Energiföretagen hemställer om att ändringar i fastighetstaxeringen inte genomförs

Energiföretagen Sverige hemställer om:

• att den ursprungliga värderingsmodellen för vatten- och kärnkraftverk som användes vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen AFT13 kvarstår och att  Skatteverkets föreslagna ändringar i fastighetstaxeringsförordningen avvisas.
• att den så kallade KN-tabellen för nedskrivningsfaktorer för kärnkraftverk vid AFT19 ska utformas så att den beaktar en driftstid om 50 år för ett nybyggt kärnkraftverk.

Skatteverket begärde i en skrivelse till Finansdepartementet i slutet av februari ändringar i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199), FTF, inför den allmänna fastighetstaxeringen 2019 (AFT19) avseende bl.a. elproduktionsenheter. Energiföretagen Sverige har tre huvudinvändningar mot de föreslagna förordningsändringarna.

• Skatteverket föreslår att vid beräkning av avkastningsvärdet för vattenkraft, ska skatter beaktas från och med nivååret (1 kap. 25 a § sista stycket i FTF). Detta skulle betyda att framtida skattesatser ska beaktas istället för som tidigare, det så kallade nivåårets skattesats som inför AFT 19 skulle vara 2017.
  
  Energiföretagen Sverige anser att det saknas grund till att väsentligt och principiellt ändra värderingsmodellen och göra undantag i förhållande till de stadfästa grundprinciper som gäller för samtliga värderingsmodeller i fastighetstaxeringen.
  
  
• Skatteverket föreslår vidare att vid en avkastningsberäkning ska förnyelsekostnader för kärnkraftverk och skatt från termisk effekt i kärnkraftsreaktor från och med nivååret beaktas särskilt, med ledning av en normaliserad kostnad och räknas om till nivåårets penningvärde (1 kap. 34 § tredje stycket FTF).
  
  Energiföretagen Sverige anser att förslaget strider mot den författningsreglerade systematiken och de krav på rättssäkerhet som finns reglerade i fastighetstaxeringslagen. Fastighetstaxeringen ska bygga på kända historiska fakta med utgångspunkt från det så kallade nivååret.
• Skatteverket föreslår att kärnkraftens driftstid, som ska användas som underlag för fastighetstaxeringen, ska förlängas från 50 till 60 år (i den så kallade KN-tabellen, bilaga 9 i FTF). 
  
  Energiföretagen Sverige anser att det saknas grund för att i FTF förlänga driftstiden från 50 till 60 år för ett nybyggt kärnkraftverk. De hittills avställda och planerade avvecklingarna av kärnkrafts­reaktorer de närmaste åren har, och kommer inte i något fall att komma upp i en ålder av ens 50 år. Effekten av förslaget skulle bli en omotiverad höjning av taxeringsvärdena för kärnkraftverken som saknar verklighetsförankring. Att driftstiden ska vara 50 år framgår också i reglerna om kärnavfallsavgiften (förordningen (2017:1179) om finansiering av kärntekniska restprodukter).

Konsekvensanalys saknas

Energiföretagen Sverige invänder även mot att Skatteverkets skrivelse saknar en konsekvensutredning där juridiska och ekonomiska konsekvenser analyseras. Skatteverkets föreslagna författningsändringar innebär uppskattningsvis ökade fastighetsskatte­kostnader på cirka 150 miljoner kronor per år för kärnkraftverken och uppemot  110 miljoner kronor per år för vattenkraften, jämfört med en tillämpning av nu gällande författningar och systematik.

Att Skatteverket föreslår ändrade regler när skattesatserna är på väg att sänkas och plötsligt ändrar metodik i syfte att hålla uppe skatteintäkterna är mycket anmärkningsvärt och saknar motstycke inom andra fastighetstaxeringsområden. Skatteverkets förslag bryter också mot intentionerna i fempartiuppgörelsen om energipolitiken, där det bland annat beslutats om slopande av effektskatten på kärnkraften och en stegvis sänkning av fastighetsskattesatsen på vattenkraft.

Regeringen väntas ta ställning till de föreslagna ändringarna i fastighetstaxeringsförordningen innan sommaren.