Med sikte på framtidens energisystem

Först ut var Louise Ödlund (tidigare Trygg). Hon är professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling/Energisystem vid Linköpings universitet. Hon betonade vikten av att se till hela energisystemet. Idag är det fortfarande alltför stort fokus på tillförseln, vi behöver också ha fokus på energianvändningen, där Sverige ligger högt, sett ur ett internationellt perspektiv. Louise Ödlund betonade också att det är skillnad på energi, till exempel är en kilowattimme el mer värd än en kilowattimme värme eftersom el kan användas till fler saker. Men det går också åt mer primärenergi för en kilowattimme el, än för värme generellt sett.

Viktigt med en helhetssyn på energisystemet

– Vi behöver styrmedel som styr rätt, som har en helhetssyn. Ett exempel på motsatsen är Boverkets byggregler. De styr bort från fjärrvärmen, som också ofta är underlag för elproduktion i kraftvärmeverken. Idag använder vi i Sverige cirka 7 000 MW el i uppvärmningen och det har betydelse för energibalansen. Med en bergvärmepump blir det mindre el i systemet, med fjärrvärme från kraftvärme ökar elen istället, konstaterade Louise Ödlund.

Hon pekade också ut konvertering till fjärrvärme i industriprocesser som en möjlighet att minska både användningen av fossila bränslen och elanvändningen. Avslutningsvis lyfte Louise Ödlund några viktiga delar för att utveckla framtidens hållbara energisystem:

• Mer kunskap om beteende. Den tekniska utvecklingen är det lätta, i jämförelse.
• Kom närmare användaren – prata livsstil, inte kilowattimmar.
• Hitta och implementera ”rätta” styrmedel
• Mer samarbete kring tjänstebaserade affärsmodeller
• Anpassade regelsystem – från storskalighet till småskalighet
• Se helheten – tillförsel OCH användning

För att kunna lyckas anser Louise Ödlund att vi måste räkna med primärenergi, det vill säga hur mycket primärenergi som gått åt för att producera energin som används. En självklarhet för att komma vidare är också att arbeta parallellt med effektivisering, konvertering och styrning. För detta behövs en gemensam systemsyn och mer av sektorsövergripande samarbete, till exempel mellan akademin och näringslivet.

Hur kan man lyckas förändra användarens beteende?

Nästa talare var Wictoria Glad. Hon är universitetslektor och doktor vid Institutionen för Tema/Tema Teknik och social förändring. Hon forskar på beteende kopplat till energianvändning och hållbarhet i den byggda miljön.

Hon inledde med att peka på vinsterna med att fokusera på användning och beteende. EU-länderna når idag inte de uppsatta energisparmålen men med ökad kunskap om användarna kan man hitta fler vägar att lyckas. Först behöver man utgå från vad användarna efterfrågar för funktioner. De vill till exempel ha det lagom varm och ljust efter behov. De vill kunna vara hela och rena, mätta och belåtna och få möjlighet till rekreation och underhållning. För allt detta behövs energi men intresset ligger i funktion, snarare än energitillförsel eller -användning.

Viktiga lärdomar från forskningen är till exempel en medvetenhet om de olika delar som påverkar beteende, att förhållanden kan variera och att förändringar kan verka både irrationella och oförutsägbara. Så vad behövs då för att lyckas?

– Det är lätt att spara på fel saker, så frågan är hur man kan få folk att se vad man kan göra för att få effekt, inledde Wiktoria Glad.

Hon lyfte fram sociala normer som en del, där man kan nå framgång genom att arbeta med en grupp, till exempel grannar i ett område, eller genom att lyfta fram förebilder. Om en kändis visar vägen är fler villiga att lyssna och ta intryck.

Det är också viktigt med återkoppling på hur man lyckas. Där ser man att omedelbar återkoppling ger resultat, snarare än en tydligare faktura. Även återkoppling i form av prissättning kan vara bra, med reservationen att det dels kan slå mot sårbara grupper, dels att kunder är rationella på olika sätt. För företagskunder är de ekonomiska faktorerna mer intressanta, för hushållen påverkar sociala normer mer. Där kan det vara mer framgångsrikt att visa på sidovinster, exempelvis bättre boendemiljö.

Wiktoria Glad gav ett medskick till seminariedeltagarna:

– Sätt inte alltför stor tilltro till information på fakturan. Många ser inte ens fakturan, de kanske har autogiro, andra har svårt att tolka informationen. Försök hitta andra sätt. Kanske ni kan snegla på andra branscher som har lyckats nå framgång i att få kunderna att ändra beteende?

Solceller – en del av byggnationen

Sist ut bland forskarna var Andreas Mohlin. Han är doktorand vid Linköpings universitet, där han forskat om lågenergihus, men ägnar en stor del av sin tid åt försäljning av solceller genom företaget PPAM Solkraft, som han grundat. Det var också kring möjligheterna med solenergi hans dragning kretsade.

– Vi har dubbelsidiga solceller, som monteras vertikalt. Det är till exempel en fördel i Luleå, där solceller på taken blir täckta av snö. Våra solceller kan med fördel användas för att bygga bullerskydd. Då får man en dubbelfunktion, berättade Andreas Mohlin.

Men han berättade också om nya möjligheter med ”trippelfunktion”, i ett pilotprojekt de har, där en utrymningsgång för passagerare kan byggas av solpaneler bredvid tågrälsen. Då ger utrymningsgången dessutom energi och solskydd för tåget. Ett annat projekt under utveckling är att Solcellerna även kan användas som fasadmaterial. I en framtida utveckling ser Andreas fler möjligheter:

– Kan man bygga mindre delar, på 2 kW skulle man kunna laga mat på dem och slippa elda för att laga mat. Det skulle vara en stor vinst för många som idag har dålig tillgång till el.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige och moderator Per Everhill, ansvarig för public affairs vid Tekniska verken i Linköping, sammanfattade förmiddagen. De konstaterade att förändring pågår, det är mycket som händer på olika plan. En nyckel till utvecklingen av framtidens hållbara energisystem är mer samverkan mellan forskare och företag. Forskningen behöver omsättas i praktiken och företagen behöver utveckla både teknik och affärsmodeller.

– Efter dagens inspel konstaterar jag att detta med att ändra kundernas beteende inte är helt olikt att vara ledare: Man behöver vara en bra förebild och ständigt ge återkoppling, avslutade Pernilla Winnhed.