Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Energikommunikatörer samlades för kunskap och inspiration

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Huvudinnehåll

Kommunikatörer från olika hörn av Energisverige samlades i Stockholm för två dagars konferens om de frågor som berör dem. Det vill säga frågor som är specifika för kommunikatörer i just energibranschen, men även frågor som berör dem i deras yrkesroll som kommunikatörer.

Dag 1 inleddes med en föreläsning av Katarina Gentzel Sandberg från Gullers. Det handlade om Strategisk improvisation för konstruktiv kommunikation, eller konsten att kombinera det planerade med det oförutsedda, det strategiska med det kreativa och intuitiva.                       

- Ofta är vi duktiga på att sätta ihop kommunikationsplaner, inledde Katarina Gentzel Sandberg, men inte sällan visar sig dessa planer sedan vara oanvändbara på grund av oförutsedda händelser. Vi behöver inte fler mallar för kommunikationsplaner, målgruppsanalyser och budskapsplattformer utan nya verktyg för improvisation. Strategi och improvisation är visserligen motsatser men det handlar om att kunna kombinera ordning och kaos.

Som exempel på lyckad kommunikationsimprovisation visade Katarina Gentzel Sandberg exempel från sociala medier där olika företag och organisationer varit snabba med att hänga på allmänna snackisar och på så sätt skapat lyckad PR. Improvisationen måste dock alltid ha koppling till verksamheten för att fungera. Det måste finnas ett ramverk som improvisationen kan verka inom.

Från modernt till senmodernt

I det moderna samhället baserade människor sina beslut på förnuft vilket gjorde att det fanns linjära samband mellan information, kunskap och beteende. Samhället var tydligt med tydliga målgrupper. Vi lever nu i ett senmodernt samhälle där beslut fattas alltmer på känsla och där samhällets struktur är mer amorf. Alla tar inte del av samma nyheter utan väljer bland ett stort antal kanaler. Därför måste även kommunikationen anpassas om man vill nå ut.

- Akta dig för "förankringstein", sa Katarina Gentzel Sandberg. Med det menade hon att för många ska tycka och det ska förankras med allt och alla. Man måste lita på sin magkänsla och på sin egen yrkeskunskap.

- Ta plats, avslutade hon, annars har du inget att bidra med.

Sedan fick deltagarna dela upp sig för att i fyra olika hörn av salen för att diskutera med kommunikatörerna på Energiföretagen om vad som är aktuellt inom energibranschen ur ett kommunikationsperspektiv. Tre aktuella frågor presenterades – elnätsfrågan, frågan om kraftvärmens konkurrenskraft och hur vi kan rekrytera välutbildade nyanlända. Vid en station vände vi på steken och deltagarna fick dela med sig av vad som är mest aktuellt för dem på deras företag; något som är värdefullt för Energiföretagen att få höra, för att avgöra om vi arbetar med rätt saker.

Lär dig filmens språk

Tobias Elvhage från Fenix film pratade sedan på temat, Lär dig filma proffsigt med din smartphone. Han började med en föreläsning om filmning och hur man kommer igång.

De största utmaningarna är, enligt Tobias; förarbetet, att man inte känner till filmens språk och att man inte vet hur man använder utrustningen på bästa sätt.

Vi fick en mängd handfasta tips för själva filmandet. Vi fick till exempel veta att det vanligaste misstaget är att man filmar i motljus, ett annat är dåligt ljud. Extern ljudupptagning gör en enorm skillnad. Även en enkel mick är många gånger bättre än att använda enbart mobilen. När man ska filma intervjuer påpekade Tobias också hur viktigt det är att man inte börjar filma utan att ha pratat igenom upplägget med intervjuobjektet först.

Efter föreläsningen fick deltagarna ge sig ut och spela in en kort film.

Dag 1 avslutades med gruppdiskussioner om hur man agerar när det oväntade händer. Här fanns alla möjligheter att ta vara på de insikter vi fått om strategisk improvisation.

