Lagrådsremiss om avfallsförbränningsskatt beslutad

Avfallsförbränningsskattens utformning

Skatten på förbränning av avfall föreslås utformas enligt en nettobeskattningsmodell, vilket innebär att den omfattar avfall som förs in till en avfallsförbränningsanläggning eller samförbränningsanläggning. Avdrag får göras för avfall som förs ut från anläggningen och för ämne eller föremål som har upphört att vara avfall och som förs ut från anläggningen.

Biobränsle, farligt avfall och animaliska biprodukter av kategori 1 och 2 som förs in till en skattepliktig förbränningsanläggning föreslås undantas från skatteplikt. Biobränsle definieras på motsvarande sätt som i elcertifikatsförordningen, det vill säga att det i praktiken ställs krav på att det ska vara en utsorterad helt biogen fraktion. Även avfall som förs in till en samförbränningsanläggning som huvudsakligen producerar material och där avfallsförbränningen ingår i produktionen av materialet, ska undantas under förutsättning att materialet innehåller en del av avfallet eller dess restprodukter. Detta innebär bland annat att avfallsförbränning i cementindustrin undantas från skatt. Energiföretagen analyserar för närvarande hur de föreslagna undantagen från skatten kan tolkas och planerar gå ut med närmare information till medlemskretsen när ett slutligt skatteförslag presenterats för riksdagen.

Skatten föreslås införas den 1 april 2020 och inledningsvis uppgå till 75 kronor per ton avfall. Under 2021 föreslås skattenivån höjas till 100 kronor per ton avfall. Från och med den 1 januari 2022 föreslås skattenivån uppgå till 125 kronor per ton avfall. En årlig indexomräkning av skattesatsen föreslås från och med 2023 och efterföljande kalenderår.

Utvärdering av avfallsförbränningskatten ska starta redan i höst

Regeringen aviserar i lagrådsremissen att en utvärdering ska ske av skattens effekter och en analys av behovet av förändringar i regelverket. Regeringen avser att ge ett sådant uppdrag till Skatteverket under hösten 2019 som ska genomföras i samråd med berörda myndigheter och aktörer.

Utvärderingen ska ta hänsyn till EU-lagstiftning på området och ska även beakta fjärrvärmens konkurrenskraft och en pålitlig el- och värmeförsörjning, vilket regeringen även konstaterat i budgetproposition för 2020. Skattens effekter på materialåtervinning avses analyseras samt hur eventuella negativa effekter för materialåtervinningsindustrin kan undvikas. Utvärderingen bör även omfatta skattens effekter på utsläppen av växthusgaser, effekter för avfallsflöden, effekter för import och export av avfall samt effekter på omställningen till en cirkulär ekonomi och dess effekter för att nå klimatmålen.

Vidare ska utvärderingen omfatta hur investeringar i produktionskapacitet i avfallsförbränningssektorn påverkas, fjärrvärmens och företagens konkurrensförutsättningar samt påverkan på el- och värmeförsörjningen, särskilt effektsituationen. Konsekvenser för fjärrvärmekunderna ska också analyseras. Analysen av behovet av förändringar i lagstiftningen ska fokusera på åtgärder för att anpassa skatten så att denna mer effektivt kan uppnå målen och förbättra förutsättningarna för materialåtervinning. Det ska säkerställas att det inte uppstår oönskade effekter som försvårar processer där sorterat avfall ersätter andra produktions- eller konstruktionsmaterial. Analysen bör omfatta möjligheten att undanta sekundäravfall, där ett undantag för s.k. plastrejekt från t.ex. återvinning av plastbelagd kartong är en prioriterad fråga.

Regeringen har aviserat att en proposition om avfallsförbränningsskatten planeras lämnas till riksdagen den 22 oktober.

Lagrådsremissen i sin helhet finns att läsa här.