Rapportflod från Energiforsk när programmet Fjärrsyn går i mål

Fjärrsyn handlar om mångvetenskaplig forskning som ska stärka konkurrenskraften för fjärrvärme och fjärrkyla och öka kunskapen om fjärrvärmens roll i klimatarbetet och för ett hållbart samhälle. Det handlar till exempel om att bana väg för affärsmässiga lösningar och framtida energiteknik.

Forskningsprogrammet drivs i samverkan med Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen och omsätter cirka 19 miljoner kronor om året. Programmet startade 2006 och inledde i juli 2013 en tredje programperiod som pågick fram till och med juni i år. Nu är programmet inne i sitt slutskede och i sommar har nio nya rapporter kommit fram.

Uppföljare i FutureHeat

– Det återstår några rapporter och efterarbetet med en slutsyntes av resultaten, som redan har påbörjats. Vi siktar också på en snabb fortsättning inom ett program som vi döpt till FutureHeat, etapp 1. Där har vi skickat ut förfrågningar till fjärrvärmebolag och väntar på svar senast den 31 augusti, säger Fredrik Martinsson programansvarig på Energiforsk.

Det nya programmet är helt finansierat av deltagande företag men sannolikt tillkommer en stor del medfinansiering från olika forskningsansökningar som görs inom projekten. Olika former av deltagande för fjärrvärmeföretagen ska vara möjligt beroende på företagens möjlighet att engagera sig, exempelvis möjligheten att delta i programmet styrning. Fredrik Martinsson beskriver inriktningen i FutureHeat:

– Fokus ligger på områden som livslängden i fjärrvärmenät, hur byggnader ska kunna nyttjas som flexibel resurs och översikt av värmelagringstekniker. Över huvud taget fjärrvärmens roll i energisystemet också i samspel med elsystemet och när det gäller samverkan med industrin till exempel.

Energibranschen har viktig roll

Samverkan mellan olika aktörer kring energisystemet är central. Raziyeh Khodayari är ansvarig för miljö, hållbarhet och energitillförsel hos Energiföretagen Sverige:

– Energibranschen har en mycket viktig roll framöver att bidra till utvecklingen av smarta och resurseffektiva städer. Jag ser inte minst framför mig ett ökat samspel med branschens kunder och kommuner. Vi måste bli mycket mer engagerade och delta i utvecklingen av energisystemet till samhällets nytta. Forskningen har en viktig roll att spela för denna utveckling.

Brett rapportinnehåll i sommar

Här följer kort information om de nio senaste rapporterna med möjlighet att ladda ned dem:

Strategier för energieffektivisering ur ett fjärrvärmeperspektiv

Genom ett modellbaserat angreppssätt och med Malmö som fallstudie visas hur ett integrerat fjärrvärme- och byggnadssystem kostnadseffektivt kan möta mål om minskade koldioxidutsläpp och fossilbränsleutfasning. Resultaten visar att enklare teknikåtgärder för energieffektivisering i byggnadsbeståndet ofta är kostnadseffektiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Energieffektiviseringsåtgärder som minskar el- och värmeanvändning då den totala efterfrågan är hög ger fördelar ur ett systemperspektiv.

Nya lösningar för fjärrvärme i miljonprogram

Här har undersökts hur renoveringar av miljonprogramsområden påverkar fjärrvärmeföretagen och hur framtidens fjärrvärmesystem kan se ut i dessa områden. Forskningen visar att en halvering av värmebehovet i byggnader inom miljonprogrammets är möjlig. Det leder till en minskning av värmeunderlaget i fjärrvärmesystem med upp till 10 procent. Det finns också en stor risk för suboptimering i samband med energieffektiviseringar. Forskarna visar att det är problematiskt att lösa frågor kring suboptimering genom samverkan.

Biomassa, systemmodeller och målkonflikter

Här analyseras tillgängligheten av och konkurrensen om biobränsle i ett fjärrvärmeperspektiv. Syftet är att bidra till ökad förståelse av energisystemen och interaktionen mellan fjärrvärmesystemet, skogsbiomassasystemet och biodrivmedelssystemet. Resultaten visar att biomassan spelar en viktig roll för att nå ambitiösa klimatmål, men att det inte är entydigt hur den används på bästa sätt. Resultaten visar att fjärrvärme är en viktig del i att nå riktigt låga koldioxidnivåer, oavsett om den kommer från biokraftvärme eller från överskottsvärme från biodrivmedelsproduktion.