Vem bryr sig?

Joakim Arhammar från Wasp Communication, inledde dag två med ett pass om Content marketing, vilket betyder att ett företag skapar innehåll som folk vill konsumera frivilligt. Det finns ett antal kriterier som ska uppfyllas för att det ska vara content marketing.

  • Det ska publiceras i egna kanaler
  • Det ska göras löpande
  • Innehållet ska vara värdefullt för mottagaren

Som exempel nämnde Joakim Arhammar tidningen Buffé, texten på Arlas mjölkpaket och Byggmax instruktionsvideor på Youtube. Att publicera poddar, bloggar elller FaceBook-inlägg är andra exempel.

- Ställ alltid frågan, vem bryr sig? sa Joakim Arhammar. Det är det viktigaste av allt för att lyckas.

Anledningen till att content marketing funkar idag är reklamtrötthet, digitalisering och mediekris. Det är konsumenten som har makten. Människor online är aktiva och otåliga och de betalar med sin tid och sin uppmärksamhet. Man vill bli underhållen eller utbildad.

- Ha tålamod, avslutade Joakim Arhammar – det tar tid.

Lita på din förmåga!

Karin Bodén delade sedan med sig av sina erfarenheter av Att komma igång med poddradio. Hon har nämligen startat Framtidskraft - en energipodd för Jämtkraft.

I sin podd har Karin Bodén varit mån om att inte bara ha röster från branschen utan att få med ett utifrånperspektiv. Till exempel digitaliseringsexperter, jämställdhetsexperter och så vidare.

Vad kan man då göra en podd om? Det kan vara internt – om en förändringsresa, för att presentera en nyanställd eller för att få höra vad ledningsgruppen säger om sitt senaste beslut, eller så intervjuar man externt inbjudna gäster som har en koppling till energibranschen.

Spridning är en utmaning. Vill man nå ut längre krävs att man prioriterar detta, och det har de inte lagt krut på än på Jämtkraft.

Mätning är en svårighet, berättade Karin Bodén, för det finns inte så bra mätverktyg än. Men en sak märks i alla fall. Jämtkraft har som ett av sina mål att vara ett företag som andra ska vilja samarbeta med. Podden har hjälpt till att förmedla det.

Och på tal om att komma igång:
- Lita på att du har förmågan.

Agneta Filén tog vid och berättade om Umeå Energis filmer om Lillgrobban – En emotionell värld som bär våra budskap. Det är filmer som fått enorm spridning lokalt och blivit väldigt populära.

Upprinnelsen till resan var att företaget plötsligt insåg att det faktiskt fanns konkurrens på värmemarknaden på riktigt – värmepumpar. Och de var duktiga på att marknadsföra sig, något man aldrig sysslat med i någon större utsträckning själva. Det resulterade i en kommunikationsstrategi som bland annat angav att Umeå Energi ska vara det självklara valet för umeborna och att man måste skapa förståelse för att deras produkter och tjänster i högsta grad är färgade av de värderingar som ligger i varumärket.

De första filmerna om Lillgrobban kom 2012. Sedan har de hållit i konceptet, och tack vare den uthålligheten är det nu så känt att de kan koppla innehåll till det utan att visa nya filmer. Filmerna har också blivit väldigt populära bland unga, som till och med gjort pastischer på filmerna på YouTube och Facebook vilket bidragit till ytterligare spridning.   

Frågan är nu om Umeå Energi ska hålla kvar konceptet. De kan se ett positivt utfall av filmerna, men det kan även finnas en poäng med att gå vidare.

Efter dessa goda exempel från vår egen medlemskrets tog Anna Dyhre vid för att prata om Employer branding. Hon började med att säga att HR och kommunikation måste börja arbeta tillsammans. Då först kan man nå ut med sitt varumärke som arbetsgivare.

