Överrullning av intäkter

Kammarrätten beslutade i februari 2019 att den del av intäktsramen från åren 2012–2015 som inte har utnyttjats tidigare skulle få användas under åren 2020–2023. Regeringen skrev promemoria i april 2019 som innebar att återstående underskott från tillsynsperioden 2012–2015, inte skulle få nyttjas efter utgången av innevarande tillsynsperiod. Under sommaren och hösten förde Energiföretagen diskussioner med Infrastrukturdepartementet som resulterade i följande förslag från departementet:

• Underintäkterna från tillsynsperioden 2012–2015 får användas enbart för investeringar under de två kommande tillsynsperioderna, d v s fram till och med 2027, och med följande begränsningar:
• Investeringarna ska som ett genomsnitt för respektive tillsynsperiod överstiga 1 % av elnätsföretagets NUAK 2019-12-31 (brytpunkt).
• För varje investerad krona över brytpunkten får elnätsföretaget använda 75 öre från underintäkterna medan 25 öre måste finansieras på annat sätt.
• Nyanslutningsavgifter får inte ingå i investeringsunderlaget för beräkning av brytpunkten.
  • Vid tillämpningen kommer man att utgå från bokförda värden och beslut om periodisering av anslutningsintäkter.
• Hur avräkningen av underintäkterna för tillsynsperioden 2012–2015 ska göras vid avstämningen av tillsynsperioden 2020–2023 kommer att redovisas först när departementet har skrivit reglerna.
• Investeringarna som får tillgodoräknas sker på företagsnivå och inte per redovisningsenhet för de elnätsföretag som har fler än en redovisningsenhet.
• Bilaterala lösningar där Ellevio respektive E.ON hanterar den akuta kapacitetsbristen i Stockholm respektive Skåne.

Elnätsföretagen har accepterat detta förslag och har därför inte anledning att överklaga myndighetsbeslut baserade på lagstiftning som inbegriper ovan presenterade förbehåll för att få ta del av underintäkterna. Detta under förutsättning att Energimarknadsinspektionen inte fattar bindande beslut innan den nya lagstiftningen har trätt i kraft, som innebär att underintäkterna från tillsynsperioden 2012–2015 inte får användas under kommande tillsynsperioder.

Regeringen har gått vidare med en lagrådsremiss enligt deras ursprungliga förslag att återstående underskott inte får användas, men i lagrådsremissen anges tydligt att regeringen kommer att återkomma med ett lagförslag som medger att elnätsföretagen får möjlighet att utnyttja underskottet men enbart för investeringar under tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027. I lagrådsremissen redogörs för de begränsningar som skall gälla för att få utnyttja underintäktsbeloppet. Vidare anges att regeringen avser att återkomma med ett lagförslag med motsvarande innehåll.

I motiveringarna till varför detta är möjligt utifrån alla EU-rättsliga och grundlagsmässiga invändningar som framförts under remissförfarandet har regeringen i lagrådsremissen vävt in att elnätsföretagen kommer att få tillgång till beloppen men då bara för investeringar med angivna begränsningar.

Lagrådet har i yttrande den 25 november föreslagit en annan formulering av lagtexten men utan ändring i sak eller några andra invändningar.

Logga in för ytterligare information (nyhet december 2019)

Lag om särskilt investeringsutrymme infördes 2021

När det gäller överrullningen föreslog regeringen i februari 2020 en lag om särskilt investeringsutrymme för att ge incitament till investeringar i elnäten. Återstående underskott från tillsynsperioden 2012–2015 skulle få användas till investeringar under vissa villkor. Den drogs efter poltiska meningsskiljaktigheten tillbaka i oktober 2020. Energiföretagen menade att förslaget inte skulle innebära några extra intäkter för elnätsföretagen, utan en möjlighet att nyttja redan beslutade och hittills outnyttjade intäktsramar för just investeringar.

I februari 2021 publicerade regeringen lagrådsremissen "Särskilt investeringsutrymme för elnätsföretag". I lagrådsremissen föreslogs en något modifierad lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, som syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i nätet. Bland annat förändrades beräkningen kring hur intäktsramen skulle kunna höjas med ett investeringsbelopp. Politiska krav ställdes även på att uppföljning av elnätsföretagens investeringar skulle ske i särskild ordning.

Den 1 juni 2021 trädde lagen om särskilt investeringsutrymme (Lag (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet) i kraft. Företag med ett outnyttjat belopp kvar från intäktsramen 2012–2015 har möjlighet att få ett så kallat särskilt investeringsutrymme, motsvarande det outnyttjade beloppet. Detta ger möjlighet att höja intäktsramen för 2020–2023 med ett investeringsbelopp beräknat bland annat med utgångspunkt i de investeringar som gjorts under perioden. Motsvarande möjlighet finns även  för perioden 2024–2027. Det totala investeringsbeloppet som lagen tillåter kan dock inte överstiga det särskilda investeringsutrymmet.

Den särskilda rapportering av elnätsföretagens investeringar har under 2022 genomförts en första gång. Utifrån dessa uppgifter har Ei sammanställt en rapport till regeringen.

Med tanke på den så kallade Tysklandsdomen och krav på Ei:s oberoende så finns i början av år 2023 en viss osäkerhet gällande det svenska regleverkets överensstämmelse med EU-rätten (Elmarknadsdirektivet). Inom vissa områden, såsom tariffer och intäktsreglering, ska Ei enligt Tysklandsdomen ha ha full frihet att fatta beslut utan att styras av regering och riksdag eller påverkas av andra aktörer. Det innebär att viss lagstiftning, som lagen om särskilt ivesteringsutrymme, granskas närmare i detta avseende. Det sker bland annat genom en statlig offentlig utredning som ska redovisas i oktober 2023.