Alla gillar kraftvärme – men nu krävs handling

Kraftvärmeseminariet var uppdelat i två delar och inleddes av Lina Enskog Broman Energiföretagen och Karolina Nordbeck Svebio, tillsammans med Svebios ordförande Karin Medin, Söderenergi.

Den första seminariedelen fokuserade på kraftvärmens roll i energisystemet medan den andra delen handlade om svårigheterna att få ihop kalkylen med dagens regelverk och låga elpriser samt det lokala perspektivet, bland annat gällande krisberedskap.

Kraftvärmens fördelar med tillförlitlig elproduktion och effekt när den behövs som bäst, liksom fjärrvärmens bidrag med icke elberoende uppvärmning, lyftes fram under seminariet. Erik Thornström från Energiföretagen presenterade även hoten mot kraftvärmen, som bland annat lett till att det nu tas beslut om investeringar i enbart värmeverk, när äldre kraftvärmeverk ska ersättas. Avslutningsvis presenterade han en lista med förslag på åtgärder, som Energiföretagen och Svebio tagit fram tillsammans:

• Ta fram en strategi för kraftvärme och fjärrvärme utifrån uttalade ambitioner i regeringens energipolitiska proposition (2017/18:228)
• Värna kraft- och fjärrvärmens konkurrenskraft genom att undvika ytterligare skatter och pålagor
• Säkerställ teknikneutrala regelverk och styrmedel som en generell grundregel
• Ge marknadsmässig ersättning för systemtjänster för elsystemet
• Uppmuntra användningen av ny kraftvärmeteknik i små fjärrvärmesystem
• Förtydliga kraftvärmens roll i krisberedskapen som lokal elproduktions- och ö-driftsresurs
• Rensa upp bland styrmedlen – avveckla stöd som inte bidrar till effektutmaningen i elsystemet
• Utveckla kraftvärmens roll som en flexibel resurs i energisystemet när andelen volatil sol- och vindkraft ökar och avveckling av kärnkraftsreaktorer sker

Publiken fick även ta del av Svenska kraftnäts (Svk:s) analys om effektbehov och -tillgång framåt. Den visar att effektbalansen blir allt mer ansträngd på nationell nivå, särskilt när kärnkraftsproduktion börjar avvecklas. Här skulle kraftvärmen kunna bidra med planerbar effekt, på platser där den verkligen behövs.

Problemet är att det idag är svårt att räkna hem en investering i en kraftvärmeanläggning (med både el- och värmeproduktion), jämfört med att bygga en anläggning för enbart värmeproduktion.

De närvarande politiska företrädarna, Lars Hjälmered (M), Penilla Gunther (KD), Gunnar Carperius (C) och Claes Thunbladh, (S), kommunstyrelsens ordförande i Järfälla, nordväst om Stockholm, prisade allihop kraftvärmens fördelar. De två riksdagsledamöterna ansåg båda att fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft bör ses över under kommande mandatperiod, gärna inom fempartigruppen som arbetar med genomförandet av Energikommissionens betänkande.

På seminariet saknades dock politiska förslag om hur kraftvärmen kan värnas och utvecklas redan nu, även om politikerna på både nationell och lokal öppnade för att lyssna och ta till sig, om branschen har konkreta förslag. De lokala företrädarna efterlyste också tydliga exempel på konsekvenser, så att de kan ta frågan vidare till nationell nivå eftersom de alla ser kraftvärmens betydelse för en säker energiförsörjning.

Seminariet avslutades som det öppnades, med att Lina Enskog Broman, Energiföretagen Sverige, och Karolina Nordbeck, Svebio, tog till orda och lovade politikerna att de två organisationerna garanterat kommer att återkomma i frågan. För nu är det dags att gå från ord till handling när det gäller kraftvärmen!

Här kan du läsa hela programmet med alla medverkande.

Foto, Stockholm Exergi: Värtaverket i Stockholm, Sveriges största biokraftvärmeverk.