Från våra informationsträffar om nätkoderna

Dagen inleddes med information från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Svenska kraftnät (Svk) som båda berättade om hur de arbetar med nätkoderna, samt övergripande kring tidplan och implementering av nätkoderna framgent. Därefter lämnades ordet till Linn Saarinen på Vattenfall Vattenkraft AB som berättade om koderna RFG (anslutning av generatorer) och SO (drift av elöverföringssystem) ur ett producentperspektiv. Därefter berättade Eskil Agneholm från Ellevio om sitt perspektiv på nätkoderna från ett nätbolagsperspektiv.  Slutligen berättade Carl Berglöf från Energiföretagen kort om marknadskoderna. Efter lunch följde en paneldebatt med samtliga som varit föredragande på förmiddagen och det fanns möjlighet till frågor och diskussion.

Bland annat diskuterades huruvida EU:s nätkoder kan bidra till ökad konkurrens i EU. Ei menar att de medför trygghet för producenten som vet vad de kan vänta sig när de anslutits till nätet. Med nätkoderna skapas lika villkor för alla.

Men blir det då bättre med de nya koderna? Panelen ansåg att det blir lättare och tydligare att prata med andra stamnätsoperatörer i Europa och att systemet blir mer harmoniserat och förhoppningsvis blir det tydligare vad det innebär att vara systemansvarig. Vidare bör Sverige i större utsträckning kunna lita på andra länders leveransförmåga.

I salen lyftes även frågan kring vad som händer med befintliga anläggningar – vilka krav kommer de att behöva uppfylla när de nya koderna finns på plats? Just nu är detta svårt att säga och Vattenfall anser att det är positivt att vi får tydligare krav. Dock viktigt att få till en diskussion kring vilka åtgärder som är rimliga och vilka som inte är det. På sikt behövs bra samarbete mellan Svk, Ei och nätföretagen för att ta fram bra och vettiga riktlinjer.

Flera i publiken lyfte behov av att Energiföretagen hjälper sina medlemmar med exempelvis en handbok eller liknanden för att det ska vara lättare att veta hur de nya nätkoderna ska tolkas och hur de påverkar befintligt och framtida anläggningar. Många av de mindre medlemmarna har svårt att hinna med att se över vad koderna innebär för dem, samt att en samsyn kring hur de ska tolkas behövs i branschen.

Du hittar presentationerna från mötet här.

Om EU:s nätkoder

Arbetet med EU:s nätkoder startade år 2009 som en följd av det så kallade tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Regelverket syftar till att genomföra en gemensam inre marknad för el och naturgas. Detta ska öka försörjningstryggheten, bidra till hållbar elförsörjning och stärka konkurrensen på elmarknaden till nytta för Europas elkunder.

De åtta nätkoderna grupperas i anslutningskoder, driftskoder och marknadskoder. Även om begreppet nätkoder leder tankarna till elnät så berörs alla aktörer på elmarknaden — producenter, elhandelsföretag, elnätsföretag, nya aktörer och kunderna.

Om Energiföretagens arbete

Reglerna i nätkoderna är i stor utsträckning väldigt detaljerade i sådant som rör aktörernas praktiska verksamhet och Energiföretagen Sverige är därför beroende av den kunskap och kompetens som finns hos medlemsföretagen.

Till sitt stöd har kansliet därför bjudit in medlemsföretag till arbetsgrupper för anslutnings-, drifts-, respektive marknadskoderna. Kansliet för också löpande dialog med Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät om arbetet med nätkoderna.

Om du vill veta mer eller bidra till arbetsgrupperna, kontakta:

Carl Berglöf (Anslutningskoderna, produktion)
Anna Odenbrand Linder (Anslutningskoderna, nät)
Magnus Thorstensson (Marknadskoderna)