Stort intresse för webbinariet om färdplan fossilfri uppvärmning – mycket händer

Färdplanen för fossilfri uppvärmning överlämnades till regeringen i april 2019. I färdplanen åtar sig uppvärmningssektorn att senast år 2030 vara fossilbränslefria och att år 2045 vara en kolsänka. Nu är färdplanen i en genomförandefas, som samordnas i ett projekt som Profu håller i.

Plasten i flera föredrag

Mycket händer förstås också i de olika branscherna ändå, utanför själva projektet, där ju omställningen pågår sedan länge och det till exempel bara återstår några få procent fossila bränslen i fjärrvärmen. För fjärrvärmen är istället det stora nuvarande problemet den fossila plasten i avfallet som snart är det enda fossila som är kvar i produktionen men som branschen saknar rådighet över. Plasten var också ett område som kom upp flitigt under webbinariet.

I den första delen av webbinariet fick vi höra om nuläge och utgångspunkter för färdplanen i stort samt för ett par representanter från fastighetsbranschen och fjärrvärmen. Mia Edofsson på Akademiska hus berättade om sin resa inom hållbarhetsarbetet där man redan kommit en bra bit men fortfarande jobbar hårt för att bli klimatneutrala år 2045 genom att bland annat sätta upp mål för sina fastigheter genom miljöcertifiering, ställa klimatkrav på både energileveranser och andra leverantörer, via till exempel upphandlingar. Man använder sig också av klimatberäkningar från tidigt skede till färdig produkt, samt har satt upp mål för minskning av köpt energi i fastighetsdriften.

 Erik Zinn på Göteborg Energi inledde med att visa på att fjärrvärmen alltid har varit ett verktyg för att lösa problem, genom allt från att förbättra luftkvaliteten, öka resurseffektiviteten till att stötta elsystemet, och berättade sedan om planerna för att bli helt fossilfria och ersätta det naturgaseldade kraftvärmeverket med en bioångpanna på 140 MW.

Det blev sedan en övergripande genomgång av hur vi ligger till med de uppmaningar som riktas till framför allt politiken för att färdplanens aktörer ska få bra förutsättningar för att faktiskt genomföra de 42 åtaganden man tar på sig i färdplanen – där kan vi se vissa framgångar som att nya viktningsfaktorer för energikraven i byggreglerna infördes den 1 september, samt att det händer mycket inom plastfrågan i Delegationen för cirkulär ekonomi och på Naturvårdsverket, men också bakslag såsom avfallsförbränningsskatten som saknar styreffekt och en skatt på vissa bioojor som istället motverkar utfasningen av fossilt. 

Plast i restavfall som går till energiåtervinning blev nästa fokus när Sara Jannes på Telge AB och Markus Lindvall på Telge nät berättade om sin resa från låsning till rådighet det vill säga från att se utsläppen från plasten som ett problem som kommunkoncernen inte vill ha i sitt bokslut till att se helheten kring ansvaret för utsläppen och bredda sitt perspektiv och sin systemgräns. Och hur de jobbar med att integrera detta synsätt i styrdokument och verksamhet.

Negativa utsläpp

Det är nu flertalet fjärrvärmeföretag som satsar på att bidra med negativa utsläpp, via CCS av biogena utsläpp, så kallad Bio- CCS. På Öresundskraft planerar man för en anläggning för Avfalls-CCS, vilket Jesper Baring berättade om, med målet att ha en fullskaleanläggning på plats år 2025. Dock behöver det finnas ekonomiska incitament och en betalningsvilja för negativa utsläpp för att det ska vara möjligt, en marknad måste skapas. Tekniken finns visserligen redan men processen är dyr genom bland annat den stora mängd el som krävs, vilket motsvarar nästan all elproduktion på Filbornaverket där anläggningen är tänkt.

Additionella produkter inom fjärrvärmen är ett fördjupningsområde som genomförandegruppen arbetat med, vilket Håkan Sköldberg på Profu och Johan Tjernström på Akademiska hus presenterade övergripande. För en sådan produkt är själva kärnan att det tillkommer någon nytta utöver det som annars skulle uppstått ”spontant”, som. att fossila bränslen kan fasas ut snabbare genom att kunder betalar extra.     

Morgan Willis på SKVP berättade sedan om värmepumpsbranschens utmaningar med att minska växthusgasutsläpp från köldmedier. Värmepumpar har haft en stor del i utvecklingen mot fossilfrihet genom att bland annat ersätta tidigare oljepannor, från en nivå på 1 TWh 1990 till över 40 TWh idag. F-gaser som i många fall används som köldmedier i värmepumpar är mycket potenta växthusgaser och produktutveckling pågår för att ersätta dessa, även om vissa utmaningar kvarstår. Propan nämns som ett köldmedium som troligen kommer att växa.

Beröm åt färdplaner

Malin Strand från Fossilfritt Sverige riktade sedan en hyllning till färdplanen för det arbetssätt och den samverkan som präglar färdplanen för fossilfri uppvärmning. Hon berättade också att Fossilfritt Sverige, som fått finansiering för ytterligare fyra år, nu fokuserar på genomförandet av alla 22 färdplaner som lämnats in.

Detta ska göras genom bland annat årliga sammanställningar och ett mer systematiskt arbete med uppmaningarna från färdplanerna, genom att ta fram strategier för olika områden (strategier för batterier, vätgas och bio är redan igång), genom att ta fram regionala handlingsplaner, jobba med upphandlingar, fler stora satsningar i industrin samt sprida ”möjlighetsberättelsen” än mer även internationellt.

Genomförandeprojektet för färdplanen går nu vidare i en ny fas nästa år. Hittills har ca 30 aktörer varit med, och förhoppningsvis kan det bli fler i nästa fas som ser fördelarna med att jobba aktivt i det formatet för att få en skjuts i det egna arbetet samt bidra i de gemensamma frågorna. Är ditt företag intresserat av att delta? Kontakta då kjerstin.ludvig@profu.se.