Kraftvärmeforum fångade upp det viktiga!

De som samlats till första dagens middag fick höra ett laddat och personligt inledningstal från Ulrika Jardfelt, numera chef för Vattenfall Värme. Hon berättade om erfarenheter, insikter och olikheter från de senaste åren som vd för Svensk Fjärrvärme, distributionschef på E.ON samt nu i sin roll på Vattenfall sedan ett år, där hon kom in mitt i beslutet om det nya värmeverket skulle ha elproduktion eller inte.

Det blev ett nej till el då lönsamhet helt enkelt inte går att få för elproduktion i denna mellanlastanläggning med dagens förutsättningar, något som väckt mycket uppmärksamhet på nationell nivå. Många andra perspektiv med fjärr- och kraftvärmen togs upp och det är tydligt att Ulrika brinner för dessa frågor, hjärtefrågan är nu arbetet mot ett fossilfritt Vattenfall 2025.

Kraftvärme – en ”uppskattad” energiform

Efter en natt bakom lås och bom i före detta fängelseceller inledde moderator Anders Ångström från Stockholm Exergi dag två. Anders är också ordförande i AG Kraftvärme och presenterade dess syfte och arbetsformer. AG Kraftvärme var också flitigt representerat bland åhörarna.

Erik Thornström från Energiföretagen jobbar med skattefrågorna och drog händelseförloppet som lett till skatten på kraftvärme från augusti i år och förväntad skatt på avfallsförbränning nästa år. Det nuvarande regeringssamarbetet bedrivs ”på ett helt nytt sätt”, sa Erik och belyste konsekvenserna av skatterna, som framför allt innebär nedlagd kraftvärme vilket spär på lokal kapacitetsbrist i elnäten.

”12 förslag för kraft- och fjärrvärmen till regeringen” genomlystes av Lina Enskog Broman från Energiföretagen. Punkterna har överlämnats och ligger till grund för Energiföretagens påverkansarbete.  Lina slog ett slag för ett kommunikationsprojekt som pågår och ska ge medlemmarna underlag att använda lokalt.

Energiföretagens Raziyeh Khodayari lyfte bränslefrågorna ur många perspektiv. Skogen har fortsatt högre tillväxt än uttaget men trenden för biobränslen är tydlig:

– Efterfrågan ökar och betalningsförmågan påverkas av politiska beslut, sa hon och konstaterade att vi måste titta ännu mer på grot. Hon visade också att avfallsmängderna ökar samtidigt som en minskande andel går till energiåtervinning.

Tre kraftvärmescenarier

I tre intressanta föredrag på rad berättade Martin Johansson från Energimyndigheten, John Jonsson från Profu och Swecos Frank Krönert om kraftvärmens möjligheter i framtiden. Alla tre hade gjort flera scenarier utifrån delvis olika förutsättningar. Martin Johansson summerade att det är fullt möjligt att ha ett 100 procent förnybart elsystem och han menade att det scenario som Energimyndigheten kallar vindscenariot har vissa fördelar jämfört med de andra men att kraftvärmescenariot fungerar bäst som helhet för elsystemet.

– Det är inte säkert att kraftvärmen kan leverera när den som mest behövs, sa John Jonsson i en kommentar till Profus beräkningar. Han hänvisade till att elpriserna stundtals kan vara för låga i kombination med höga skatter. Förutsättningarna är inte gynnsamma för kraftvärme idag. Han tryckte också på kraftvärmens roll som leverantör av lokal effekt, ett utvidgat lokalt effektansvar kan behövas.

Frank Krönert radade upp utmaningar för fjärrvärmen och kraftvärmen och sorterade in lösningar indelade i områdena nät, elproduktion, energilager och elanvändning och lyfte specifikt fjärrvärmen:

– Utbyggnad av fjärrvärme kan minska elbehovet med upp till 14 TWh per år och dra ned topplastbehovet av el vintertid med 4 000 MW.

När modererande Anders Ångström sammanfattade scenarierna så visade de på en spännvidd för framtida kraftvärme på cirka 15–35 TWh till 2045 och något lägre till 2030. Scenariernas skapare är noga med att det handlar om scenarier och inte prognoser. Några exakta kostnadsberäkningar har inte gjorts och Anders Krönert menade också att begreppet samhällsekonomiska kostnader bör användas försiktigt, det är svårdefinierat.

”Energibranschen borde bli bättre”

Kunden representerades av Johan Tjernström, affärsutvecklare inom energi hos Akademiska Hus. Där jobbas mycket med klimatskal i ny- och ombyggnader och ett nytt campus är på gång i Albano, dock utan fjärrvärme och fjärrkyla. Han riktade viss kritik till energibranschen:

– Ni borde kunna göra det bättre, varför hittar ni inte några affärslösningar åt oss? Värme från kraftvärme och avfallsförbränning är ojämförligt störst källa till klimatavtryck från drift av fastigheter.

Per Wikström från Svenska kraftnät dök djupare i behovet av systemtjänster i framtiden när allt mindre planerbar kraft finns i elsystemet. Han räknade in kraftvärme som en möjlig leverantör av vad han hellre vill kalla stödtjänster. I två på varandra följande föredrag vittnade sedan Per-Anders Tauson från E.ON och Tomas Franzén från Stockholm Exergi om hur de nya kraftvärmeskatterna ändrar förutsättningarna.

Per-Anders Tauson tryckte på ännu en öm punkt att nätkapacitetsproblemet har ytterligare en dimension, då det saknas folk som kan jobba med frågan. Kapacitetsbrist där också alltså. Tomas Franzén gjorde en liknande notering, att det också kan saknas tillräcklig eleffekt lokalt för att bygga bort bristen på eleffekt, och exemplifierade med en entreprenör som bara fått ett avkopplingsbart abonnemang för sitt jobb.

Forskning och avrundning av forumet

Därefter blickades ytterligare framåt, då Helena Sellerholm från Energiforsk berättade om forskning som pågår inom området Termisk Energiomvandling och om ett nytt spännande projekt inom BECCS. Två nya satsningar på Energiforsk pågår också; en samverkansplattform som ska fånga upp nya forskningsbehov inom termisk energiomvandling, samt ”Värmeklustret” med fokus på innovation och att snabbare ta forskningsresultat vidare till marknaden, vilket är högaktuellt i tider av kraftig omställning av energisystemet.

Till sist: Deltagarna lyckades lämna Långholmen, en bedrift som inte alla kan skryta med genom åren. Vi tror att de som var med på årets Kraftvärmeforum var extra nöjda efter det stora engagemang som rådde och de intressanta högst aktuella ämnen som togs upp.