Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Fjärrvärmens möjligheter i fokus på Fjärrvärmedagarna

Publicerat av: Annika Johannesson ·

Huvudinnehåll

Den 25–26 april var fjärrvärme extra hett i Stockholm, när över 220 fjärrvärmeengagerade samlades på Fjärrvärmedagarna. De fick höra föredrag om fjärrvärme, kraftvärme – och lite fjärrkyla – både på bredden och på djupet. I fokus stod fjärrvärmens möjligheter framöver: Hur ska Sverige behålla tätpositionen i världen?

Konferensen inleddes av Energiföretagens vd, Pernilla Winnhed. Hon välkomnade alla till Fjärrvärmedagarna och berättade om hur Energiföretagen arbetar med fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla, och vilka frågor som dominerar arbetet just nu – allt från politisk påverkan, till teknikfrågor. Hon följdes av Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi, som gav exempel på hur de arbetar för att synliggöra en ”osynlig produkt”, det vill säga fjärrvärmen, och utvecklar samarbeten för att ta vara på mer restvärme i värmenätet.

Fjärrvärme och fjärrkyla tar plats i EU

Inbjuden från den europeiska arenan var Paul Voss, vd för branschorganisationen EuroHeat & Power, och ”fjärrvärmens röst” i Bryssel. Han har som sin främsta uppgift att sprida kunskap om fjärrvärme och fjärrkyla inom EU och att påverka de politiska besluten, så att de landar rätt. EuroHeat & Power samordnar också forskning och utveckling inom dessa områden och påverkar EU för att mer forskningsresurser ska riktas till detta område.

Paul Voss berättade att EU-kommissionen fått upp ögonen för fjärrvärmens betydelse de senaste åren. Fram till 2015 var uppvärmningen i det närmaste osynlig men där vände det, med en konferens om värme och kyla, och 2016 antog kommissionen en värme- och kylstrategi. Ungefär hälften av EU:s energianvändning går just till uppvärmning, varför det är en viktig sektor att ta med när man vill energieffektivisera. Trots den antagna strategin är kunskapen och intresset fortfarande på en ganska låg nivå och här lyfte Paul Voss fram de nordiska ländernas roll som goda exempel:

– Vi behöver er för att visa resten av världen vilka möjligheter fjärrvärme och fjärrkyla har!

På den europeiska arenan finns de största möjligheterna när man kopplar fjärrvärmens möjligheter till utvecklingen av hållbara städer.

- Omställningen betyder utvecklingsmöjligheter för värmepumpar och biogas – men även fjärrvärme och fjärrkyla har en stor del i det. I Norden har ni nått långt och jag förstår att det finns en oro för att regelverk som tas fram inom EU ska strypa möjligheter. Men i resten av EU behöver fjärrvärmen regelverk för att få det att hända, avslutade han.

Regeringen vill inte detaljstyra fjärrvärmesektorn

Bland förmiddagens höjdpunkter fanns också Emil Högberg (S), statssekreterare hos energiministern. Han inledde med att se tillbaka på sin tid som kommunpolitiker i Huddinge, och det största beslutet som togs då. Nämligen att investera i det som då var Sveriges största biokraftvärmeverk, Igelsta i Södertälje.

– Det var bland det roligaste jag har gjort som kommunpolitiker. En riktig miljöinvestering!

Emil Högberg passade också på att berömma det partsgemensamma initiativet Prisdialogen, som han kallade en framgångssaga. Och därifrån kopplade han vidare till regeringens politik på fjärrvärmeområdet – eller snarare brist på politik:

– Vi har nått längre än de flesta länder och det har vi gjort utan en nationell politik, särskilt riktad till fjärrvärme. Prisdialogen utvecklades av branschens parter, inte genom politikers styrning. Omställningen av fjärrvärmen likaså. Därför bromsar vi initiativ till att detaljreglera fjärrvärmesektorn på EU-nivå. Fjärrvärmen är ju lokal och varje kommun och varje företag har sina unika förutsättningar, konstaterade Emil Högberg.

Under eftermiddagen bjöds sedan på parallella sessioner om kund och marknad, teknikutveckling och innovation samt goda exempel från branschen. Innan dagen var slut hann deltagarna också ta del av aktuellt i politiken med Erik Thornström från Energiföretagen, en syntes från Fjärrsyn presenterad av Kristina Lygnerud, IVL/Högskolan i Halmstad, en utblick över fjärrvärmeutbyggnaden i Europa ledd av professor Sven Werner samt ett pass om säkerhet och beredskap med Mikael Toll från Energimyndigheten.

