Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Solforum 2017: 200 solnördar i ett gammalt kolkraftverk

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

Den 13–14 september arrangerade Energimyndigheten konferensen Solforum i Västerås. Cirka 200 deltagare (”nördar”) av alla tänkbara kategorier samlades för att få veta det senaste om solenergi och utbyta erfarenheter. Platsen var det nya Steam Hotel som är inrymt i det som en gång var ett av världens största koleldade kraftverk.

Fokus låg på hur olika aktörer kan främja utbyggnaden av solel i Sverige, vad som är på gång inom forskning och utveckling samt solenergins roll i energisystemet.

Bland annat fanns föredrag om vad som driver hushållen att investera i solceller, utvecklingen av nanotrådsbaserade solceller samt vilka möjligheter olika tekniska lösningar har för hantering av stora andelar solel i eldistributionsnäten.

Kostnader ned – intresset upp

Remy Kolessar från Energimyndigheten inledde med att betona den positiva trend som råder inom solenergin med sjunkande investeringskostnader och ökande intresse. Han nämnde även den nystartade utredningen om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer som ska vara klar i oktober 2018.

Det pågår flera studier som tittar på hur hushållens intresse för att bli prosumenter har förändrats de senaste åren. Från början var det mest miljöengagerade och teknikintresserade men nu är det allt fler ”vanliga” hushåll som kan tänka sig ett liv som prosumenter.

En studie har tittat på vilka potentialerna är i ett enskilt eldistributionsnät där simuleringar indikerar att 22 procent av elanvändningen (på årsbasis) kan täckas med distribuerad solel utan att det krävs några större investeringar i nätet. För att nå upp till 30 procent krävs en del investeringar och här har ett antal olika alternativa lösningar jämförts.

Utvecklingen följer två spår

När det gäller utvecklingen av solceller så följer den i första hand två olika spår:

  • I det första söker man nya mer resurssnåla tekniker med samma eller helst bättre verkningsgrad än dagens bästa teknik.
  • I det andra söker man nya sätt att tillverka flexibla celler som både är billiga och lätt kan integreras i olika strukturer, exempelvis husfasader. Här är inte verkningsgraden det viktigaste.

Matz Tapper från Energiföretagen Sverige pratade om de förändringar som gjorts i Energiföretagens branschrekommendationer för anslutning av produktion till elnätet. Här flyttas nu fokus från det alltför luddiga begreppet ”mikroproduktion” till det mer tydliga ”anslutning av produktion till lågspänning”. Den uppdaterade handboken (utges Q4 2017) ska bland annat innehålla nya enklare tumregler för bedömningen av hur stor effekt som kan anslutas.

Hur framtidens energisystem med allt mer distribuerad produktion och fler elfordon kan se ut diskuterades också. Lokala likströmsnät är exempelvis en teknik som testas för att knyta samman flera fastigheter med både konsumtion och produktion. Vilken roll dagens befintliga elnät får i framtiden finns det idag inget klart svar på men det är i alla fall helt klart att behovet av energiöverföring, det vill säga det som dagens nät främst är byggda för kommer att minska.

Avslutningsvis så gav arkitekten sin vision av hur man kan använda olika byggnadselement med integrerade solceller på olika kreativa sätt. Beroende på vilken drivkraft man har så kan solceller användas på olika sätt. Här varierar det till exempel beroende på om det är antalet producerade kWh eller utseendet som är viktigast.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Matz Tapper

Matz Tapper

Ansvarig elnätsteknik och säkerhet
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 27 26
E-post: matz.tapper@energiforetagen.se