Rubrik och ingress till innehållet på sidan

EU-kommissionen har beslutat om bästa tillgängliga teknik för stora förbränningsanläggningar

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

Den 28 april beslutade EU-kommissionen att anta så kallade BAT-slutsatser (Best available technology) för stora förbränningsanläggningar. Slutsatserna omfattar också samförbränningsanläggningar, utom sådana som förbränner mer än 40 procent farligt avfall.

Naturvårdsverket har varit expertmyndighet i arbetet med BAT-slutsatserna från svensk sida. Myndigheten ska ta fram skriftlig information och vägledning om BAT-slutsatserna från EU-kommissionen. Det är ännu inte klart när detta sker men redan nu vill Naturvårdsverket uppmärksamma några punkter.

Tillämpningsområdet omfattar både stora förbränningsanläggningar och samförbränningsanläggningar. Men den närmare avgränsningen är inte exakt lika som i förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar och förordning (2013:253) om förbränning av avfall: 

  • Enskilda pannor under 15 MW är helt exkluderade. Detta skiljer sig från bestämmelsen i (38 §) förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar.
  • Förbränning av mer än 40 procent farligt avfall i samförbränningsanläggningar omfattas inte. Någon sådan 40 procent-gräns finns däremot inte i definitionen av samförbränningsanläggning i 7 § förordning (2013:253) om förbränning av avfall (eller artikel 3.41 IED). Förbränning av mer än 40 procent farligt avfall ska istället omfattas av BAT-slutsatserna för avfallsförbränning, som kan väntas vara publicerade om två till tre år.
  • Det finns också en bestämmelse om förbränning av 100 procent avfall där vissa undantag ingår. Dessa undantag gäller ordagrant; “waste co-incineration plants combusting only wastes, except if these wastes are composed at least partially of biomass as defined in Article 3(31) (b) of Directive 2010/75/EU.”

Tillämpningen i Sverige inte klar

Det finns flera enskilda formuleringar i BAT-slutsatserna där det är för tidigt att uttala sig om den exakta tillämpningen/tolkningen i EU och i Sverige. Avgränsningen av tillämpningsområdet är ett sådant område. Vidare anges mildare övre så kallade BAT-AEL-värden (Associated Emission Levels) – för vissa luftutsläpp från biomassa – om innehållet av kalium, natrium, klor eller svavel överskrider vissa angivna värden.

En annan fråga, som överlåts till medlemsstaterna att besluta om, är hur tidsgränserna för drifttid ska beräknas, där hårdare krav inträder för anläggningar med drifttider över 500 timmar respektive 1500 timmar per år. Klassningen kan antingen göras baserat på drifttiden varje enskilt år eller på flerårsmedelvärden. Det senare medför mindre risk för överträdelser till följd av tillfälliga omständigheter enstaka år, men den svenska implementeringen är ännu inte klar i detta avseende.

Naturvårdsverket konstaterar att det inte gick att få stöd för den svenska linjen att mildare övre BAT-AEL-värden borde gälla för stoft från bio, och inte heller för att undantag borde finnas för BAT-AEL för förbränning av bio i nya förbränningsanläggningar.

Dramatisk omröstning

Omröstningen beskrivs som dramatisk där beslutet gick igenom med minsta möjliga marginal. Alla 28 medlemsstater röstade, varav 8 röstade mot. Kravet är att 16 medlemsstater röstade ja, vilket alltså uppnåddes. Men marginalen blev minsta möjliga för befolkningsandelen: 65,14 procent av befolkningen på ja-sidan, jämfört med kravet på 65 procent.

In i det sista var det stor risk att brunkolseldade kraftverk skulle fått mildringar för NOx. Även gränsvärden för till exempel utsläpp av kvicksilver riskerade bli mildare. Detta kunde dock undvikas. Därmed gynnas Europas luftkvalitet och svenska möjligheter att förbättra läget vad gäller utmaningar med försurning, övergödning och sjöar med höga kvicksilverhalter.

Mer om omröstningen finns på den europeiska miljöorganisationens, EEB:s, sida.

Naturvårdsverket har som stöd för sitt arbete haft en arbetsgrupp där bland annat Energiföretagen Sverige och enskilda energiföretag deltagit. Henrik Lindståhl från Tekniska Verken, som också varit den europeiska fjärrvärmebranschens representant i arbetet, har deltagit i arbetsgruppen och ger några kommentarer kring sådant som konkret uppnåtts:

– Vi fick in en fotnot om att vi inte behöver starta anläggningar enkom för mätning. Vi bidrog till ett ökat fokus mot begränsade NOx-utsläpp genom att verka för minskade krav på den konkurrerande parametern koloxid, som blev av med BAT-AEL-statusen. Vidare satte vi fokus på de för fjärrvärmen så centrala spets- och reservanläggningar, där de befintliga nu får lättare krav. Sådana anläggningar får också redovisas utanför skorstensregeln när de ligger i anslutning till baslastpannor.

Införande eller dispens

Efter slutlig översättning till alla EU-språk, publiceras BAT-slutsatserna i EUT, EU:s officiella tidning, någon gång mellan juli och oktober i år. Naturvårdsverket lägger ut dem på sin webbplats. De läggs också ut på IPPC-byråns sida: http://eippcb.jrc.ec.europa.eu/reference/.

Från publiceringsdatum börjar en fyra år lång övergångsperiod. Innan den löper ut (preliminärt i juli–oktober 2021) ska berörda anläggningar antingen uppfylla BAT-slutsatserna, eller ha fått dispensbeslut.

BAT-slutsatsdokumentet från möte 28 april: 

Kommissionens införandebeslut – utkast

Slutsatser om bästa tillgängliga teknik, kapitel 10

Tillagd text till slutsatserna, under kapitel 10.3.2