Efterlängtad sänkning av skatter på kärnkraft och vattenkraft i ny lagrådsremiss

Kärnkraft och vattenkraft har sedan länge varit de största energikällorna i svensk elproduktion. Förra året levererade de, i lika stora delar, tillsammans 80 procent av de dryga 151 TWh som producerades. Regeringens nya lagrådsremiss underlättar fortsatt drift av de båda kraftslagen.

I lagrådsremissen föreslås, i enlighet med energiöverenskommelsen, att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017. Fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk sänks stegvis till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod från och med 2017. Finansieringen av dessa åtgärder sker genom en höjning av energiskatten på el för hushåll och tjänsteföretag i två steg.

Förslagen innebär följande:

• Utfasningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer sker genom en första sänkning den 1 juli 2017 till 1 500 kronor per megawatt och kalendermånad och en andra sänkning den 1 januari 2018 i form av ett helt borttagande av skatten.
• Sänkningen av fastighetsskatten för vattenkraftverk sker under perioden 2017–2020. Från och med den 1 januari 2017 sänks skattesatsen från 2,8 procent till 2,2 procent av taxeringsvärdet, från och med den 1 januari 2018 till 1,6 procent av taxeringsvärdet, från och med den 1 januari 2019 till 1,0 procent av taxeringsvärdet och från och med den 1 januari 2020 till 0,5 procent av taxeringsvärdet.
• För att finansiera åtgärderna höjs normalskattenivån för energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag med totalt 4,2 öre per kilowattimme, exklusive mervärdesskatt, och den årliga indexomräkningen av energiskattesatsen. Höjningen sker i två steg – det första den 1 juli 2017 och det andra den 1 januari 2019.

– Det är mycket välkommet att skatteförslagen från energiuppgörelsen förra året nu presenterats i en lagrådsremiss. Det är viktigt att dagens skattesanktioner mot både kärnkraften och vattenkraften slopas. Inte minst för att klara de omfattande framtida investeringsbehoven för att kunna bibehålla planerbar kraftproduktion i det svenska elsystemet, säger Erik Thornström på Energiföretagen Sverige.