Fördjupande fakta om regeringsskrivelse om byggnaders energiprestanda

Publicerat av: Annika Johannesson ·

Fempartigruppen bakom Energiöverenskommelsen har enats om synen på byggnaders energikrav, vilket resulterat i en regeringsskrivelse, Byggnaders energiprestanda (Skr. 2018/19:152). Här sammanfattar Energiföretagen Sveriges Erik Thornström det viktigaste innehållet i skrivelsen.

I skrivelsen gör regeringen bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm och en effektiv elanvändning i uppvärmningen och beakta effektutmaningen. Byggreglerna ska vara neutrala till valet av hållbara, det vill säga icke-fossilbränslebaserade uppvärmningssystem. Systemgränsen för byggnaders energiprestandakrav ska även i fortsättningen utgå från levererad energi uttryckt i primärenergi. Boverket och Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram ett förslag om hur ett kompletterande krav som utgår från byggnadens energibehov, så kallad använd energi, ska utformas med beaktande av samhällsekonomiska konsekvenser. Boverket och Energimyndigheten ska vidare ges i uppdrag att genomföra kontrollstationer för att följa upp och utvärdera kraven på byggnaders energiprestanda, med start 2022. Energiprestandakraven ska beräknas med viktningsfaktorer i stället för primärenergifaktorer men ska på samma sätt som tidigare ta sikte på kostnadsoptimala nivåer.

Vidare uttalas i skrivelsen att viktningsfaktorer bör kunna sättas för att eftersträva teknikneutralitet. Inriktningen är att viktningsfaktorer ska fastställas genom att byggnader i kostnadsoptimalt utförande med respektive uppvärmningssystem i nybyggnation ges samma primärenergital. Nivån på primärenergitalen bestäms utifrån beräkningar av kostnadsoptimalitet. Genom att fastställa kostnadsoptimala energikrav för respektive byggnadskategori, uttryckta i primärenergital, skapas förutsättningar där olika uppvärmningssystem och andra tekniska lösningar konkurrerar med varandra på lika villkor. Byggreglerna ska dock vara neutrala till valet av hållbara, det vill säga icke-fossilbränslebaserade uppvärmningssystem.

I skrivelsen uttalas även att en ändring av bestämmelsen om att förnybar energi som alstras i en byggnad eller på dess tomt får räknas bort, skulle behöva göras inom en större översyn av systemet. Det uttalas dock att det är angeläget att det säkerställs att konkurrensneutraliteten mellan hållbara, det vill säga icke-fossilbränslebaserade, uppvärmningssystem inte snedvrids av reglerna om undantag för förnybar energi som alstras inom byggnadens tomtgräns. Att aviserade åtgärder i skrivelsen ger önskad effekt bör dock följas upp inom ramen för den kontrollstation som planeras till 2022.

Att övergå från primärenergifaktorer till viktningsfaktorer vid beräkningen av energiprestanda kräver ändringar i plan- och byggförordningen. Infrastrukturdepartementet planerar inom kort remittera ett förslag till ändringar i plan- och byggförordningen. I nästa steg kommer sedan Boverket att remittera förslag till ändrade energikrav i Boverkets byggregler. Avsikten är att de nya energikraven ska träda i kraft i mars 2020.

Läs Energiföretagens kommentar till skrivelsen (pressmeddelande).

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Erik Thornström

Erik Thornström

Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Politik & samhälle
Telefon: 08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se