Elnäten en möjliggörare - tekniken finns!

Nästan 200 deltagare, föreläsare och utställare (bilden) samlades vid årets upplaga av Elnätsdagarna ute på Arlanda. Bland föreläsarna fanns såväl medlemsföretag, myndighetsföreträdare, kunder som experter från Energiföretagen Sverige.

Med fokus på teknikens möjligheter och utmaningar

Joakim Widén från Uppsala universitet berättade om ett spännande projekt där man studerat hur elnätsägare kan hantera storskalig anslutning av solcellssystem med hjälp olika tekniska lösningar och kostnaden för dessa.

Studien genomfördes med hjälp av modellering av olika lösningar i Herrljungas elnät med målet att kunna hantera 30 procent solelsproduktion under en vecka i juni. Det befintliga elnätet kunde hantera 22 procent utan åtgärd och för att integrera resterande 8 procent testades; omställning av lindningskopplare i nätstationer, begränsning av aktiv effektutmatning till nätet, laststyrning, konsumtion/produktion av reaktiv effekt i växelriktare, batterilager samt ökad egenkonsumtion hos egenproducenterna.

- Slutsatsen är att det går att öka andelen solel genom samtliga åtgärder - även om laststyrning har väldigt begränsad potential. Batterilager visade sig fungera bra för att hantera spänningsstörningar hos 99 procent av kunderna - resten krävde nätförstärkning vilket är dyrt, liksom batterier, menade Joakim Widén.

Lite på samma tema – hur vi möjliggör energiomställningen med hjälp av nya lösningar, fast denna gång med fokus på kunden – berättade Staffan Sjölander från E.ON om deras projekt Simris, ett lokalt energisystem. Frågan är om sådana ö-system bli lönsamma för oss som leverantörer, såväl som för kunden? E.ON är just nu i färd med att driftsätta mikronätet – som sedan ska kunna frikopplas från det vanliga elnätet, men också kopplas på igen vid behov.

- Den största risken är kanske att det inte kommer att vara tillräckligt lönsamt för kunden att vara flexibel, vilket kommer att minska intresset. Av den anledningen är det viktigt att vi hittar så smarta och kostnadseffektiva lösningar som möjligt. Det kommer också bli svårt att koppla bort sig helt från elnätet utan det måste finnas som back-up vid behov, menade Staffan Sjölander.

Cybersäkerhet i energibranschen

Nya lösningar innebär också ett allt mer uppkopplat system och nya säkerhetsutmaningar, enligt Anders Fredriksson, Energiföretagen Sverige. I sitt anförande betonade han att säkerhetsfrågor är något den svenska energibranschen är duktiga på, men att vi nu har en annan typ av verklighet att förhålla oss till där i och med ”internet of things”, det vill säga att apparater kopplas upp och pratar med varandra. Vårt motdrag mot dem som vill attackera oss med cybervapen är att hela tiden arbeta för att ta makten över informationen och bättre skydda våra system. Exempel på detta är den nya dataskyddsförordningen (GDPR) och samt NIS-direktivet som ska ge utökat skydd av samhällskritisk infrastruktur. Energiföretagen kommer genom Kompetenscentrum att erbjuda utbildningar i dessa ämnen i vår – så håll utkik!

Tre generaldirektörer på scen

I ett sammanhängande pass dag två stod tre generaldirektörer på scen. Först ut var Elisabet Falemo från Elsäkerhetsverket som fått priset ”Sveriges modernaste myndighet 2017”. Hon berättade om den nya elsäkerhetslagen från i somras som ställer nya krav på företag som utför elinstallationer. Elinstallationsföretagen ansvarar till exempel för att säkerställa kompetensen hos det egna företaget och hos dem som utför arbetet samt att egenkontrollprogram finns.

Ulla Sandborgh från Svenska kraftnät inledde med att hylla vår nordiska marknad som röner stort internationellt intresse. Stora förändringar är på gång och för första gången någonsin tar Svenska kraftnät fram en systemutvecklingsplan som snart är klar. Hon rekommenderar läsning av den och tryckte på behovet av samarbete och dialog för att kunna förverkliga de förändringar vi står inför. Stora investeringar i stamnätet väntar vilket innebär att effektdelen av stamnätstariffen kraftigt måste höjas – Sverige idag har bland de lägsta tariffnivåerna i Europa.

Sist ut var Energimarknadsinspektionens (Ei) Anne Vadasz Nilsson. Hon utgick från EU-harmoniseringen som kan underlätta omställningen av energisystemet men samtidigt innebär fler detaljregler. Tillstånden för elnäten är en trång sektor och här satsar Ei på information, mer personal och att nya ärenden inte får ta mer än 12 månader att handlägga. När det gäller regleringen berättade hon om det nya förslaget från år 2020 med ändrade avskrivningstider och tydligare regler vid avstämning och omprövning. I frågestunden efteråt uttrycktes önskemål om att Ei är med och förklarar de fördyringar som av olika skäl väntas kring elnäten.

Elnätsdagarna bjöd självklart på ännu fler spännande föreläsningar liksom en välbesökt arena för utställare (ovan bild) samt möjlighet till mingel och nätverkande. Dessutom hölls ett rådslag om den kommande elnätsregleringen. Dokumentation kommer att skickas ut till berörda både från konferensen och rådslagen.

Kjell Andersson, Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö, om en av elnätsföretagens viktigaste frågor.

Anders Fredriksson, Energiföretagen, kommenterar säkerhetsutmaningarna i smarta elnät.