Vattenkraftdagen drog rekordpublik

Kanske hade deltagarantalet att göra med Örebros centrala läge eller kanske ännu hellre att det är ovanligt mycket som händer inom vattenkraften just nu.Moderator Jonas Bengtsson ledde samtalen under dagen med representanter från politiken, berörda myndigheter, miljöintresse och bransch.

Vattenkraftens reglerbidrag måste tydliggöras

I juni i år klubbade riksdagen igenom propositionen ”Vattenmiljö och vattenkraft”. Den nya lagen, som börjar gälla januari 2019, har föregåtts av år av diskussioner om hur vattenkraften ska kunna förses med moderna miljövillkor samtidigt som eventuella åtgärder inte påverkar vattenkraftens förnybara elproduktion och reglerförmåga.

En viktig del i den nya lagen är att det ska tas fram en nationell plan för prioriteringar av åtgärder i vattenkraften. En viktig del av den nationella planen måste vara att påvisa hur olika delar av vattenkraften bidrar till elsystemets reglering så att detta inkluderas i bedömningen, menade Jesper Nyberg från Svenska kraftnät, Svk, med hänvisning till att det är effektbalansen i elsystemet som är utmaningen framöver, snarare än brist på energi.

Jesper Nyberg menade också att det är tydligt att vi behöver fortsätta att prata om skillnaden mellan energi och effekt och att all vattenkraft har stor betydelse för effektbalansen. Med tanke på hur den svenska elproduktionen väntas förändras framöver, är det värt att notera att Svk räknar med en tillgänglighet hos vindkraften med 9 procent och hos småskalig vattenkraft 80-85 procent. Dessutom att vindkraftens bidrag till regleringen av systemet är noll. Variationer över timme och dygn kan lösas med till exempel batteri eller flexibilitet, men i dagsläget har vi inget annat sätt att lösa säsongsregleringen än med vattenkraft.

Nationella planen ska säkerställa "rätt åtgärd på rätt plats"

Under samtalen med riksdagspolitikerna Rikard Nordin (C) och Mattias Bäckström Johansson (SD), liksom med Karin Lexén från Naturskyddsföreningen, så var det tydligt att det finns en stor samsyn i vikten av att värna vattenkraften – samtidigt som parterna skiljer sig åt i frågan om hur hårt Sverige ska implementera EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt den nya svenska lagen ska dock vattenmyndigheterna tillämpa de undantag som tillåts, vilket är till fördel för vattenkraftens elproduktion och reglerförmåga.

Havs- och vattenmyndigheten är den myndighet som leder arbetet med den nationella planen och som även ska utveckla vägledningar för vattenmyndigheterna för att implementera den nya lagen. Lennart Sorby betonade att innehållet i nationella planen och kriterierna för omprövning – miljökvalitetsnormerna, ska stämma överens. Vikten av att den pågående vattenförvaltningsutredningen samkörs med övrigt arbete lyftes också.

Lagen säger att alla vattenkraftverk ska förses med moderna miljötillstånd via omprövning, men det kommer att ta sin tid; 20 år närmare bestämt. Med 2000 kraftverk att pröva innebär det en avsevärd belastning på bland annat domstolsväsendet. 

Miljöfonden på plats

Christer Ljunggren, vd Vattenfall vattenkraft, berättade om Vattenkraftens miljöfond - branschens åtagande för att med 10 miljarder under 20 år finansiera kommande miljöåtgärder. Villkoren är dock att nationella planen kommer på plats, att det handlar om omprövning - inte nyprövning, samt att det inte sker någon dubbelbeskattning eller nya pålagor med motsvarande syfte.

En helt annan, men mycket viktig vattenkraftfråga är dammsäkerhet. Claes-Olof Brandesten, dammsäkerhetschef på Vattenfall vattenkraft, berättade att en större uppdatering av RIDAS kommer2019. Och apropå domstolar, betonade Claes-Olof betydelsen av RIDAS genom att exemplifiera att det i vissa domstolsutlånande, nu för tiden, hänvisas till ”praxis enligt RIDAS”. Det är ett gott betyg.

Sammantaget blev Vattenkraftdagen 2018 en mycket lyckad tillställning som på ett mycket pedagogiskt sätt lyckades lotsa deltagarna genom ett antal aktuella nyckelfrågor för en fortsatt stark vattenkraft.