Kraftvärmen förtjänar mer uppmärksamhet

På konferensen fick vi bland annat höra om kraftvärmens viktiga roll som lokal elproducent, något som blir ännu viktigare i takt med att taket för effektuttag i många städer kommer allt närmare eller redan är nått. Konsekvensen av detta är att stadens och i förlängningen Sveriges konkurrenskraft påverkas då man helt enkelt tvingas tacka nej till nyetableringar som kräver mycket el.

Konferensen inleddes med att Jenny Larsson, tidigare chef för värmeverksamheten på Vattenfall och numera på ABB, gav en betraktelse av en bransch som är inne i en stor förändring och avslutade med en fråga till branschen – ”vilken roll tar ni”?

En genomgång av politiska förutsättningar och utveckling av Erik Thornström på Energiföretagen inledde dag 2, där även branschens förslag till politikerna i form av en 8-punktslista presenterades. Denna la Energiföretagen tillsammans med Svebio fram i samband med ett kraftvärmeseminarium i maj och ytterligare konkretisering av listan inleddes senare under dag 2 via en workshop. Svebios Gustav Melin var också på plats och konstaterade i sin presentation att det inte råder någon brist på biomassa vare sig globalt eller nationellt, uttaget i Sverige kan tvärtom öka kraftigt.  Däremot behöver uttaget av grot och stubbar öka för att säkra tillgången och det är viktigt att jobba långsiktigt med bränsleleverantörerna.

Henrik Lindståhl från Tekniska Verken i Linköping som representerar branschen i förhandlingar kring MCP, LCP (med utsläppskrav för medelstora och stora förbränningsanläggningar) och avfallsförbränning i IED-direktivet, presenterade senaste nytt inom detta och konstaterade att det är mycket viktigt hur utfallen tolkas i den svenska implementeringen.

Svenska Kraftnäts Joakim Evertson uttryckte stor oro för den hotande nedläggningen av kraftvärme motsvarande uppemot ett stort kärnkraftverk i storlek – hur påverkar detta möjligheten till ö-drift i städer och därmed krisberedskapen? Kollegan Erik Hellström gav en tydlig bild av effektutmaningen framåt och hur den stora nedläggningen av reglerbar kraft de kommande åren slår hårt mot systemet. Branschen djupdyker själva i hur det faktiskt ser ut med nedläggningsplaner och även potentialen för kraftvärmen genom projektet ”Hur mycket kraftvärme blir det” som genomförs av Profu. Håkan Sköldberg berättade, förutom om detta projekt, även om nuläget samt gav en bild av hur kraftvärmen och fjärrvärmen som helhet bidrar till effektutmaningen och energisystemet.

Teknikutvecklingen har förstås en mycket viktig roll för branschen och möjligheterna är många – t.ex. presenterade Daniella Johansson på Energikontor Sydost tillsammans med Arne Andersson på Ronneby Miljö & Teknik och Elin Ledskog från leverantören Againity framgången med småskalig kraftvärme i Ronneby med allt effektivare ORC-teknik. Vi fick även, från Jenny Holgersson på RISE, höra om forskning kring termisk lagring, inom Energiforsks program, och hur detta kan kopplas till kraftvärmeproduktionen. Fabian Levihn på Stockholm Exergi berättade om företagets satsning på kolsänkor i form av biokol och bio-CCS och att fjärrvärmen har stor potential att ta en viktig roll för att Sverige ska nå sina klimatmål, en möjlighet som är få branscher förunnad och som vi bör ta tillvara för att ytterligare öka vår relevans.   

Så, hur ser man då på investeringar i kraftvärme som gjordes för några år sedan, blev det som man tänkt sig och skulle man göra det igen? Svante Berglund och Dan Bruhn på Jönköping Energi tvekar inte – deras bioeldade kraftvärmeverk Torsvik 2 har ökat Jönköping Energis elproduktion med 35 procent och tuffar på som en mycket lyckad investering och har givit företaget mer än bara värme och el. Samverkan var ett ledord i projektet och har bidragit till en ordentlig skjuts framåt i företagets strategiarbete för kommande utveckling av fjärrvärmen och kraftvärmen.