att möta elektrifieringen i industri och transporter.  

  • Biooljeskatten slopas som utlovats i Tidöavtalet på motsvarande sätt som biodrivmedel befrias från energiskatt. 

  • Införandet av det nya ETS2-systemet 2028 där koldioxidbeskattningen behöver ses över för ETS2-sektorer och samordnas på motsvarande sätt som skett för ETS 1-verksamheter.  

  • Balansen mellan energiskatten på el respektive fossila drivmedel förändras för att ge bättre incitament för en övergång till elfordon.  
• Hur får vi mer effektiva tillståndsprocesser?

  En mer effektiv miljötillståndsprocess med en ingång där staten talar med en röst 

  Sverige har en omfattande miljöprövning för olika verksamheter. Denna process går genom många olika instanser och är både tidsödande och komplicerad. För att förändra det tillsattes miljötillståndsutredningen som föreslår en genomgripande reform av miljöprövningen och dess organisation. Denna reform innebär att prövningen förenklas och samlas hos en enda myndighet samt att man genomför en samlad miljöbedömnings- och miljöprövningsprocess i enlighet med EU-rätten. Att staten talar med en röst och att man på sikt inför en tillståndsmyndighet som utgör en-väg-in/one-stop-shop är viktiga delar i denna reform. Regeringen föreslår nu att en ny sådan myndighet stegvis införs och finns på plats i juli 2027. 

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Hela utredningens förslag genomförs samlat, dvs att organisation och lagstiftning koordineras. 

  • Miljötillståndsutredningen får i tilläggsuppdrag att utreda om den nya miljöprövningsmyndigheten ska bli en tillståndsmyndighet som även ska hantera prövningen av den nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP) och elledningar (elnätskoncessioner, ledningsrätter mm) samt ev. andra lämpliga markexploateringsprövningar. 
• Hur accelererar vi transportsektorns omställning?

  Accelerera transportsektorns omställning 

  Sveriges klimatomställning tappar fart och transportsektorn är avgörande för att vända utvecklingen. Elektrifiering är det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen, men elbilsförsäljningen har bromsat in efter minskade incitament. Med rätt styrmedel kan Sverige nå klimatmålen och stärka sin konkurrenskraft samtidigt som man ökar självförsörjningen och minskar importberoendet av fossila bränslen. För att lyckas krävs långsiktiga spelregler och ett antal konkreta reformer. 

  Energiföretagen föreslår att:  

  • Sverige står fast vid EU:s beslut om att fasa ut fossildrivna bilar till 2035. 

  • Skattesystemet behöver ge bättre incitament för elfordon, att reduktionsplikten ökas och att ETS2 införs fullt ut.  

  • Investeringsstöden för både lätta och tunga elfordon behöver förstärkas och kompletteras med incitament som till exempel reducerade trängselskatter och differentierade vägavgifter.  

  • Effektiv elnätsplanering för tunga transporter är avgörande. Stärk Energimyndighetens och länsstyrelsernas samordningsroll i planeringen av utbyggnaden av effektkrävande laddinfrastruktur för tunga fordon. Ta fram prognoser för effektbehov för depå- och snabbladdning, både på nationell och lokal nivå. 
• Förbättrade förutsättningar att producera bio- och elektrobränslen?

  Förbättra förutsättningarna för produktion av bio- och elektrobränslen 

  Sverige har unikt goda förutsättningar att bli en ledande producent av såväl bio- som elektrobränslen, med god tillgång till biogena råvaror, fossilfri el och biogen koldioxid.  

  En inhemsk produktion skulle minska bränsleförsörjningens sårbarheteter, stärka beredskapen genom decentraliserad och skalbar produktion samt fungera som ett möjligt bidrag till det militära försvarets behov. Vidare är det avgörande för flygets och sjöfartens klimatomställning. 

  Energiföretagen föreslår att: 

  • Sverige behöver en nationell strategi för elektrobränslen och staten bör ta en samordnande roll. En del i strategin bör vara att en inhemsk produktion av bio- och elektrobränslen prioriteras för att stärka vårt strategiska oberoende i en osäker omvärld. 

  • Sverige går med i EU-kommissionens initiativ Early Movers Alliance, som syftar till att säkra ett effektivt europeiskt auktionssystem och snabb uppskalning av elektrobränsle. 
• Hur ökar vi och finansierar vår totalförsvarsförmåga?

  Reformer för ökad totalförsvarsförmåga 

  Sveriges energisystem är sårbart och utsatt. Erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar att energiförsörjningen har varit, och fortsätter vara, ett strategiskt mål i krigsföringen och att angreppen kan komma i en rad olika komplexa former, från drönare till cyberangrepp. I takt med att det geopolitiska läget blivit mer osäkert har totalförsvarsplaneringen och beredskapsfrågorna intensifierats bland annat via den nya energipolitiska inriktningen, som pekar ut totalförsvarsförmågan som en av energisystemets viktigaste uppgifter. Det är centralt för Sveriges beredskap och motståndskraft att ha förmåga att bibehålla elsystemets funktionalitet. Elsystemet måste kunna leverera under samtliga drifttillstånd och kriser, vilket inte är fallet i dag på alla platser. Därför måste energisystemets totalförsvarsförmåga stärkas. 

