Oklarhet kring tekniska krav stoppar förnyelseprojekt

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

EU:s nätkoder för nätanslutning av elproduktion börjar nu tillämpas skarpt i Sverige. Oklarheter för kraftverk som byggs om gör att flera planerade förnyelseprojekt inom vattenkraften nu stoppas.

Image: Mostphotos

Sedan förra året gäller nya tekniska krav vid anslutning av elproduktion till elnätet enligt Energimarknadsinspektionens (Ei) föreskrift 2018:2 (Generellt tillämpliga krav för nätanslutning av generatorer). Föreskriften är en komplettering och precisering av EU-förordningen Requirements for Generators (RfG) som trädde ikraft redan 2016.

De övergångsregler som finns i RfG och den eftersläpning som finns från det att kraftverk upphandlats tills de ska anslutas gör att bestämmelserna först nu börjar tillämpas skarpt för större kraftverk.

Oklara regler vid ombyggnad

Reglerna gäller dock inte bara nya kraftverk utan även befintliga kraftverk som byggs om. En springande punkt vid planering av förnyelseprojekt är kännedom om vilka krav i RfG som gäller vid olika typer av ombyggnationer. Det saknas vägledning kring detta i RfG och från Energimarknadsinspektionen.

Just nu sker en oroande utveckling där Svenska kraftnät överklagat ett fall där Ei har börjat tydliggöra vilka krav de anser ska gälla för specifika anläggningar som byggs om. Den rättsprocess som nu följer riskerar att dra ut på tiden och skapa osäkerhet för aktörer som nu ska investera i sina kraftverk.

– Idag saknas vägledning kring vilka krav som gäller vid ombyggnad. Våra medlemmar är helt beroende av att en praxis byggs upp snabbt för att undvika orimliga projektrisker i förnyelseprogrammen, berättar Carl Berglöf som är sekreterare för Energiföretagen Sveriges arbetsgrupp för anslutningsnätkoderna. Han fortsätter:

– Det finns goda möjligheter att i samband med underhålls- och förnyelseprojekt utveckla svensk vattenkraft för att möjliggöra flexiblare drift och högre momentant effektuttag – egenskaper som det framtida elsystemet efterfrågar. I nuläget får dock inte våra medlemmar det myndighetsstöd de behöver för att en sådan utveckling ska främjas.

Vägledning från Ei behövs

I regleringen från EU och Ei finns ingen indikation på om hela den ombyggda anläggningen ska uppfylla de nya kraven eller om det är tillräckligt att den ombyggda anläggningsdelen uppfyller de nya kraven. Energiföretagen Sverige har efterfrågat vägledning från Ei, men önskemålet har avvisats.

Ei vill istället fatta beslut i varje enskilt fall och hoppas att en praxis ska kunna växa fram med tiden. Ei pekar på att varje anläggning har unika förutsättningar och att det därför inte går att ge några besked i förväg, även om det är nödvändigt för den som står inför ett större investeringsbeslut.

Svenska kraftnät överklagar

Ei har nyligen meddelat att två av kraven i RfG inte behöver uppfyllas för ett vattenkraftverk som en av Energiföretagen Sveriges medlemmar planerar att bygga om för att ge högre effekt. Det handlar om svarstid vid pådrag och om så kallad gränsbryttid för hur länge anläggningen ska kunna fortsatta att leverera el vid en störning i nätet.

Dock anser Svenska kraftnät att ärendet har hanterats på fel sätt. Istället för att Ei ska bestämma vilka krav som ska gälla anser Svenska kraftnät att alla krav ska gälla men att elproducenten istället ska ansöka om undantag. Båda fallen lämnar öppet för oförutsägbarhet, menar Carl Berglöf, men ett undantagsförfarande riskerar att ge ännu längre handläggningstider och osäkerhet.

De elproducenter som Energiföretagen Sverige har pratat med känner, på grund av Svenska kraftnäts överklagan, stor osäkerhet inför att fortsätta planeringen av de förnyelseprojekt där man misstänker att anläggningarna inte på varje punkt uppfyller de högt ställda kraven i den nya regleringen.

Fyrpartssamtal pågår

Jämfört med idag medför RfG en helt ny roll för elnätsföretag i anslutningsärenden. De ska säkerställa att den anslutna elproduktionen uppfyller kraven och ska avkräva styrkande underlag. Om kraven inte uppfylls ska elnätsföretaget vägra anslutning. Hur de styrkande underlagen ska utformas diskuteras nu.

Energiföretagen Sverige håller tillsammans med Svenska kraftnät varje månad så kallade fyrpartssamtal mellan Ei, Svenska kraftnät, elnätsföretag och elproducenter. Syftet är att klargöra hur den nya regleringen ska tillämpas i praktiken och att främja en homogen nationell hantering. Högst upp på agendan står just nu att utveckla en process för anslutning av ny elproduktion. Utgångspunkt är de finska kraven VJV 2018 som redan preciserats relativt RfG.

– Det är ett omfattande arbete att definiera den nya anslutningsprocessen i detalj. Vi uppmanar alla elnätsföretag och elproducenter som berörs av ny eller ombyggd produktionskapacitet att studera kraven i RfG och engagera sig i vårt arbete och myndighetsdialog, säger Carl Berglöf.

Det projekteras mycket vindkraft nu och RfG och EiFS berör leverantörer, projektörer och anslutande elnätsföretag. RfG gäller för alla anslutningar över 800 W. När det gäller anslutning av elproduktion till lågspänningsnätet har Energiföretagen Sverige nyligen publicerat en uppdaterad handbok