Viktiga steg för att trygga Sveriges energikompetens
Tekniker och ingenjörer på alla utbildningsnivåer efterfrågas av Energiföretagen Sveriges medlemmar. Det är med glädje vi tar emot två besked från Skolverket i rätt riktning, det handlar om fler utbildningsplatser med riksintag på gymnasienivå. Ett fjärde år på Teknikprogrammet för utbildning av kontrollanläggningstekniker. Och en försöksverksamhet med branschskola för att utbilda distributionselektriker.
- Energibranschen har en stor infrastrukturell betydelse för hela Sveriges välfärd, samtidigt som sektorn till antalet endast sysselsätter en dryg procent av befolkningen* berättar Anna Wärmé, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Energiföretagen Sverige. Branschen som helhet omsätter 476 miljarder*, och har ett viktigt fokus att arbeta för att leverera hållbar energi för alla alltid. Rekryteringsbehoven i landet är stora och det är avgörande med relevanta utbildningar som leder till energijobb – och fler unga som tryggar vår framtid.
TE4 – ett fjärde tekniskt år på Teknikprogrammet
- En grupp som vi har haft svårigheter att få fram utbildningsplatser för är kontrollanläggningstekniker inom nät, stationer och produktionsanläggningar. Det är därför glädjande att Lapplands Gymnasium under 2018, startar ett fjärde år på teknikprogrammet, säger Anna Wärmé.
Utbildningen blir en så kallad T4-utbildning (TE4), en utbildning som elever från hela landet kan söka till.Lapplands Gymnasium är en av 76 skolhuvudmän, som Skolverket har beviljat statsbidrag för att genomföra TE4 fram till läsåret 2021/2022. Det handlar om 12 elevplatser per år i fyra år.
- Ett tillsynes litet antal, men samtidigt mycket efterfrågad och inte minst samhällsviktig kompetens, konstaterar Anna Wärmé.
Daniel Nilsson, rekryteringschef Vattenfall Sverige, menar att Lapplands Lärcentra är en viktig utbildningsaktör, som under många år levererat utbildning bland annat inom ramen för gymnasieskolan, totalförsvaret och till Vattenfalls internutbildning. Och i Jokkmokk finns unika anläggningar för utbildning.
- Jag hoppas att vi kan locka fler till att förstå att man genom att arbeta i branschen bidrar till något större. Och att fler unga vill vara med och öka den hållbara energiproduktionen i Sverige, säger Daniel Nilsson.
Branschskola för att utbilda distributionselektriker
Regeringen har föreslagit en satsning på försöksverksamhet med branschskola. Den handlar om att stärka tillgången på yrkesutbildad arbetskraft på gymnasial nivå inom små yrkesområden, även om skolan själv inte har ett tillräckligt stort elevunderlag för att anordna hela utbildningen i egen regi. Vissa yrkeskurser kan då ges på en branschskola där eleverna kan läsa delar av sin utbildning. Elever får därmed förbättrade möjligheter att välja yrkesutbildningar inom områden där det finns goda möjligheter till inträde och etablering på arbetsmarknaden.
- Det är mycket positivt att en av de tio beviljade skolorna, Elteknikbranschens gymnasium ETG i Nyköping, nu kommer att erbjuda utbildning med inriktning eldistribution. Vi vet att många företag i branschen efterfrågar kompetensen - och inte minst att vi behöver få in fler unga i denna yrkeskategori, säger Anna Wärmé och fortsätter:
- Våra kartläggningar visar på en oroande trend där gymnasiets eldistributionsinriktning erbjuds på få ställen i landet. Vilket bland annat beror på att skolorna inte har ett tillräckligt stort elevunderlag.
Energiföretagen Sverige följer med stort intresse vad utbildningen på ETG ska innehålla, och hur försöksverksamheten knyter till sig relevanta aktörer för att förse branschen med efterfrågad kompetens Bland annat förs en dialog med Installatörsföretagen – där ETG är hemmahörande – om kvalitetssäkring.
Bosse Andréasson, elnätschef på Sundsvall Elnät och ordförande i EBR-Kommittén, betonar vikten av att grundutbildningar inom eldistribution följer branschstandard, och på det viset säkerställer kvalitet och säkerhet i utbildningsmomenten.
Försöksverksamheten pågår under perioden 2018-2023. Regeringens förslag om branschskolor antogs av Riksdagen i juni 2017.
- De gymnasiala yrkesprogrammen är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning. Sverige riskerar att inom en snar framtid få brist på kompetent personal i många branscher. Genom den nya försöksverksamheten stärker vi kompetensförsörjningen och säkerställer att utbildningar med litet elevunderlag kan bedrivas på fler orter. Det är bra för eleverna och bra för Sveriges konkurrenskraft, sa gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström i ett pressmeddelande när beslutet om försöksverksamheter togs. Läs mer på Skolverkets hemsida.