Dag 2

Den andra dagen inleddes med parallella sessioner, med rubrikerna Hållbar och fossilfri fjärrvärme, Forskning och innovation för en blomstrande framtid och Djupdykning i politiken. Efter de parallella sessionerna följde en workshop där deltagarna diskuterade mål på vägen för just fjärrvärmen, för att vi ska nå branschens vision om Hållbar energi för alla, alltid till år 2050 och vilka utmaningar som finns på vägen dit. Resultatet ska bland annat användas i Energiföretagens genomlysning av fjärrvärme, kraftvärme  och fjärrkyla, för att definiera branschorganisationens arbete och roll i utvecklingen.

Klimatdialogen – nytt initiativ inom Prisdialogen

Efter lunch var det dags att få reda på mer om Klimatdialogen - en del av Prisdialogen. Så samarbetar vi för lägre klimatutsläpp. Det var Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen som redogjorde för det nya samarbetet, som liksom Prisdialogen utvecklas av Riksbyggen, SABO och Energiföretagen Sverige. Klimatdialogen blir en utveckling av Prisdialogen, som har vuxit fram eftersom det i de lokala prisdialogerna har visat sig finnas behov av att diskutera även klimat- och miljöinsatser mellan parterna.

Under hösten 2017 hölls en uppstart i form av workshops med representanter från fjärrvärmeföretag, allmännyttan och Riksbyggen. Man ville veta vad som är bra med Prisdialogen och som kan tas med i Klimatdialogen, och vad som kan göras bättre.

Några saker man kom fram till att man bör titta vidare på var - koldioxidutsläpp och/eller resurseffektivitet – vad är fokus, och hur ska vi se på förnybart? Under 2018 genomför några fjärrvärmeföretag piloter, där de testar och utvecklar modellen för Klimatdialogen, för att fler ska kunna ansluta kommande år.

Syftet med Klimatdialogen är att man gemensamt ska uppnå en minskad klimat- och miljöpåverkan. Det uppnås genom att leverantör och kund redovisar sin organisations klimat- och miljömål för varandra och sedan gemensamt tar fram lokala klimat- och miljöåtaganden som ska tillgängliggöras även för andra intressenter.

Ett medskick var att kunderna önskar en tydligare koppling mellan energieffektiviserande åtgärder och pris.

– Jag utmanar er att förändra prismodellerna så att de blir enklare att förstå, sa Mari-Louise Persson och visade en uppsjö av olika ingående parametrar i olika företags prismodeller. Hon konstaterade att om man är kund til flera fjärrvärmeföretag så är det inte lätt att jämföra villkoren.

Projekt Celsius har spridit fjärrvärmekunnandet i Europa

Helena Nordström, Göteborg Energi och Katrina Folland från Göteborg Stad berättadeom ett lyckat EU-projekt, CELSIUS - EU-projektet som lever vidare.

Målsättningen med projektet var att mer bortslösad värme ska tas tillvara. Det finns tillräckligt mycket restvärme i EU för att värma alla EU:s byggnader. När projektet startade skulle 50 städer rekryteras till att bli Ceslsius Cities. Målet överträffades med råge och 67 städer är nu med.

Projektet avslutades med Celsius Summit som hölls i Göteborg i november 2017.  Men man planerar nu för ett Celsius 2, i samarbete med RISE med flera och med stöd av Euroheat & Power. Värdefulla nätverk har skapats under projektets gång och mycket kunskap har samlats in. Den har bland annat resulterat i en Celsius wiki som samlar kunskap om fjärrvärme och fjärrkyla online, som parterna i projektet får tillgång till.

– Mest stolt är jag över de samarbeten vi lyckats skapa, säger Katrin Folland. Samarbeten på EU-planet men även vår samverkan med Göteborg Energi här hemma.

Digitala kunder kan kapa effekttopparna

Avslutningsvis fick vi höra Katrin Heveus och Johan Groundstroem från Manetos berätta hur Digitaliseringen förändrar förutsättningarna i energibranschen.

Manetos erbjuder digital styrning av värmen i hemmet genom Manetos Heat Control. Genom att Sveriges villaägare börjar styra sin värmeförbrukning till att bli smartare ska man kunna kapa effekttoppar, enligt företaget.

– När priset är som högst kan vi dra ner temperaturen i villan som är uppkopplad. Kunden sparar pengar och produktionen blir mindre fossil genom att man kapar effekttopparna, förklarar Katrin Heveus. Ska vi få ner fossilandelen till noll måste vi engagera villakunderna också, avslutar hon.

Med det var Fjärrvärmedagarna 2018 över och moderatorn Viktoria Raft sammanfattade dagarna, innan deltagarna skingrades för att åka hem till olika delar av Sverige. Förhoppningsvis med lite mer kunskap, inspiration och framtidstro i bagaget.

Texter, foto och film:
Eva Rydegran och Annika Johannesson, Energiföretagen Sverige.