Askdagen 2018 tog upp angelägna frågor om återvinning

 

Askdagen genomfördes för andra gången i rad av Energiföretagen Sverige. Denna gång lockade evenemanget knappt 110 personer till Stockholm. Programmet var uttömmande och det är uppenbart att det finns mycket att göra på området för att få en ökad användning av askor.

Dagen modererades skickligt av Jan-Erik Haglund från Söderenergi som är ordförande i AG Energiaskor hos Energiföretagen Sverige. Han hade starkt bistånd av Energiföretagens Raziyeh Khodayari som arrangerat hela seminariet. Jan-Erik avslutade sitt inledande pass med frågan ”måste det vara så svårt med återanvändning av askor i praktiken”.

Kunskaper behövs

Förmiddagens pass ägnades åt askornas roll i ett hållbart energisystem. Naturvårdsverket arbetar med en handbok för återvinning av avfall och välkomnar branschen att delta i arbetet. I ett pass beskrev Sveaskog hur de som stort statligt företag kan återföra askor till en kostnad av 400–500 kronor per ton. Det är lättare för stora aktörer än små skogsägare där arealerna är mindre och ofta mer spridda.

E.ON berättade om sin resa som gått via ytdeponi och deponitäckning till ökad återföring av aska till skog. Ökad återvinning innebär ökad hållbarhet men också ökade kostnader. E.ON har svårt att hitta skogsarealer att placera ut askan på, markägarna är osäkra. Här behövs hjälp att sprida kunskaper.

Efterföljande paneldebatt fokuserade på drivkrafterna till att återföra aska till skogen och vem som bär ansvaret för återföringen. Skogsstyrelsen konstaterade här att energisektorn hittills varit mer framåt än skogssektorn. Dessutom finns en förhållandevis större efterfrågan i södra Sverige jämför med längre norrut. Kanske beror det på erfarenheter av försurning där. Nyttan av askåterföring i norra Sverige är inte heller alltid tydlig.

Slaggrus som möjlighet

Eftermiddagens första pass handlade specifikt om slaggrus. Här är vägbyggen en vanlig användningsform. I utlandet har användningen av slaggrus kommit längre på grund av mindre tillgång till naturmaterial jämfört med Sverige. Slaggrus har bra egenskaper, till exempel låg lakning med värden som hamnar under gränsvärdena för vad som klassas som farligt, påtalade Avfall Sverige.

Samma erfarenhet har Vattenfall gjort och gav exempel från ett eget projekt om slaggrus i vägkonstruktioner. Mellan 2015 och 2017 testades slaggrus i såväl lös form som cementbunden. I ett danskt föredrag fick åhörarna veta hur klassningen av slaggrus påverkat användningen i Danmark.

Även här följde en paneldebatt. En åsikt som flera delar är att det behövs ett tydligare regelverk för att aktörer ska få råd att investera. Det finns redan regler för kemikaliska produkter och vad som är giftigt avfall. Kanske behövs en tredje myndighet som hanterar just dessa frågor med ett långt tidsperspektiv. Naturvårdsverket välkomnade här åter alla goda krafter till referensgruppen för utvecklingen av handboken.

Innovativt i Norden

Det tredje och sista passet tog upp nya innovativa lösningar för materialåtervinning av askor. I Danmark har användningen av restprodukter i vägbanor ökat rejält, alltmer i motorvägar. Norska NOAH arbetar med att neutralisera flygaskor från avfall och hämtar bland annat från Sverige. Speciellt belystes satsningen på Langøya där byggmaterial produceras. Fortum som är en stor askproducent berättade i ett föredrag om ett bygge av en asktvätt i finska Björneborg.

Ragnsells tog i ett föredrag upp hur halterna av olika ämnen sjunker i den malm vi bryter. Koppar har till exempel sjunkit från 20 till 1 Procent på 150 år. Resursbehovet ökar framöver och därmed krävs riktig återvinning. Det vi borde återvinna men idag inte kan återvinna borde mellanlagras för framtiden istället för att byggas in i infrastrukturen. Ha tidsperspektiv när det gäller återvinningen är ett budskap. Det skulle kunna motivera att mellanlagra tills lösningar finns – en mellanlagring utan krav på att behöva betala deponeringsavgift.

I paneldebatten togs bland annat frågan om deponering/mellanlagring upp. Här finns synen att detta borde förbjudas som går emot strategin att invänta tekniska lösningar som möjliggör senare återvinning. Behovet av ekonomiska styrmedel diskuterades också liksom ökat producentansvar.

Workshop avrundade

Energiforsk gav en bild av forskningsläget kring återföring och användning av energiaskor innan en avslutande workshop hölls om hur vi kan uppnå acceptans för att använda askor som en resurs. Gruppvis identifierades vilka hinder som finns idag. Några kommentarer:

• Otydliga regler, vad är det som ska mätas? Det är risken som borde vara avgörande för om användning ska tillåtas, inte klassificeringen.
• Myndigheterna måste bli tydligare kring vad som ska gälla för att tillåta användning av askor.
• Kommunikationen mellan olika myndigheter måste bli bättre.
• Det är värdefullt om så många som möjligt anmäler eller söker tillstånd så en rättlig praxis kan utvecklas.
• Tillämpning av lagstiftningen skiljer sig väldigt mycket mellan olika kommuner i landet, alla agerar mer eller mindre olika, central vägledning behövs.
• Det saknas samverkan mellan stora och små skogsbränsleleverantörer i frågan om askåterföring.

Vad krävs då för att vi får samhällets acceptans att använda askor som en resurs? Bilda en grupp för samverkan mellan branschen, återvinningsindustrierna och Naturvårdsverket skulle gagna frågan. En annan åsikt föreslog certifiering av askor. Det föreslogs också att branschen och myndigheterna gemensamt borde ansöka om och genomföra ett stort EU-projekt för att visa på nyttan med användning av askor.

Presentationer från Askdagen

Återvinningsindustrins möjlighet att utvinna material ur energiaskor - vad krävs? - Anders Kihl, Ragn-Sells

Slaggrus i vägkonstruktion 2015-2017 - Anette Hälldal, Vattenfall

Erfarenheterna från Norge - utvinning av metaller och salter - Carl Hartmann, NOAH

Halosep fly ash treatment at waste to energy plants - Erik Rasmussen, Stena Recycling A/S

Forskningsläget kring återföring och användning av energiaskor - Helena Sellerholm, Energiforsk

Innovativa nya metoder - Jan Österbacka, Fortum Recycling & Waste Solutions

Hållbar och resurseffektiv användning av energiaskor! - Jan-Erik Haglund, Söderenergi, och Raziyeh Khodayari, Energiföretagen

Recovery of resources in Bottom Ash - Status in Denmark - Jens Kallesøe, Afatek A/S

Återvinning av slaggrus i Sverige - Svårigheter och möjligheter - Johan Fagerqvist, Avfall Sverige

Så jobbar skogsbolagen och fjärrvärmeverken med askåterföring - Mikael Norberg, E.ON

Utilisation and classification of MSWI bottom ash in Denmark - Ole Hjelmar, Danish Waste Solutions

Askåterföring i Sveaskog - Peter Ask, Sveaskog

Cirkulär ekonomi och god bebyggd miljö - Jon Engström (Åsa Bergerus Rensvik), Naturvårdsverket