Hur attraktiv är energibranschen hos unga?

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Energiföretagen Sverige har låtit undersöka hur unga ser på en framtid i energibranschen. Elever på högstadiet och gymnasiet, studerande på universitet/högskola och yrkeshögskola med inriktning mot energibranschen samt yrkesverksamma med samma utbildningsbakgrund fick svara på ett antal frågor om kommande studie- och yrkesval samt hur de ser på att jobba i energibranschen. Resultatet kan sammanfattas med att ju mer de vet om branschen, desto mer positivt ser de på att arbeta där.

Hur ser ungdomar på sin framtid på arbetsmarknaden? Vilka yrken lockar och kan energibranschen vara något för dem? När man analyserar svaren är det ganska nedslående för alla i energibranschen som behöver rekrytera nu och framöver. Få av de yngre grupperna, elever på högstadiet eller gymnasiet, kan tänka sig att jobba i vår bransch. Bland de tillfrågade gymnasieungdomarna var det ingen som tyckte att energibranschen verkar vara en bransch som de ville arbeta inom.

Bland skälen till att de väljer bort energibranschen finns kommentarer som att det verkar tråkigt, att de vill jobba med människor, ha ett kreativt yrke eller redan har ett tilltänkt yrke som exempelvis snickare eller mäklare. Ett fåtal svarar också att det är den praktiska aspekten av arbetet som gör att de inte tilltalas av branschen

De som ändå kunde tänka sig att jobba i energibranschen svarade att det verkar intressant, spännande och roligt. Det var även vanligt att beskriva sitt intresse för branschen genom att poängtera samhällsnyttan och branschens roll i framtiden. Även kopplingen till miljöutvecklingen verkar vara något som lockar många respondenter där fraser som ”är med och bidrar till förändring” och ”skapa framtida lösningar” är exempel på formuleringar.

Få vill studera el och energi

När eleverna på högstadiet fick frågan om de funderar på att studera vidare svarade 54 procent att de vill studera vidare på universitet eller högskola. 9 procent svarade att de vill studera vidare på yrkeshögskola och 27 procent svarade att de inte vet. Motsvarande siffror för gymnasiet var 67 procent, 10 procent, respektive 12 procent.  

Bland högstadieeleverna var naturvetenskap och juridik mest populära bland tänkbara utbildningar, medan gymnasieeleverna var mest intresserade av ekonomi, tätt följt av samhälls- och beteendevetenskap. Bara 3 procent av högstadieeleverna vill studera vidare inom el och energi. Bland gymnasieeleverna var det 4 procent.

Mer populärt med energi, ju mer man vet

Intresset för en framtid i energibranschen ökar med ålder och studienivå. Det är också fler som sätter energibranschen högre när de ska välja vilken bransch som är viktigast för Sveriges ekonomi.

Topp 3 bland branscher att arbeta i:

Bild1.jpg

Topp 3, den mest spännande branschen:

Bild2.jpg

Topp 3, den viktigaste branschen för Sveriges ekonomi:

Bild3.jpg

Ingenjörsstudenter ser utvecklingsmöjligheter

Ingenjörer som studerar och kan tänka sig en framtid i energibranschen tycker framför allt att den verkar spännande och intressant. Flera upplever att branschen har stor utvecklingspotential och svarade att de vill vara en del av utvecklingen.

Många nämner även kopplingen till nyttan ur ett samhällsperspektiv och energibranschens roll i omställningen, exempelvis ”mycket utvecklingsmöjligheter, kopplat till miljöproblematik”. Bland ingenjörsstudenterna finns det också de som väljer bort energibranschen. De uttrycker framför allt ett generellt ointresse för området eller är mer intresserade av något annat område.  

Färdiga ingenjörer sätter energibranschen i topp

Bland de tillfrågade ingenjörerna som arbetar är intresset för att jobba i energibranschen den mest populära branschen. Många motiverar sitt intresse med att branschen verkar spännande och viktig ur ett samhälleligt perspektiv, exempelvis ”grundläggande för ett fungerande samhälle”. Många svarar att området lockar på grund av utvecklingspotentialen som finns inom teknik och de möjligheter till förändring och påverkan som ett jobb inom branschen skulle innebära. Andra faktorer som lockar är utmaningarna som väntar, både miljömässiga och försörjningsmässiga.

Några av ingenjörerna vill inte jobba i energibranschen. Framför allt för att de inte är intresserade, saknar kompetens eller utbildning men också för att branschens förutsättningar inte lockar dem. Då nämns till exempel ”stelbenta företag”, ”gammaldags” och ”för mycket lagar och regler som styr branschen”.

Läs mer om intresset för energibranschen i analysrapporten (du måste logga in som medlem).

Om mätningen:

Attraktivitetsmätningen genomfördes som en enkätundersökning, av Enkätfabriken i slutet av 2021. Fyra målgrupper valdes ut och studerades i undersökningen med 200 respondenter från vardera målgruppen:

  • Högstadieelever
  • Gymnasieelever
  • Ingenjörsstuderande på universitet eller YH-studerande med inriktning mot ingenjör, teknik, projektör eller installatör.
  • Yrkesverksamma med samma utbildningsbakgrund som de studerande.

Totalt har cirka 200 svar samlats in per grupp. Rekryteringen har skett genom en webbpanel där urval dragits utifrån ålder och utbildningsinriktning. 

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Greta Hjortzberg

Greta Hjortzberg

Ansvarig kompetensförsörjning
Enhet: Kommunikation
Telefon: 08-677 26 37
E-post: greta.hjortzberg@energiforetagen.se