Energiföretagen hemställer om ändring i lagen om skatt på avfall som förbränns

Deponering av förbränningsrester inom en förbränningsanläggnings område ger upphov till dubbelbeskattning

Lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns träder i kraft den 1 april 2020. Det har nu uppmärksammats ett tillämpningsproblem gällande situationer där förbränningsrester i form av aska och slagg deponeras inom en förbrännings­anläggnings område. Det leder till att den deponerade askan beskattas både enligt den nya lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, och enligt lagen (1999:673) om skatt på avfall. Detta strider mot intentionen med den nettobeskattningsmodell som använts vid utformningen av lagen om skatt på avfall som förbränns, där askor ska medges avdrag eftersom de i stället blir föremål för beskattning enligt lagen om skatt på avfall när askan förs in till en deponi.

Dubbelbeskattningen leder till mycket höga kostnader och förorsakar onödiga transporter mellan avfallsförbränningsanläggningar och deponier

Det finns exempel på anläggningar som kommer att drabbas av tiotals miljoner kronor i årlig dubbelbeskattning genom att omfattas av både avfallsskatt och avfallsförbränningsskatt. En konsekvens är också att de beslutade reglerna sannolikt kommer att förorsaka en mängd extra onödiga transporter av askor och slagg mellan avfallsförbrännings­anläggningar och deponier, vilket inte är förenligt med en resurs- och klimateffektiv avfallshantering. Energiföretagen Sverige anser därmed att det är motiverat med en skyndsam ändring av lagen för att undvika denna dubbelbeskattningssituation.

Energiföretagen Sverige föreslår att 14§ i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, kompletteras med en avdragsrätt för avfall som inom anläggningen ska beskattas enligt 6 § tredje stycket lagen (1999:673) om skatt på avfall. Vi föreslår att lagändringen bör träda i kraft snarast möjligt under 2020 och tillämpas från och med den 1 april 2020.

 Hemställan i sin helhet kan läsas här.