Om Bioenergidagen – en berättelse från en praktikant

Jag fick chansen att delta på Bioenergidagen vid Linnéuniversitetet som ligger i Växjö. Det var 76 deltagare och det handlade mycket om det nya MCP-direktivet som gäller utsläpp hos medelstora anläggningar. Det startade med framtida möjligheter för värme och kraftvärme, plus fakta om digitalisering och koldioxidinfångning, CCS.

Vi fick lära oss att det idag finns runt 140 000 anläggningar i EU, varav 115 000 har en effekt på upp till 5 MW. Mindre än 4 procent av dem jobbar med fasta bränslen och rökgasrening.

GE power steam AB berättade om sin rökgaskondensering och bjöd in till studiebesök till deras anläggning för koldioxidinfångning i slutet av dagen. De förklarade hur MCP år 2030 ska gälla även för alla befintliga anläggningar, inte bara nya. Vi fick höra om elfiltrens och digitaliseringens utveckling från 1970-talet till idag och att koldioxidinfångning också behövs för att nå Sveriges klimatmål fram till 2045.

De nya direktiven

De nya MCP-direktiven omfattar utsläppsnivåer till luften, för tre ämnen; svaveldioxid, kväveoxider och stoft. Direktivet gäller anläggningar som har en effekt mellan 1 och 50 MW indelade i två grupper:

• anläggning som tagits i drift senast 19 september 2018, där reglerna ska börja gälla 2025 eller 2030, beroende på storlek.
• ny förbränningsanläggning som tagits i drift efter datumet ovan, där reglerna redan trätt i kraft.

Vi fick också en lärorik förklaring om att man måste räkna med sämsta typ av bränsle med de högsta emissionerna för att anpassa anläggningen efter detta.

Komplettera rökgasreningen

De flesta små anläggningar med en effekt upp till 10 MW använder mekanisk avskiljning av stoft med multicyklon-teknik. Den klarar inte kraven utan måste kompletteras med ett andra steg av rökgasrening i form av investeringar i elektrofilter och slangfilter. Det väntas också krav när det gäller zink, kvicksilver och kadmium. Även anläggningar som eldar bioolja kanske också behöver kompletteras med rökgasreningssystem eller någonting annat.

Därefter presenterades två anläggningar som klarar de nya kraven, ägda av Ljungby Energi AB och Lessebo Fjärrvärme AB. Den första anläggningen investerade i ett elfilter och togs i drift i höstas, medan den andra anläggningen driftsattes på 90-talet och klarar kraven eftersom den har skrubber och rökgaskondensering i samma steg.

Sista passet före lunch handlade först om småskalig kraftvärme, verksamheter som har effekt mindre än 1 MW. Det finns 9 sådana runt om Sverige. Här finns främst marknadsutmaningar i form av elprisets storlek. Passet avslutades med en intressant föreläsning om kraftproduktion vid sågverk, som har stora behov av både el och värme, med råvaran på plats i form av träavfallet.