Kreosotfrågan prövad – Ei:s nya villkor om förorenad jord saknar stöd i ellagen

När en koncession upphör att gälla ska Ei fatta beslut om vilka återställningsåtgärder ledningsägaren ska vidta enligt ellagen. Ei har sedan några år tillbaka krävt att ledningsägare i samband med rivning av gamla ledningar ska ta bort allt kreosotimpregnerat trä, och genomföra sanering av marken där de kreosotimpregnerade anläggningsdelarna har funnits.

Skärpta villkor från Ei har överklagats

Tidigare i år skärpte Ei sin praxis vid bestämmande av villkor för borttagning av kreosot. Skärpningen gick ut på att ledningsägaren även skulle genomföra platsspecifika undersökningar av marken med provtagningar och analyser.

Flera av Ei:s beslut har dock överklagats till domstol och utredningar har gjorts som visar att miljöpåverkan av att lämna kvar fundament i marken i många fall är liten. Det är därför inte miljömässigt motiverat och samhällsekonomiskt försvarbart att ta upp samtliga fundament och genomföra efterbehandling av marken. Det har också varit oklart hur ansvaret för reglering och tillsyn av återställning ska fördelas mellan Ei och de lokala tillsynsmyndigheterna, och därmed vilka frågor som ska hanteras enligt ellagen respektive miljöbalken.

Miljöbalken bestämmer om jord och fundament

Mark- och miljööverdomstolen har nu prövat dessa frågor (Dom 2019-05-27 i mål nr M 7935-17) och kommit fram till att huvudregeln ska vara att allt kreosotimpregnerat trä ska tas bort när gamla ledningar rivs. Huvudregeln gäller dock inte om det finns tydliga platsspecifika motstående intressen. Domstolen kom vidare fram till att frågan om borttagning av anläggningsdelar vid rivning av gamla ledningar ryms inom den prövning som Ei ska göra i samband med beslut om återkallande av koncession enligt ellagen.

Samtliga frågor som rör förorenad mark och efterbehandling ska dock hanteras av de lokala tillsynsmyndigheterna enligt miljöbalkens regler. Ei:s villkor om provtagningar och hantering av förorenad jord har alltså inte stöd i ellagen.

Frågan om återställningsåtgärder prövas alltså av Ei när en koncession upphör att gälla. Detta innebär att domen inte har någon direkt relevans vid rivning av gamla ledningar som omfattas av områdeskoncession. Här gäller som tidigare att miljöbalken styr och att det är den lokala tillsynsmyndigheten som avgör om det är miljömässigt motiverat att ta bort gamla fundament och efterbehandla marken.

Denna nyhet har tagits fram i samråd med advokat Mikael Henriksson på Sigeman & Co som varit ombud i Mark- och miljööverdomstolen för Svenska kraftnät i det nämnda målet.