Miljövärdering av energilösningar i byggnader etapp 2

Metoden, kallad tidstegsmetoden, visar effekten av olika val och ger underlag för beslut i planering av renovering och nybyggnation. För att på ett representativt sätt kunna bedöma miljökonsekvensen av en förändrad energianvändning är tidsaspekten central. Produktion av el, fjärrvärme och fjärrkyla kan vara förknippade med stora skillnader i miljöpåverkan beroende på vilken tid som avses, exempelvis om det är sommar eller vinter, nutid eller framtid. Rapporten innehåller också resultat från fallstudier där klimatpåverkan av olika energieffektiviseringsåtgärder i ett flerfamiljshus byggt under miljonprogrammet beräknas med metoden.

Resurseffektiva städer

Eftersom efterfrågan på värme är ojämn är det viktigt att de olika parterna, exempelvis kommunen, energibolaget och industriföretaget medverkar till att hitta lösningar som skapar en jämnare efterfrågan över året. Resultaten visar att det är viktigt att de aktörer som ingår i energisamarbetet har god lokal förankring och en bra kännedom om de lokala förutsättningarna. Forskarna pekar på att det finns mycket att göra för att öka samarbetet mellan industriföretaget, energibolaget och kommunen som ytterligare leder mot den resurseffektiva staden.

A Dynamic Pricing Mechanism for District Heating

En bra prismodell ska kunna spegla den aktuella produktionskostnaden så noggrant som möjligt, och därför motivera slutanvändarna att både minska effekttopparna och energianvändning. Samtidigt ska fjärrvärmepriset vara både förutsägbart och transparent. Här har en ny dynamisk prismodell utvecklats, som baseras på den momentana produktionskostnaden av en kilowattimme. Resultaten visar att en reform av prismodellerna i stor utsträckning kan bidra till att förändra kundernas fjärrvärmekostnader, samtidigt som det påverkar valet av energibesparande åtgärder.

Hinder och möjligheter för expansion av fjärrkyla

Här beskrivs hinder och möjligheter för utbyggnad av fjärrkyla. Rapporten baseras på resultat från enkäter och intervjuer med fastighetsägare, hyresgäster av lokaler, paraplyorganisationer, kommuner och energibolag. Ett hinder för fortsatt utbyggnad är att det saknas lättillgänglig information om fjärrkyla, som inte är teknisk, till kunderna. Ett annat hinder är det låga elpriset. Undersökningen visar också att fastighetsägare förväntar sig att hyresgästerna ska efterfråga fjärrkyla. Efterfrågan på miljömärkt fjärrkyla är begränsad.

Energiåtervinning från avfall i ett miljöperspektiv

Avfallsbränsle står för en allt större del av svensk fjärrvärmeproduktion och utgör idag det näst största bränslet. Energiåtervinning från avfall för fjärrvärme är dock ifrågasatt i vissa sammanhang. Här konstateras att det saknas eller finns en begränsad systemsyn som gör att energiåtervinning från avfall värderas lågt i flera system där olika uppvärmningsalternativ jämförs. Energiåtervinning från avfall är en del av flera tekniska system – avfallsbehandlingssystemet inklusive återvinningssystemet, uppvärmningssystemet och kraftsystemet.

Utveckling av resurseffektiva fjärrvärmesystem

Energihushållningsåtgärder för ett typiskt flerbostadshus från 1970-talet har analyserats i detalj. Resultaten visar att en kostnadseffektiv energihushållning av ett fjärrvärmt flerbostadshus från miljonprogrammet kan minska sitt värmebehov med upp till 53 procent och sitt elbehov med upp till 46 procent vilket leder till omfattade ekonomiska vinster för husägaren under en 50-årsperiod. Forskningen visar också att förnybara energisystem bara medför en liten skillnad i primärenergihushållning för olika stora fjärrvärmesystem.

Besök Energiforsks webbplats

Rapporter och mer information om forskningsprogrammet Fjärrsyn finns att hämta på Energiforsks webbplats.