Många nya utredningsuppdrag i myndigheternas regleringsbrev

Efter att riksdagen beslutat om statsbudgetens olika utgiftsområden beslutade regeringen den 17 december om regleringsbreven till bland annat Energimyndigheten och Svenska kraftnät. Regleringsbreven innehåller en rad olika nya utredningsuppdrag som ska genomföras under nästa år. Nedan redovisas ett urval av dessa:

Effekttillräcklighet

Svenska kraftnät ska i den särskilda rapport om kraftbalansen de lämnar årligen, även inkludera indikatorer om installerad effekt i synkront ansluten elproduktion och potentialen för förbrukarflexibilitet samt kapacitet i sammanlänkningar med andra lände. Svenska kraftnät ska också inkludera en bedömning av driftsäkerheten i Sverige den kommande sommarperioden juni–september. Indikatorerna ska tas fram för tidsperspektivet kommande vinter.

Genomförande av EU:s nya elmarknadslagstiftning

Svenska kraftnät ska redovisa vilka bestämmelser i EU:s ren-energipaket, nätkoderna och nätriktlinjerna som träffar affärsverket och uppfylls samt vilka som innebär att affärsverket behöver vidta någon form av åtgärd för att uppfylla. Vidare ska Svenska kraftnät redovisa de mest betydelsefulla åtgärderna som vidtagits för att uppfylla ställda krav, och vilka åtgärder som planeras framöver, som avser drifttillstånden nätsammanbrott och återuppbyggnad. När det gäller planerade åtgärder som avser drifttillstånden skärpt drift och nöddrift ska Svenska kraftnät rapportera relevanta eventuella uppdateringar av den redovisning av uppdrag att beskriva arbetet med stödtjänster och avhjälpande åtgärder samt att lämna förslag till ersättningsmodeller och regeländringar (I2020/02874) som ska redovisas till Infrastrukturdepartementet den 1 september 2021. Av redovisningen ska också eventuella förseningar framgå, vilket arbete som återstår och tidplanen för detta. Uppdraget ska redovisas till Infrastrukturdepartementet i en separat rapport senast den 1 april 2022.

Analyser och vägledning om klimateffektbedömningar och beräkningar

Energimyndigheten ska utveckla sitt arbete med att beräkna olika styrmedels och åtgärders effekter på växthusgasutsläppen. Det innefattar direkta och indirekta, kortsiktiga och långsiktiga effekter av hur olika styrmedel och åtgärder bidrar till klimatomställningen. Kvalitativa analyser av hur olika styrmedel och åtgärder bidrar till klimatomställningen bör göras för de fall det inte är möjligt att beräkna effekterna. I uppdraget ingår att stödja Naturvårdsverket med analyser och beräkningar av utsläppseffekter som ska ingå i klimatredovisningen i enlighet med klimatlagen (2017:720). Energimyndigheten ska också tillsammans med Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet och Trafikverket ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för bedömning av hur olika styrmedel och åtgärder liksom andra omvärldsfaktorer påverkar utsläppen av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen. Naturvårdsverket ska samordna arbetet. Vägledningen ska bl.a. innehålla rekommendationer om vilka analysmetoder, kalkylprinciper och kalkylparametrar som bör tillämpas vid effektberäkningar enligt klimatlagen, liksom rekommendationer om hur indirekta klimateffekter ska bedömas och beskrivas. Naturvårdsverket ska redovisa preliminära utgångspunkter och förslag senast den 30 juni 2021 och slutredovisa senast den 31 december 2022 till Miljödepartementet.

Driftsstöd till bio-CCS

Energimyndigheten ska lämna förslag på utformning av ett system för driftstöd, i form av omvänd auktionering eller fast lagringspeng, för avskiljning, infångning och lagring av koldioxid från förnybara källor (bio-CCS). Myndigheten ska även se över möjligheten att inkludera negativa utsläpp med hjälp av biokol i systemet. Energimyndigheten ska vid behov samråda med berörda myndigheter och aktörer. Analysen ska beakta slutsatser i Klimatpolitiska vägvalsutredningens betänkande Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4) och remissyttrandena. En delredovisning ska lämnas till Miljödepartementet senast den 15 april 2021. Delredovisningen ska inkludera ett förslag till utformning av driftstödet såsom exempelvis tidsplan, stödnivåer, kontraktslängd, kopplingen med andra befintliga stödsystem, ansvarsfrågor, hantering av förluster och läckage samt för- och nackdelar med de olika stödsystemen. Slutredovisning ska lämnas till Miljödepartementet senast den 15 november 2021. Slutredovisningen ska omfatta författningsförslag och ytterligare detaljer i utformningen.

Solvärme

Energimyndigheten ska beskriva och analysera solvärmens potential i Sverige, eventuella systemnyttor solvärmen kan bidra med till energisystemet samt i vilken utsträckning solvärme på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till att nå Sveriges klimat- och energimål. Tidigare erfarenheter på satsningar inom området ska tas tillvara. En rapport ska lämnas till Infrastrukturdepartementet senast den 1 december 2021.

Utvärdering av vindkraftssamordnarna

Energimyndigheten ska, utifrån sitt arbete med strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad inklusive havsbaserad vindkraft, analysera om det finns fortsatt behov av särskilda vindkraftssamordnare. Om ett sådant behov identifieras ska myndigheten föreslå hur vindkraftssamordnarnas uppdrag och uppgifter lämpligen omhändertas, t.ex. av fristående vindkraftssamordnare som utpekas av regeringen eller inom myndighetens verksamhet. Uppdraget ska redovisas till Infrastrukturdepartementet senast den 15 september 2021.

Myndigheternas regleringsbrev finns att läsa i sin helhet på Ekonomistyrningsverkets hemsida här.