Klimatdeklarationer för byggnader införs 2022

Lagen om klimatdeklarationer föreslås inledningsvis omfatta uppförandeskedet. Parallellt remissbehandlas ett förslag om att systemet även ska omfatta byggnadens driftsskede och att gränsvärden ska införas från och med 2027.

Klimatdeklarationerna omfattar byggkonstruktionsdelar i nybyggnation

Syftet med klimatdeklarationerna är att minska klimatpåverkan från byggskedet, dvs. de utsläpp som genereras i detta skede av byggnadens livscykel omfattas av klimatdeklarationskraven. Byggherren föreslås ansvara för att upprätta klimatdeklaration för byggnaden och ge in den till Boverket som ska registrera deklarationerna i ett klimatdeklarationsregister. Uppgifterna om klimatpåverkan från byggnaden ska omfatta råvaruförsörjning i produktskedet, transport i produktskedet, tillverkning i produktskedet, transport i byggproduktionsskedet, och bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet. Klimatdeklarationen ska omfatta byggnadens samtliga bärande konstruktionsdelar, hela byggnadens klimatskärm och icke-bärande innerväggar. Detta innebär att energianvändningen som ska klimatvärderas endast avser uppförandeskedet för dessa byggkonstruktionsdelar.

Generiska eller produktspecifika klimatdata ska användas

Klimatberäkningen ska använda så kallad generiska data, dvs. genomsnittsdata, som ska vara representativ för byggprodukter som används på den svenska marknaden. Boverket kommer att tillhandahålla en klimatdatabas med generiska data för klimatdeklarationen. Det kommer också vara möjligt att använda produktspecifika klimatdata, så kallade miljövarudeklarationer (EPD) för produkten. 

I Boverkets testversion av klimatdatabasen som publicerades i början av mars finns generiska data, dvs. nationella genomsnittsdata, framtagna för bland annat el och fjärrvärme. Energiföretagen har framfört synpunkter på vilka mått som används och Boverket har så här långt tagit till sig att kilowattimmar är ett bättre mått att använda än megajoule för dessa energibärare. Vi planerar också lämna ytterligare synpunkter på de beräkningsmetoder som Boverket har använt för el respektive fjärrvärme.

Boverkets testversion av klimatdatabasen finns tillgänglig tillgänglig här.

Undantagna byggnader från kravet på klimatdeklaration

Kravet på klimatdeklaration gäller inte för tillfälliga byggnader, byggnader för industri- eller verkstadsändamål, ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, byggnader med mindre bruttoarea än 100 kvadratmeter bruttoarea, eller för byggnader som är avsedda för totalförsvaret.

Boverket har omfattande information på sin hemsida om klimatdeklarationssystemet för byggnader här. Regeringens proposition om klimatdeklarationer för byggnader finns här.

Remiss pågår parallellt om att omfatta även driftskedet och om införande av gränsvärden

Regeringen uttalar i propositionen om införandet av klimatdeklarationer att avsikten är att på sikt kunna använda klimatdeklarationerna till att ställa minimikrav vid byggande ur ett livscykelperspektiv.

Finansdepartementet skickade i början av mars 2021 Boverkets rapport Utveckling av regler om klimatdeklaration av byggnader - förslag på färdplan och gränsvärden (2020:13) på remiss till och med den 2 juni. Rapporten finns att läsa här.

Boverket föreslår bland annat utökade krav i reglerna om klimatdeklaration från 2027 så att alla skeden av byggnadens livscykel och fler delar av byggnaden ska redovisas, bland annat installationer. Detta innebär att energianvändningen i driftsfasen även skulle omfattas.

För att öka styrningen mot att klimatförbättrande åtgärder i projektering och byggande föreslås också att gränsvärden om klimatutsläpp från byggnader införs 2027. Gränsvärdet föreslås omfatta byggskedet (råvaruförsörjning i produktskedet, transport i produktskedet, tillverkning i produktskedet, transport i byggproduktions­skedet, bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet) samt även för fler byggnadsdelar än lagförslaget från 2022. Gränsvärden ska bidra till att ge förutsättningar för en utveckling mot byggande med netto-noll klimatpåverkan som behövs om det nationella klimatmålet 2045 ska kunna uppnås. Gränsvärdet föreslås skärpas successivt år 2035 och år 2043.

Energiföretagen planerar att svara på remissen. Har du synpunkter på remissen inför Energiföretagens framtagande av remissvar kan du höra av dig till Erik Thornström på kansliet.