Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Framgångsfaktorer för mer restvärme i fjärrvärmenäten

Publicerat av: Annika Johannesson ·

Huvudinnehåll

I Sverige nyttiggörs restvärme från mer än 85 företag i ett 70-tal fjärrvärmenät. Samarbetena har gett positiva effekter för båda parter och – inte minst – lett till minskad klimatpåverkan och bidragit till samhällsekonomin på ett positivt sätt. Den 6-7 februari samlades företrädare för fjärrvärmeföretag, industriföretag och länsstyrelsen, för att diskutera möjligheterna att öka andelen restvärme i fjärrvärmen ytterligare.

Med utgångspunkt i befintliga projekt var målet att identifiera nyckelfaktorer som gör att ett samarbete kommer till stånd. Under de två dagarna fick deltagarna ta del av sju olika samarbeten att inspireras av.

Bland föredragen fanns exempel på när regionala nät möjliggjort mer restvärme, som Trollhättan-Vänersborg och Arboga-Köping, långvariga samarbeten som i Helsingborg (44 år), Göteborg (20 år) Varberg (18 år) och Nynäshamn (15 år), liksom exempel från Stockholm Energis (tidigare Fortum Värme) projekt Öppen fjärrvärme, konkret i form av samarbete med datacentret GleSYS. Tekniska verken i Linköping berättade också om ett projekt kring värmelagring, för att kunna ”flytta” överskottsvärme från sommaren till kallare årstider.

De olika parterna beskrev sina samarbeten och delade också med sig av vad de ser som nyckelfaktorer för ett framgångsrikt samarbete:

  • Ömsesidigt förtroende och öppenhet: våga tala öppet om de affärsmässiga övervägandena.
  • Utgå från verksamheten: Hur kan samarbetet göra den effektivare?
  • Båda parter ska vinna på affären.
  • Titta utanför den egna verksamheten: När det är dags att nyinvestera – är det en y panna som ska byggas – eller finns det restvärme som kan nyttiggöras?
  • Tajming: Fjärrvärmeföretag investerar inte ofta i nya anläggningar men då det är dags öppnas möjligheter för samarbete
  • Våga börja: Ett samarbete kan leda till fler
  • Tydliga avtal om ekonomi och leveranssäkerhet.
  • Sätt upp gemensamma mål.
  • Kontinuerliga möten för att utveckla samarbetet, även på ”kontrollrumsnivå”.

Något som också var tydligt var att de som har haft samarbete under lång tid hittar nya affärer tillsammans.

Klimatklivet

För att ett restvärmesamarbete ska bli av kan det krävas vissa investeringar som företagen inte har möjlighet att göra. Då finns möjligheten att söka stöd från Klimatklivet. Det administreras av Naturvårdsverket och länsstyrelserna är med och sprider kunskap, som en del i arbetet med att utveckla länsstyrelsens klimatarbete.

Klimatklivet ska minska utsläppen av växthusgaser. Kommuner, regioner, företag och organisationer kan söka stöd, för upp til 40 procent av investeringskostnaden. Om detta berättade Ylva Gjetrang, miljöstrateg på länsstyrelsen Örebro län och del av den länsgemensamma gruppen för att utveckla länsstyrelsernas klimatarbete. På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa mer och söka stödet: www.naturvardsverket.se/klimatklivet.

Något de dryga 60-talet deltagarna var överens om var att det finns potential för mer restvärme. Med sig hem fick de både ny kunskap och inspiration, som kanske  kan leda till nya samarbeten i framtiden? Det är i alla fall förhoppningen hos arrangörerna; Energiföretagen Sverige, Länsstyrelsen och Industrigruppen Återvunnen Energi.

Bild: Utsikt över Värtaverket från konferenslokalen. Vid Värtaverket producerar Stockholm Exergi (f d Fortum Värme) både el och fjärrvärme åt stockholmarna. Den egna produktionen kompletteras med samarbeten för att ta tillvara restvärme, bland annat från datorhallar. 

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Raziyeh Khodayari

Raziyeh Khodayari

Ansvarig miljö, hållbarhet, energitillförsel och energiaskor
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 27 13
E-post: raziyeh.khodayari@energiforetagen.se