  Konkretisera vad en ökad totalförsvarsförmåga betyder i praktiken  

  Det har ställts statliga krav på ökad leveranssäkerhet av energi och även efterfrågats viktiga förmågor som energiföretagen kan bidra med, till exempel dödnätsstart och ö-drift, att ett kraftvärmeverk kan bidra med el regionalt och lokalt, även om det omkringliggande elnätet är utslaget. Däremot är det inte kravställt vad energisystemet konkret ska ha för förmågor för att uppnå en ökad totalförsvarsförmåga.  

  Energiföretagen föreslår: 

  • En konkret målbild i vilken det tydligt framgår (exempelvis avgränsningar och lokaliseringar för ö-drifts- och dödnätsstartsförmåga) vilka förmågor som behövs, var och när, behöver skyndsamt beslutas. I målbilden behöver också framgå vilka anläggningar som ska prioriteras och skyddas.  

  • Att Sverige får en tydlig styrning, ansvarsfördelning och prioritering av el- och värmesystemet som kan träda i kraft vid kris och höjd beredskap. 

  Staten behöver ansvara för att finansiera ökad totalförsvarsförmåga  

  Att stärka totalförsvarets kapacitet kräver stora investeringar. Exempelvis för lokal planerbar elproduktion som i vissa fall kan bidra med utökad ö-driftsförmåga och för ökade bränslelager som säkrar värmeförsörjningen för längre tid jämfört med idag. Frågor om beredskap och säkerhet är dock av politisk karaktär och till för hela samhället, varför staten bör ta ansvar för finansieringen via relevanta myndigheter, snarare än att kostnaden faller på enskilda företag eller kundkollektivet. De hittills föreslagna anslagen för energiberedskap räcker inte för de omfattande beredskapsinvesteringar som krävs för att möta energiområdets nya totalförsvarsinriktning. 

  Det är viktigt att fler resurser tillsätts för att förstärka vårt fysiska skydd. På så sätt kan vi förebygga skador, eller åtminstone minska deras omfattning.  Dessutom behöver vi större beredskapslager och bättre reparationsmöjligheter, så att vi blir mer rustade att återställa funktionerna efter exempelvis ett angrepp eller en klimatkatastrof. 

   

  Energiföretagen föreslår därför att: 

  • Ökade energiberedskapsförmågor behöver finansieras inom den beslutade, samlade ökade ekonomiska ramen om 1,5 procent av BNP som avser det civila försvaret. Det är viktigt att finansieringen skattefinansieras och inte finansieras genom elberedskapsavgift.  
• Hur får vi rätt kompetens till energibranschen?

  Reformer för kompetensförsörjning för framtidens energisystem 

  Sveriges omställning står inför en stor kompetensutmaning som måste hanteras för att vi ska kunna behålla vår globala konkurrenskraft och rusta ett robust och hållbart energisystem. Vi behöver inte bara utbilda fler, utan också se till att det befintliga utbildningssystemet kan ställa om i takt med näringslivets behov. 

  Behovet av tekniker och ingenjörer har ökat kraftigt de senaste åren. Även för flera andra yrkesroller har efterfrågan ökat. Kompetensbehovet omfattar hela energisystemet och alla kraftslag, men särskilt trånga sektorer är elnätet och elkraftskompetens. Redan idag råder brist på ingenjörer, tekniker och yrkesutbildade inom energi. Energimyndigheten har identifierat att utan kraftfulla åtgärder riskerar kompetensbristen att bli ett av de största hindren för elektrifieringen. Energiföretagen ser dessutom tillgång till en kritisk massa av kompetens för energisystemet som god beredskap. 

  En robust energiförsörjning är central för nationell säkerhet. När elsystemet byggs ut och samhällets beroende ökar skärps kraven på dem som ska bygga, driva och underhålla systemen. Brist på rätt kompetens riskerar att bli en säkerhetssårbarhet, särskilt vid kriser och attacker. Därför är tillgången på kvalificerad arbetskraft en avgörande del av både klimatpolitiken och totalförsvaret, och kräver stark lokal förmåga samt minskade regionala sårbarheter. 

  En nationell strategi och handlingsplan behövs för att säkra tillgången på rätt kompetens. 

  Energiföretagen föreslår att 

  • Regeringen tar fram en nationell strategi och en handlingsplan som bör innehålla följande mål:  

  • Energimyndigheten, utöver det pågående och kortare uppdraget om kompetens, tilldelas ett långsiktigt uppdrag för energisystemets kompetensförsörjning. Syftet är att säkerställa att investeringar i utbildning och kompetens hamnar där de gör störst nytta.  

  • En avgörande faktor för kvalitet, relevans och säkerhet är övning och färdighetsträning vid särskilda utbildningsmiljöer. En investeringspott för etablering av strategiska energikluster kan effektivt samla investeringstunga utbildningsmiljöer, kunskap och lärarkompetens för samtliga utbildningsnivåer. Klustren omfattar akademi, yrkeshögskola, och gymnasium samt för kompetensutveckling av befintliga medarbetare och beredskap, exempelvis utbildning inom ramen för civilplikt. 

  • Myndigheten för yrkeshögskolan får ett tydligare uppdrag att prioritera utbildningar som är direkt kopplade till  energi och ersättningsnivåerna reformeras så att de bättre speglar de faktiska kostnaderna för energiutbildningar.   

  • Möjligheten att läsa Teknikprogrammet på gymnasieskolan ska vara likvärdig i hela landet och en energiinriktning skapas på Teknikprogrammet för att ge en bättre grund att välja en energiinriktning på ett framtida ingenjörsprogram. 

  •