Elnätens roll i framtidens smarta energisystem genomlyst

Vattenfall Eldistributions ansvarige för nätstrategi och utveckling, David Ringmar, inledde dagens seminarium med orden att det ”aldrig varit så roligt att bygga elnät men aldrig varit så svårt”. Det sammanfattade denna aktuell fråga som därefter belystes av flera talare.

Hans Kreisel, vd på Skellefteå Kraft besvarade frågan om det går att infria visionen 100 procent förnybar elproduktion till år 2040 med ett ja. En studie som Skellefteå Kraft tagit fram visar på kostnader på omkring 1 500 miljarder kronor, varav investeringar i elnäten står för en knapp tredjedel.

Svårt hinna till 2040

Nyckelord förutom förstärkt transmission är enligt Kreisel lagringsmöjligheter, efterfrågeflexibilitet och nya marknadsmodeller. Flera av påföljande talare stämde senare in i dessa slutsatser. På frågan från modererande Henrik Wingfors från Energiföretagen Sverige om takten i investeringarna svarade Hans Kreisel:

– Jag är inte säker på att det fungerar till år 2040, det blir otroligt tight. Investeringarna måste börja göras nu.

I ett avsnitt tog Ylva Odemark från Vattenfall, som arbetar med forskning och utveckling på vindområdet, upp flexibel vindkraft och lagring. Hon berättade om hur det engelska energisystemet håller på att ändra sin produktionsmix mot mer variabel teknik. I ett projekt där använder Vattenfall ett batteri som på en sekund kan ge 22 MW effekt för att kunna täcka upp för förändringar i vindkraftsproduktionen.

Hon följdes av kollega Fredrik Carlsson som berättade om test av efterfrågeflexibilitet på Gotland. En slutsats är att automatisk styrning fungerar i längden men manuell styrning upplevs som roligare av kunden som också får en känsla av att ha kontroll.

Vilka är utmaningarna

Henrik Wingfors ställde frågan till en panel om vilka stora utmaningar och önskade besked från politiker.

– Någon måste börja ta ansvar för att skapa ”skalet”. Det gäller oss från branschen, samhället och politiker. Vi måste våga släppa det gamla och ompröva modellen, sa bland annat Skellefteå Krafts vd Hans Kreisel.

– Glöm inte att mycket händer på kundsidan, som inte är drivet av frågan om kärnkraften är kvar eller inte, sa Karin Ifwer som ansvarar för koncerngemensam forskning och utveckling på Vattenfall. Mycket mer idag är kunddrivet och hon påminde i sammanhanget om att en miljon elbilar i systemet framöver bidrar med små batterier till systemet.

–  Regelverket är viktigt och hur näten ska finansieras, sa Johan Lindahl talesperson från Svensk Solenergi. Han nämnde elnätsföretagens intäktsramar (regleringen) och frågan om tarifferna kan ha stor andel fasta kostnader när efterfrågeflexibilitet blir viktig.

Vinden har tagit sig

Svensk Vindenergis Mattias Wondollek belyste efter lunch temat smart integration av vindkraft. Vindkraften som för övrigt har fått en reinkarnation och i år investerar 16 miljarder kronor, nästan lika mycket som de tre närmast föregående åren.

Han nämnde svårigheter i form av rådande kapacitetsbrist och flaskhalsar i näten, liksom ledtider på över tio år för att bygga stamnät. Framöver väntas mer vindkraft byggas ut i norra Sverige och en come back för havsbaserad vindkraft som halverat kostnaderna för utbyggnad de senaste två åren.

Enighet och osäkerhet

Anders Fredriksson, Energiföretagen Sverige, presenterade de första tankarna kring hur en branschvision för smarta energisystem skulle kunna byggas upp kring orden uppkopplad, adaptiv och diversifierad. 

I det avslutande panelsamtalet menade Power Circles Anna Wolf att det råder konsensus i Sverige kring vad som behövs men att osäkerheten om framtiden handlar om vem som ska göra vad.