Nätkoncessionsutredningen ett steg mot förenklad tillståndshantering – mer behövs
Publicerat av: Kalle Lindholm ·
Nätkoncessionsutredningen har gjort ett gediget arbete och ger fler bra förslag till förbättringar och förenklingar som Energiföretagen Sverige stödjer. Förändringarna är dock inte tillräckliga för att minska den totala tidsåtgången för tillståndsprövning så mycket som skulle behövas. Det kan antagligen inte förväntas en minskning med mer än omkring ett år i genomsnitt.
Det är Energiföretagens slutsats i sitt remissvar till SOU 2019:30 Moderna tillståndsprocesser för elnät som presenterades den 10 juni i år. Utredningens uppdrag har varit att se över regelverket för nätkoncessioner så att det inte skapar osäkerhet eller sätter upp onödiga hinder för energiaktörer, samtidigt som övriga samhällsintressen ska skyddas.
Ökad efterfrågan på el ställer krav
Sverige står inför en period med kontinuerligt ökande efterfrågan på el. Nya bostadsområden, etableringar av elintensiv industri och elektrifiering av transporter är några sektorer som efterfrågar mer el. Samtidigt är kapacitetsbegränsningar i elnäten mer eller mindre akuta. Väl utbyggda och underhållna elnät är en förutsättning för att vi ska kunna möta denna ständigt ökande efterfrågan
– Ytterligare förändringar borde därför ha analyserats för att få ned tiden för den totala tillståndsprövningen. Utan snabba åtgärder som bidrar till att lösa problemet på både kort och lång sikt riskerar kapacitetsbristen att bli ett hinder för både tillväxt och klimatomstäIlningen, säger Jan Olof Sundby, jurist hos Energiföretagen.
Åtgärder för snabbare tillståndsprövning
Bland de ytterligare åtgärder som bör övervägas vill Energiföretagen Sverige särskilt lyfta några som bör utredas ytterligare:
- Domstolsprocessen. Det saknas närmare analyser av möjligheten att effektivisera domstolsprocessen. Bland åtgärder som bör övervägas är möjligheten att införa förtur för mål angående elnät, och att begränsa antalet tillfällen för yttranden.
- Lantmäteriprocessen. Tidsvinsten, om nätkoncessionerna för linje ges förtur hos Lantmäteriet, bör analyseras. Det bör dessutom närmare utredas om inte koncessionsmyndigheten kan överta Lantmäteriets uppgifter om nätkoncession för linje. Koncessionsmyndigheten bestämmer ledningens sträckning och genomför ett omfattande remissförfarande baserat på samråd som elnätsföretagen genomfört. Lantmäteriet har inte möjligheten att ändra den fastslagna sträckningen, även om det normalt finns en vingelmån inom stråket.
- Tillåtlighetsprövning. Svenska kraftnät står inför stora ny- och ombyggnader i norra och mellersta Sverige. I en sådan situation kan det vara en tidsvinst att göra någon form av tillåtlighetsprövning på likartat sätt som finns i miljöbalken. Den skulle avse lämpliga stråk som Svenska kraftnät kan peka ut i förväg. Då borde resurser effektivt och snabbast kunna läggas på det alternativ som är acceptabelt både ur miljösynpunkt och ur elsystemets behov.
Om koncessionsplikt och besluts rättskraft
Energiföretagen Sverige stödjer utredarnas bedömning att den generella koncessionsplikten för starkströmsledningar bör behållas, likaså indelningen i nätkoncessioner för område respektive linje. Införandet av områdeskoncession för regionnät har dessutom potential att förkorta ledtiderna och minska administrationen för elnätsföretagen och Energimarknadsinspektionen (Ei).
Energiföretagen vill uppmärksamma en oklarhet i utredningen som borde lyftas. På många ställen anges "när koncessionsbeslutet vunnit laga kraft", men det är oklart när koncessionsbeslut enligt rådande regelverk de facto vinner laga kraft:
– Flera åtgärder, som verkställighet och tillsyn, aktualiseras först när ett koncessionsbeslut vunnit laga kraft. Nätutbyggnadsprocesser riskerar med nuvarande ordning att påverkas avsevärt både tids- och riskmässigt om projekten aldrig med säkerhet vet om koncessionsbeslutet vunnit laga kraft. Nuvarande ordning orsakar osäkerhet, menar Jan Olof Sundby.
För att åstadkomma effektivare tillståndsprocesser med kortare ledtider är rättssäkerheten en mycket väsentlig del att komma till rätta med. Det måste vara transparent och förutsägbart för både Ei och parter vad som gäller.
Enligt Energiföretagen Sveriges uppfattning måste reglerna ändras så att koncessionsbeslut, likt bygglovsbeslut enligt plan- och bygglagen, kan kungöras och att överklagandetiden sätts med utgångspunkt i kungörelsedatumet.