Ei höll workshop om Vinterpaketet – Energiföretagen rapporterar

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Under en workshop som Energimarknadsinspektionen, Ei, anordnade den 2 oktober fick branschen lämna synpunkter kring Vinterpaketets förslag från elnätsföretagens perspektiv. Flera viktiga sakfrågor lyftes.

Ett 40-tal intressenter hade hörsammat Ei:s kallelse till en workshop med rubriken ”Lagförslaget Ren energi för alla i Europa – elnätsfrågor i fokus”. Mötets syfte var att ge Ei viktig input till det fortsatta arbetet riktat mot Ministerrådet, Kommissionen och Parlamentet.

Ei informerade om vad som sker generellt inom EU med koppling till Vinterpaketet och gick igenom enskilda sakfrågor. Som Energiföretagens ansvarige för elnätsfrågor, presenterade Emil Rehnstedt några av branschens synpunkter vilket följdes av gruppdiskussioner.

Viktiga sakfrågor

– Det blev bra diskussioner präglade av en viss samstämmighet. Alla de frågor som togs upp här inom Vinterpaketet är viktiga, säger Emil Rehnstedt, och listar upp de frågor som avhandlades:

  • Ägande av energilager. Här föreslår Kommissionen att elnätsföretagen inte ska tillåtas äga eller driva energilager. Undantagsregler finns men som de är utformade leder det till allt för mycket administration och osäkerheter om framtiden så att det på lång sikt inte framstår som attraktivt att äga ett lager. Hos elnätsföretagen kan energilager bli mer aktuellt för elkvalitetsfrågor, lastutjämning och undvikande av förstärkande investeringar. Det är möjligt att köpa in tjänsten men i vissa fall kan utrustningen behöva placeras i känsliga leveranssäkerhetspunkter och ansvarsfrågan blir då avskräckande. Syftet med Kommissionens förslag är att begränsa marknadspåverkan. I europeisk lagstiftning får inte elnätsföretag bedriva handel med el vilket till stor del begränsar affärsmöjligheten och den marknadspåverkande delen. Ett energilager kan inte heller tas upp i intäktsregleringen utan myndighetens godkännande. De begränsningar som redan gäller i Sverige är i linje med Kommissionens nya förslag, som därmed inte tillför så mycket nytt. Ei är överens med den svenska energibranschen om att Kommissionens förslag bör ändras.
  • DSO Entity. Frågan handlar om att skapa en organisation av elnätsexperter kopplade till Kommissionen. Energiföretagen Sverige är i grunden positiv till förslaget att stärka kompetensen. Här finns dock mindre attraktiva begränsningar kring vilka som får vara med, enbart företag med minst 100 000 kunder och organisatorisk åtskillnad.
  • Lokala energisamhällen. Icke-vinstdrivande organisation med lokala delägare som distribuerar elproduktion och på lokal nivå agerar som elnätsföretag, elhandelsföretag eller aggregator, gränsöverskridande. Syftet med förslaget är ett ökat kundinflytande men i Sverige finns bland annat ekonomiska föreningar som äger elnät, kooperativ för elproduktion och regler för icke koncessionspliktiga nät. Förslaget är allt för odefinierat för att dra några konkreta slutsatser, men tolkningen är att det ska tas fram separata regelverk till dessa lokala energisamhällen. Det uppkommer även frågor kring konsumenträttigheter, anslutningsplikt, fördelning av systemkostnader, val av elhandel och elsäkerhetsfrågor.
  • EU-standard för dataformat. Framtagande av gemensamt dataformat som innefattar mätar- och förbrukningsdata samt leverantörsbyten. Det finns risk att det blir en motsättning till den nya Elmarknadshubben. Det behöver inte vara samma dataformat mot aktörerna utan snarare att flera hubbar kan utbyta information. Energiföretagen ser hellre att det är samma principer som tillämpas och ett likartat informationsinnehåll.
  • Smarta elmätare. Europeiska minimum funktionalitets- och teknikkrav på det smarta mätsystemet. Viktigt blir att de harmoniserar med de nationella kraven.
  • Efterfrågeflexibilitet. Regelverk ska tillåta och ge incitament att upphandla tjänster för att öka effektiviteten när det gäller drift och utveckling av elnäten. Ett positivt förslag.
  • Nätutvecklingsplaner. Planerade investeringar fem till tio år framåt. Planen ska bland annat visa hur efterfrågeflexibilitet, energieffektiviseringar och energilager används som alternativ till förstärkande investeringar. För att ta fram planerna skulle det troligen krävas omfattande prognoser och analyser. Resultatet skulle sannolikt bli högst osäkert och svårtolkat. Energiföretagens förslag är att de detaljerade kraven bestäms på nationell nivå, medan tillämpningen på lokal nivå ifrågasätts.
  • Nätkoder. Nya nätkoder för efterfrågeflexibilitet och tariffer. Energiföretagen och Ei motsätter sig nätkoder för tariffer på lokal -och regionnätsnivå. Stora skillnader råder i lokala förhållanden och frågan är hur mycket som kan harmoniseras.

Ministerrådet och Parlamentet behandlar för närvarande frågorna och det slutgiltiga förslaget ska vara klart år 2019.