Från EBR Metod- och maskindagar: YH-elever söker bättre rekryteringsprocess

Ett knappt 50 tal YH-elever främst från Mälardalens yrkeshögskola i Västerås och Arboga var på plats vid EBR Metod- och maskindagar i Vilsta utanför Eskilstuna. Mötet inleddes av ESEM:s Sara Jonsson som beskrev sitt arbete på elnätssidan som väldigt brett där samarbete är en grundpelare för att få sakerna att fungera, vilket de ska göra i 40 år.

Hon beskrev det stora behovet av nyanställda och önskade varmt välkomna till branschen. Det är inte bara rena energiföretag utan även entreprenörerna som arbetar åt företagen som behöver folk. En kort genomgång av EBR, ESA och storstörningssamarbetet inom branschen gavs i korthet också.

Eleverna släpptes sedan ut på mässområdet för att se och känna på det senaste inom elnätstekniken. När vi gick runt på mässområdet träffade vi några av eleverna från Yrkeshögskolan i Västerås, och även en av lärarna. Vi passade förstås på att intervjua dem och det kan du se här.

Några YH-röster från mässan

Expansion och eftersatt underhåll

Under rundvandringen fick studenterna en snabb genomgång av de åtta stationerna. På station 7 var Tony Hugosson från E.ON Energidistribution värd. Han kunde instämma i det stora behovet av nyanställning:

– Vi behöver bygga ut massor, speciellt på högre spänningsnivåer. Svenska kraftnät har behov av 800 personer och lika många behöver de stora företagen E.ON, Ellevio och Vattenfall. Vi står inför ett nytt 1960-tal där expansionen av elsystemet är den största drivkraften bakom det ökade behovet. Det beror även till mindre del på eftersatt underhåll under flera år.

Positiva signaler men hinder i vägen

Positiva signaleralltså till den som utbildar sig. I den efterföljande frågestunden fick YH-eleverna diskutera med en panel från ESEM som förutom Sara Jonsson (driftchef, civilingenjör) bestod av Johan Törnberg (elektriker), Anton Gardeblad (nätutvecklare) och Yannick Ncutinamagara (distributionselektriker). De kunde bland annat berätta hur de fått jobb via en inspirerande professor, och en dito äldre kamrat. Yannik hade redan från barnsben velat arbeta med el, men hade svårt i början att få jobb då lågkonjunktur rådde. Han fick anpassa sig och läsa vidare på Åbro kursgård, och en månad efter utbildningen kom erbjudandet hos ESEM. ”Det var bara att flytta” som han uttryckte sig.

ESEM:s besättning vid mötet: Från höger Sara Jonsson, Johan Törnberg, Anton Gardeblad och Yannick Ncutinamagara längst bort.

Eleverna tycker att det varit svårt under coronan att få praktikplats och att genomföra Lia – lärande i arbete, som utförs på en arbetsplats och ingår i den tvååriga YH-utbildningen. Förutom coronan är en förklaring att säkerhetsklassningen blivit tuffare, ett ärende kan ta upp till åtta veckor att hantera.

Nu efter coronan måste rutinerna fungera bättre menar eleverna. Det blir dubbelbottnade signaler annars, där de välkomnas men ändå inte får komma in. Många har ändå lyckats få jobb visade en handuppräckning bland dem som går ut årskurs två. Det visade sig också att ESEM har en hög andel anställda med YH-bakgrund på projektsidan och driften.

Rekryteringen – anonym process

Resten av diskussionen ägnades åt rekryteringen. Johan Törnblad berättade att det är viktigt att en som anställs ska komma in i gänget och att känna att man bidrar. Ett brev till företaget ska andas helhet, kommunikation och samarbete. Det handlar alltså om att ”skryta lite” över personliga egenskaper.

Detta blir dock svårt i en anonym rekryteringsprocess som handhas av en HR-funktion där kontaktuppgift till rekryterande chef saknas. Det ges ingen chans till ett personlig presentation eller samtal. Här upplevs från elevhåll att det är svårt att nå fram. Det är svårt till och med om man hälsar på ett företag fysiskt, att få någon att tala med.

Många YH-elever på plats i Eskilstuna.

Flera goda råd till förbättringar

En neutral kompetensbaserad utvärderingsmodell kan motiveras i och med att allt blir jämförbart men blir fel om företaget samtidigt söker personlighet, driv och engagemang. Det ställer då stora krav på att språkligt uttrycka sig bra i en ansökan vilket alla inte kan och är något som alla tjänster sannolikt inte kräver heller. Under slutdelen av diskussionen kom flera kommentarer upp:

• Företagen i branschen borde meddelas detta problem tydligare, en bättre process kan utvecklas i samarbete internt mellan HR och rekryterande chefer.
• Företagen bör börja lobba för sina yrken tidigare, redan i mellanstadiet.
• Speciell marknadsföring mot kvinnor behövs.
• Företagen är dåliga på att synas ute i skolorna eller att bjuda in skolor till sig själva. Utveckla även digitala studiebesök.
• Det går att få hjälp att skriva ett brev för den som inte kan själv, där det viktiga kan vara att markera en positiv inställning.
• Hur ska inåtvända ”nördar” få jobb, i tjänster som egentligen inte kräver stor verbal förmåga? Sådana tjänster måste kunna identifieras.
• Ett råd är att använda kontakter på energiföretag om man har sådana.

Här fick energibranschen många goda inspel till hur elever lättare ska kunna bli intresserade av ett yrke och hur rekryteringsprocessen kan utvecklas.