Lagstiftningen om nya informationskrav vid fjärrvärmefakturering försenad

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Infrastrukturdepartementet har informerat om att lagstiftningsarbetet för att genomföra EU:s reviderade energieffektiviseringsdirektiv som bland annat innehåller krav på information i samband med fakturering av fjärrvärme blivit försenat. Infrastrukturdepartementet planerar att remissbehandla ett lagstiftningsförslag under hösten, vilket innebär att de nya reglerna sannolikt träder i kraft först till den 1 januari 2022.

Ett års försening med ändringar i fjärrvärmelagen och en trolig ny fjärrkylelag

Enligt EU:s reviderade energieffektiviseringsdirektiv från 2018 finns tidsfrister om att de nya reglerna ska vara genomförda i medlemsstaternas lagstiftning senast den 25 oktober 2020. Infrastrukturdepartementet har dock meddelat att man bland annat på grund av Corona-krisen blivit försenad med lagstiftningsarbetet. För berörda fjärrvärmeföretag finns dock ingen risk att utsättas för några sanktioner i avsaknad av en svensk lagstiftning. En förutsättning för att kunna efterleva direktivets nya krav är att riksdagen beslutat om nationell lagstiftning för att genomföra direktivets bestämmelser.

Energiföretagens kansli har under det senaste året haft ett flertal kontakter och möten med både Infrastrukturdepartementet och Energimarknadsinspektionen i förberedelsearbetet med att ta fram den nya svenska lagstiftningen. Inriktningen på lagstiftningsarbetet är så här långt att endast införa de minimikrav som direktivet ställer. Infrastrukturdepartementet planerar också att samordna lagstiftningen med de nya informationskraven som ställs även utifrån det reviderade förnybart-direktivets artikel 24.1. Enligt detta direktiv ska information om andel förnybar energi och energiprestanda tillhandahållas till slutkonsumenterna av fjärrvärme och fjärrkyla.

De nya reglerna kommer innebära ändringar i fjärrvärmelagen, fjärrvärmeförordningen och Energimarknadsinspektionens fjärrvärmeföreskrifter. Sannolikt kommer huvuddelen av detaljkraven hanteras i Energimarknadsinspektionens föreskrifter. En konsekvens kan även bli att flera av de bestämmelser som i dag är dispositiva i fjärrvärmelagen för näringsidkare (dvs. möjliga att avtala bort) kan bli tvingande. Ändringar kommer också att behöva ske i de allmänna avtalsvillkoren för näringsidkare respektive konsumenter. Det kommer också att behöva ske anpassning av lagen om energimätning i byggnader som riktar sig till fastighetsägare.

Den nya svenska lagstiftningen kommer sannolikt också att omfatta fjärrkyla. Infrastrukturdepartementet bedömer att det kommer att behöva införas en ny separat lag för fjärrkyla för att hantera direktivets bestämmelser om mätning och fakturering.  

Vilka nya krav kommer ställas och hur kan man förbereda sig?

Det kan finnas skäl att som fjärrvärmeföretag förbereda sig på att det kommer flera nya krav som kommer kräva anpassningar av faktureringssystem och den information man lämnar till kund. Nedan återges vilka nya krav på information som ställs i samband med fakturering av fjärrvärme utifrån bilaga VIIa, tredje punkten, i det reviderade energieffektiviseringsdirektivet (ändringsdirektivet finns att läsa i in helhet finns att läsa i sin helhet här).

”3. Minimikrav på information i fakturan

Medlemsstaterna ska säkerställa att följande information görs tillgänglig för slutanvändarna i tydliga och begripliga termer i eller tillsammans med deras fakturor om de grundas på faktisk användning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare:

  1. Gällande faktiska priser och faktisk energianvändning eller total värmekostnad och avläsningar av värmekostnadsfördelare.
  2. Information om den bränslemix som använts och de därmed förknippade årliga växthusgasutsläppen, även för slutanvändare som försörjs med fjärrvärme eller fjärrkyla, och en beskrivning av de olika skatter, avgifter och taxor som tillämpas. Medlemsstaterna får begränsa omfattningen av kravet på att tillhandahålla information om växthusgasutsläpp så att det endast gäller försörjning från fjärrvärmesystem med en total installerad tillförd effekt som överstiger 20 MW.
  3. Jämförelser av slutanvändarnas aktuella energianvändning med användningen för samma period föregående år, i grafisk form, klimatkorrigerade för värme och kyla.
  4. Kontaktinformation (inklusive webbadresser) till organisationer för slutkunder, energimyndigheter eller liknande organ varifrån information om tillgängliga åtgärder för förbättrad energieffektivitet, jämförbara slutanvändarprofiler och objektiva tekniska specifikationer för utrustning som använder energi kan erhållas.
  5. Information om relevanta förfaranden för klagomål, ombudsmanstjänster eller alternativa tvistlösningsmekanismer som är tillämpliga i medlemsstaterna.
  6. Jämförelser med en genomsnittlig, normaliserad slutanvändare eller en jämförelseslutanvändare i samma användarkategori. Vid e-faktura kan sådana jämförelser i stället tillhandahållas på internet med hänvisning i fakturan. Fakturor som inte är grundade på faktisk användning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare ska innehålla en tydlig och heltäckande förklaring av hur beloppet i fakturan beräknats och åtminstone den information som avses i leden d och e.”

Kansliet återkommer med mer information om lagstiftningsarbetet under hösten när Infrastrukturdepartementet presenterat sin remiss-promemoria.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Erik Thornström

Erik Thornström

Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se