Hon påpekade speciellt att man måste sätta på sig mottagarens skor och fundera på hur det första digitala mötet med ens företag ser ut. En hygienfaktor är att kolla hur man uppfattas i sociala medier.

Sedan gäller det att på allvar fundera på hur attraktiv man är som framtida arbetsplats för unga människor? Går det att anpassa schemaläggning och andra saker för att möta de önskningar och till och med krav som finns på en arbetsgivare idag?

Tänk på ert ”Employer value proposition”, sa Anna Dyhre – varför ska man jobba på ert företag? Vad har ni att erbjuda? Många vill jobba med Elon Musk för att det är i framkant och man kan känna att det häftigaste inte ens är uppfunnet än. Men varför ska man vilja jobba hos er? Våga vara tydliga – vilka är vi, vad erbjuder vi?

Anna Dyhre

Något Anna Dyhre verkligen poängterade var att för att attrahera nya medarbetare måste man börja med att ta hand om dem som redan jobbar på företaget. De är skyltfönstret mot både kunder och potentiella medarbetare.

Vad vill då medarbetaren ha för att trivas? Man vill känna sammanhang och mening, man vill ha en viss del frihet och man vill känna sig kompetent.

Medskicket från Anna Dyhre till alla åhörare var att ta en stund med ledningsgruppen och be om att företaget formulerar ett medarbetarlöfte, inte bara ett kundlöfte. Vad skiljer oss från de andra? Det måste man veta för att locka ny kompetens.

Lisa Hjelm från Energiföretagen Sverige fortsatte med att prata om vad Energiföretagen gör för att hjälpa medlemmarna att attrahera ny arbetskraft och rätt kompetens. Hon presenterade Den gemensamma budskapsplattformen som tagits fram i syfte att fungera som ett stöd för att förbättra kompetensförsörjningen till energibranschen.

För att utforma budskapsplattformen tog man bland annat  Kompetensförsörjningsrådet och Ungdomsbarometern till hjälp. Till slut var ett huvudbudskap klart – ”Det är idag vi skapar en hållbar framtid” och tre delbudskap, där det första är ”En innovativ bransch för klimatets skull”. Delbudskap 2 är, ”En bransch där du behövs –oavsett vem du är” och delbudskap 3, ”För ett hållbart arbetsliv”.

- Med hjälp av dessa gemensamma budskap kan vi hjälpas åt att skapa bilden av en attraktiv bransch, menade Lisa Hjelm.

Katarina Skalare, från Hållbart by Skalare, var tidigare hållbarhetsstrateg på Kraftringen och som sådan bland annat upphovsman till Kraftringens parlör för nyanlända.

Hon berättade om bakgrunden till hur parlören, som är till för energiingenjörer med bakgrund i Mellanöstern och som ska underlätta inträdet i den svenska energibranschen, kom till. Den som skrev parlören var Basel Taleb, elingenjör och flykting från Hama, Syrien, som gjorde praktik på Kraftringen. Han hade på eget bevåg börjat göra en liten ordlista för egen del. Det blev starten för det som sedan skulle bli en parlör på arabiska, svenska och engelska och som idag även finns i digitalt format, framtagen i samarbete med Energiföretagen.

Parlören har blivit utsedd till en av 100 innovationer som kan förändra Sverige och den har fått enormt stor uppmärksamhet även utomlands. Och Basel Taleb då - hur gick det för honom? Jodå, han jobbar nu som elingenjör på C4, berättade Katarina Skalare.

- Var lyhörd för nya idéer, även de udda – de kan dyka upp överallt, avslutade Katarina Skalare sin framgångsberättelse, som började med en mans försök att underlätta sitt eget arbete och som förmodligen inte är slut än.

Den berättelsen satte även punkt för årets Kommunikationsdagar och avslutningsvis fick vi veta att nästa år är det datumen 8–9/5 som gäller. Väl mött då!

Se film från Kommunikationsdagarna: