Utlåtande från EU:s expertgrupp för taxonomi publicerat

Syftet är att taxonomiregelverket ska kunna användas för att vägleda finansiärer kring vilka ekonomiska aktiviteter som kan betecknas som hållbara att investera i och därmed undvika att det byggs upp en rad nationella system.

Det är inte tänkt att vara en tvingande standard eller en uteslutande lista. Det är snarare så att finansiella institut inte ska få marknadsföra sina produkter som gröna utan att leva upp till dessa hållbarhetskriterier. Systemet bedöms ändå kunna få en normerande effekt.

Den 9 mars publicerades tre rapporter till EU-kommissionen från den tekniska expertgruppen med förslag till hur kriterierna ska se ut för olika verksamheter. EU-kommissionen har nu att ta ställning till innehållet i expertgruppens rapport.

Vilka verksamheter kan definieras som hållbara?

Taxonomin anger prestandakrav för ekonomiska aktiviteter som ger ett väsentligt bidrag till ett av följande miljömål: minska klimatutsläpp, klimatanpassning, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, förebyggande och kontroll av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

En aktivitet som väsentligt bidrar till minst ett av målen samtidigt som den inte väsentligt skadar något av de andra målen kan klassas som miljömässigt hållbart. Ingen verksamhet utesluts på förhand med undantag för fossil energiproduktion, med elproduktion från gas som undantag.

Vid sidan av de aktiviteter som klassas som fullt hållbara kan aktiviteter som krävs för att åstadkomma de hållbara aktiviteterna omfattas, liksom så kallade övergångsaktiviteter.

Taxonomin ska göra det enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Genom att uppfylla prestandakrav enligt ovan får investerare, utgivare av värdepapper och företag tillgång till förmånlig grön finansiering. Finansmarknadsaktörer som erbjuder miljömässigt hållbara finansiella produkter ska informera om och i vilken utsträckning dessa investeringar är förenliga med taxonomin.

Hur påverkas fjärrvärme och kraftvärme?

EU- Kommissionen har gett en teknisk expertgrupp i uppdrag att ta fram förslag till kriterier för ekonomiska verksamheter som ger ett väsentligt bidrag till minskning eller anpassning för klimatförändringar, samtidigt som man undviker betydande skador på andra miljömål.

Den tekniska expertgruppen redovisade sina slutsatser den 9 mars i Bryssel. Nedan beskrivs övergripande den tekniska expertgruppens förslag gällande fjärrvärme:

Enligt kriterierna ska produktion av värme och kyla från bioenergi betraktas som hållbar om klimatutsläppen är mindre än 100 g Co2ekv/kWh förutsatt att utsläppen årligen minskar med minst 5 procent och går mot noll 2050. Dessutom ska verksamheten inte väsentligt skada något av de andra målen med utgångspunkt i EU:s befintliga lagstiftning inom de övriga områdena. Bland annat RED-II när det gäller biologisk mångfald och kontroll av SO2, NOx, stoft och andra utsläpp i linje med kraven i BREF och direktivet om medelstora förbränningsanläggningar.

Samma kriterier gäller för produktion av el, värme och kyla i kraftvärmeanläggningar som använder bioenergi.

Investeringar i nya fjärrvärme- och fjärrkylenät ska klassas som hållbara förutsatt att anläggningen klara kriterierna i EU:s energieffektiviseringsdirektiv EED (Energy Efficiency Directive). I praktiken innebär det att alla fjärrvärme- och fjärrkylenät i Sverige klarar kriterierna.  

All användning av spillvärme är berättigad att få tillgång till grön finansiering. Däremot har expertgruppen inte tagit ställning till energiåtervinning av avfall.

Hur påverkas energiåtervinning av avfall?

Enligt den politiska överenskommelsen om taxonomiförordningen i december 2019 ansågs inte alla aktiviteter som leder till en betydande ökning av energiåtervinning av avfall vara en stödberättigad verksamhet, eftersom de orsakar skador på miljömål enligt artikel 12 (d) i EU: s taxonomiförordning, med undantag för förbränning av icke återvinningsbart farligt avfall. Detta undantag var inte en del av kommissionens förslag, som ansåg att en betydande ökning av förbränningskapaciteten är skadlig för den cirkulära ekonomin och därmed inte skulle vara stödberättigad.

Den tekniska expertgruppens åsikter om energiåtervinning av avfall skilde på om detta skulle vara en lämplig miljömässigt hållbar aktivitet som erbjuder ett betydande bidrag till klimatreducering. Därför har den tekniska expertgruppen inte inkluderat energiåtervinning av avfall, men rekommenderar att denna fråga tas upp för ytterligare diskussion och övervägande till plattformen för hållbar ekonomi, mot bakgrund av förändringarna i den politiska överenskommelsen.

De i expertgruppen som var emot energiåtervinning av avfall framhöll den stora andelen avfall som för närvarande förbränns och som kan återvinnas, vissa enskilda medlemsstaters beroende av förbränning av kommunalt avfall och risken att ytterligare ökning av kapaciteten riskerar leda till inlåsningseffekter längre fram. Andra experter betonade att energiåtervinning har en roll att spela även i en alltmer cirkulär ekonomi, eftersom inte allt restavfall kan återanvändas eller återvinnas vilket EU erkänner i sitt meddelande om cirkulär ekonomi.

Vad gäller för kärnkraften?

Expertgruppen föreslår att kärnkraft i nuläget inte ska inkluderas inom ramen för hållbara finansieringar. Orsaken är att expertgruppen saknar underlag för praktisk erfarenhet kring hur ett slutförvar för använt kärnbränsle i drift uppför sig på lång sikt. Man säger samtidigt att kärnkraften utan tvekan uppfyller kriteriet att bidra starkt till att klara klimatmålet. På grund av svårigheterna att slutligt fastställa kärnkraftens placering på hållbarhetsskalan föreslår expertgruppen att en särskild expertgrupp kring kärnkraftens livscykelpåverkan etableras för att utreda denna fråga på djupet. Frågan om kärnkraftens del i hållbara finanser inom EU är därför ännu inte avgjord. Läs mer på Energiforsks hemsida.

Tidsplan

EU-förordningen som sätter de rättsliga ramarna för taxonomiarbetet kommer förmodligen att formellt godkännas i maj eller juni och träder i kraft den 31 december 2021. Förordningen förhandlades fram i trilogförhandlingar innan jul. Expertgruppens förslag till tekniska kriterier – taxonomi - är ett underlag till kommissionens arbete med delegerade akter som utvecklas under 2020 och 2021. Delegerade akter är ett beslutsförfarande för lite mer detaljerade och tekniska regelverk, med mindre politiskt beslutsfattande men där experter från medlemsländerna ingår.

De delegerade akterna som specificerar de tekniska urvalskriterierna för klimat ska antas senast den 1 juni 2021 och träda ikraft den 31 december 2021

Delegerade akter för övriga miljömål ska antas senast den 31 december 2021 och träda i kraft den 31 dec 2022.

Den tekniska expertgruppens rapporter och mer information finns att läsa här.