Framtidens nordiska energiforskning på agendan
Publicerat av: Annika Johannesson ·
Nordisk Energiforskning (NEF) stöder energiforskning som är av gemensamt intresse för nordiska intressenter och som har en potential för forskningssamarbete över nationsgränserna. För att ta fram vägledning för framtida inriktning bjöd organisationen in till en heldagsworkshop på Miljö- och energidepartementet den 25 oktober. Henrik Wingfors från Energiföretagen Sverige var där.
”Risken finns att Norden tappar konkurrenskraft om man inte koordinerar bättre och satsar på mer nordisk energiforskning.” Det är åtminstone uppfattningen som Jorma Ollila framhåller i den så kallade Olillarapporten som kom häromåret, enligt Hans Jörgen Koch, chef för Nordisk Energiforskning, som inledde en heldagskonferens på Miljö- och energidepartementet den 25 oktober 2018.
Hans Jørgen Koch, chef för Nordisk Energiforskning, inledningstalar. Foto: Henrik Wingfors
Nordisk energiforskning, som finansieras av de nordiska regeringarna, har en engångssumma om 500 miljoner danska kronor till nordisk energiforskning. Självfallet är tanken att man ska kombinera dessa medel med övriga nationella satsningar på energiforskning och gärna växla upp med medel från näringslivet. Totalt satsar de nordiska länderna 1 miljard euro årligen av offentliga medel på energiforskning.
– Det är relativt lätt att avsätta pengarna, det svåra handlar om att omsätta dem i matnyttiga projekt och bestämma hur man organiserar sig, så att mesta möjliga nytta åstadkoms, säger Henrik Wingfors, enhetschef Energisystem som följde konferensen för Energiföretagen Sveriges räkning.
För att få en bättre bild av kring vad och hur energiforskningen kan organiseras, hade Nordisk Energiforskning bjudit in myndigheter, forskningsinstitut och näringslivsrepresentanter till en heldag med workshops för att vaska fram en vägledning till vassare forskningssatsningar.
Vad ska vi satsa på inom nordisk energiforskning framöver?
Myndighetsrepresentanter lyfte fram att de gärna ser fler satsningar längs hela värdekedjan. Energilagring, batteriteknik, digitalisering, integrering av havsbaserad vindkraft, cybersäkerhet, AI, integrerad gas- och elteknik, smarta elnät, kraftbalansering inom nordiska synkronområdet, energieffektiva fiskefartyg som drivs på annat än fossila bränslen, var exempel som lyftes.
– Kom ihåg att samarbetet på nordisk nivå har varit lönsamt därför att det har varit ett sätt att hantera olikheter inom de nordiska ländernas elproduktionsmixar, betonade Tomas Kåberger, professor på Chalmers Tekniska högskola.
Mycket forskningsmedel kommer också från EU, vilket gör att forskares fokus gärna hamnar på EU-samarbeten och inte de nordiska samarbetena. Det finns också en begränsad mängd forskare, idéer och projekt i de nordiska länderna.
Vad kan göras bättre?
Grupperna lyfte fram en mängd saker som kan göras bättre. Inte minst gäller det att skapa bättre förutsättningar för att nå en kritisk massa av nordiska forskare, industrirepresentanter och organisationer för att åstadkomma resultat. Att kunna finansiera demonstrationsprojekt där forskarna sitter i ett land och företagen i ett annat nordiskt land, är också svårt idag. Materialforskning, inte minst i ljuset av klimatförändringarna och konkurrens kring sällsynta jordartsmetaller kan vara möjligt att utveckla, givet tillgången på råvaror i Norden.
– De nordiska länderna har också kommit olika långt i energiomställningen. Norge har flest elbilar, Danmark en hög andel vindkraft och en stor batterifabrik byggs i Sverige. Att lära sig av varandra som ”early adopters” kan struktureras bättre, avslutar Henrik Wingfors.
Om Nordisk Energiforskning
Nordisk Energiforsknings (NEF) huvudmål är att understöda det nordiska energisamarbetet. NEF finansierar och främjar det nordiska samarbetet, skapar forskningsbaserat grundlag för energipolitiska beslut samt är en länk mellan industri, forskning och policy aktörer. NEF har ett speciellt fokus på hållbara och konkurrenskraftiga energilösningar. Institutionen arbetar även europeiskt. NEF är placerat i Norge.