”Samling för nätkapacitet” samlade stort nätverk

”Samling för nätkapacitet” är ett initiativ från Energiföretagen Sverige där energibranschen tillsammans med näringslivet och beslutsfattare på lokal och nationell nivå ska diskutera problematik och möjliga lösningar. Initiativet består av tre dialogmöten under 2019 med målet att vid sista mötet kunna presentera skarpa åtgärdsförslag. Se sändningen från "Samling för nätkapacitet" den 24 april här. 

Problemen med trånga elnät uppmärksammades på allvar första gången 2016 i Uppsala när Svenska kraftnät sa nej till ytterligare anslutning. Sedan dess har problemet med trånga nät uppmärksammats framför allt även i Stockholm, Västerås och Malmö. Det är ett växande problem och flera regioner är på gränsen till kapacitetsbrist.

”150 miljarder skäl”

– Vi har 150 miljarder skäl att hitta lösningar på kapacitetsbristen sa Energiföretagens vd Pernilla Winnhed. Hon syftade på en Pöyry-rapport som beräknat den samhällsekonomiska kostnaden till 150 miljarder kronor per år till år 2030 på grund av uteblivna nyanslutningar.

Kapacitetsbristen är lokala nätrelaterade problem att få fram tillräckligt med el eller ansluta elproduktion. Det ska skiljas från effektbrist som ligger på nationell nivå och handlar om att inte ha tillräcklig produktionskapacitet. Begreppet elbrist kan syfta på båda dessa förklarade Pernilla Winnhed.

Inför mötet hade Energiföretagen tagit reda på hur olika intressenter såg på problemen. Det visade sig att kännedomen om problemet var stor och att över 50 procent av de 80 som svarat var mycket oroade. Störst var oron i näringslivet.

Största förändringen hittills i kraftsystemet

Svenska kraftnät gav en bild av problemet och berörde både nätkapacitetsfrågan och den nationella effektbalansen. Det är den största förändringen någonsin i kraftsystemet i och med ändringarna i elproduktionen mot mindre stabil produktion. Den fortsatta minskningen av produktion i kärnkraft och kraftvärme ger också stora effekter på överföringen, sa Ulf Moberg.

E.ON:s Johan Mörnstam tog upp det ”ytterst allvarliga läget” i Malmö redan nu där tillfälliga abonnemang räddat elbalansen under vissa timmar. Det behövs en förändrad syn på näten, en ”kulturrevolution” med riskvärdering på regionnätsnivå. Andra inslag i vägen framåt är ökat inslag av lokal elproduktion och en flexibilitetsmarknad. Ett önskemål är att energiöverenskommelsen kompletteras med en elnätsdito som preciserar vad elnäten ska åstadkomma i omställningen.

En panel av vittnen från drabbade regioner uppträdde. Jonas Kamleh från Malmö stad berättade om känslor av oro och ilska, hur kan det här ske i ett ingenjörsland som Sverige? Kommunstyrelsens ordförande i Västerås, Anders Teljebäck, berättade historien om hur Västerås inte kunde ta emot Northvoltfabriken. De trodde markfrågan var den stora frågan men blev varse om att det istället handlade om elkapacitet. Han menar dock att frågan fått sådan uppmärksamhet att det skyndar på nödvändiga förstärkningar.

Åtgärder på kort och lång sikt

En rad problemområden togs upp: Det nya skatteförslaget för kraftvärme minskar möjligheterna att lokalt producera el. Det trycktes också på vikten av att se helheten och synergier, till exempel att värmen från nya datahallar utnyttjas. Dra igång en elnätskommission.

Pernilla Winnhed summerade olika lösningsförslag i en matris som visade kortsiktiga och långsiktiga lösningar där metoderna var uppdelade på åtgärder i regelverk, marknad och teknik. Flera av förslagen togs upp under dagen men Pernilla flaggade för att den inte gjorde anspråk på att vara fullständig. Tre ledord för lösningar av kapacitetsfrågan hade också tagits fram utifrån utsända frågor till berörda aktörer:

• Samverkan
• Efterfrågeflexibilitet
• Ändrad reglering

Politiken på plats

I en ny panel fick flera intressenter ge sin syn på hur de själva kan bidra och vad politiken kan göra. Här fanns SSAB, Sveriges Byggindustrier, Ellevio, Vattenfall Värme och Svenska kraftnät representerade. Flexibilitet i flera former fick speciellt fokus. Denna flexibilitet kan gagnas av nya tekniska lösningar som energilager. Beteendeförändringar, energieffektivisering, ändringar i regelverk och tillståndsprocesser var andra viktiga inslag i diskussionen.

Till sist stod politikerna, alla riksdagspartier utom L och KD, på scenen för att kommentera kapacitetsbristen och dagens presentationer. Några kommentarer:

• Frågan har kommit snabbt och det är inte så enkelt att ge svar direkt på vad som kan göras. Insikten finns men politiken är inte så snabb.
• En nördfråga som seglat upp och signalerar att det är kris. Det är inte en fråga utan massor av frågor.
• Inrätta ett ”grönt spår” i tillståndshanteringen. Det finns en helt annan inställning till tillståndsfrågan i andra länder. Det handlar inte om lagar.
• Kraftvärmen har en central roll, men cirkulariteten ska öka. Det är de nya skatternas syfte.

100 procent förnybart eller fossilfritt hann avhandlas och flexibiliteten blev åter igen ett stort samtalsämne. Många räckte också upp handen på frågan från moderatorn om en nätkapacitetsutredning behövs. Modererande Anja Alemdar från Energiföretagen Sverige ledde dagens programpunkter och kryddade ofta med utmanande frågor som lockade fram kreativa svar.

Pernilla Winnhed summerade dagen och berättade om nästa dialogmöte som ska genomföras i form av en workshop den 25 juni enligt plan. Ett sista möte ska sedan ske i september/oktober innan slutliga förslag kan lämnas till regeringen. Pernilla tackade närvarande på scen och publik för stort engagemang.

Se presentationer från samlingen

introduktion Samling för nätkapacitet – Pernilla Winnhed, Energiföretagen Sverige

Nätkapacitet ur stamnätets perspektiv – Ulf Moberg, Svenska kraftnät

Vad finns i verktygslådan? – Pernilla Winnhed, Energiföretagen Sverige

Bakgrund/nuläge/framtid – Johan Mörnstam, E.ON

Hur tar vi dialogen vidare? – Pernilla Winnhed, Energiföretagen Sverige