Fiskalt fokus i energiskattedirektivet motverkar klimatomställningen

– Det är välkommet att det görs en översyn av det ålderstigna energiskattedirektivet från 2003 inom ramen för EU:s omfattande klimatpaket som nu ska förhandlas i EU. Det är bra att EU-kommissionen bejakar behovet av ökad elektrifiering för att nå klimatmålen genom att föreslå en oförändrad och låg minimiskatt på el. Det är också positivt med energibeskattning utifrån energiinnehåll i stället för volym. Men förslaget har tyvärr i övrigt ett alltför fiskalt fokus som rimmar illa med de energi- och klimatpolitiska ambitionerna och hur det svenska energiskattesystemet idag är utformat, säger Erik Thornström och fortsätter:

– EU-kommissionens förslag om att bredda energibeskattningen till både biobränslen och vätgas och dessutom detaljreglera hur skatterna ska sättas kommer att leda till dramatiska och oacceptabla skattehöjningar på de i dag skattebefriade svenska biobränslena. Detta riskerar att allvarligt försämra fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft. Dessutom riskerar näringslivet i stort drabbas av stora energiskattehöjningar om dagens möjligheter till skattenedsättningar slopas, vilket riskerar Sveriges konkurrenskraft på ett oacceptabelt sätt. Ytterligare en brist är avsaknaden av en koldioxidkomponent i förslaget, vilket försvårar för Sverige att använda koldioxidskatt som klimatpolitiskt styrmedel. Utifrån alla de problem och konsekvenser för energisystemtet som vi ser med förslaget är det nu mycket viktigt att regeringen driver svenska intressen inför de kommande direktivförhandlingarna.

Förslaget till reviderat energiskattedirektiv innehåller flera större principiella förändringar, bland annat följande:

• Energiskatt föreslås baseras på energiinnehåll i stället för volym.
• Minimiskatten på el föreslås vara oförändrad och det uttalas att el bör vara bland de lägst beskattade energibärarna.
• En generell energibeskattning föreslås införas av i stort sett alla bränslen inklusive fasta biobränslen och vätgas.
• Differentierade minimiskattenivåer beroende på miljöprestanda föreslås för bland annat fasta biobränslen och torv som används i anläggningar större än 5 MW från och med 2023 som tidigare varit obeskattade.
• Minimiskattenivåerna föreslås till skillnad från tidigare inte vara differentierade mellan företag och hushåll.
• Rankingregler föreslås som innebär att om en medlemsstat tillämpar högre energiskattenivåer än minimiskattenivåerna så ska nivåerna på energiskatt för olika slag av bränslen motsvara den relation som föreslås i direktivets olika skattetabeller.

Huvuddelen av ändringarna i energiskattedirektivet föreslås träda i kraft 2023. Dock ska direktivförslaget nu förhandlas mellan EU:s medlemsländer där det krävs enhällighet för att ett ändrat direktiv ska kunna beslutas.

Energiföretagens remissvar kan läsas i sin helhet här.

EU-kommissionens direktivförslag finns att läsa här.