Överrullning av intäkter

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Regeringen har presenterat ett förslag om att elnätsföretagen under de två kommande tillsynsperioderna under vissa villkor får använda tillåten intäkt från åren 2012–2015 som ännu inte har utnyttjats.

Kammarrätten beslutade i februari 2019 att den del av intäktsramen från åren 2012–2015 som inte har utnyttjats tidigare skulle få användas under åren 2020–2023. Regeringen skrev promemoria i april 2019 som innebar att återstående underskott från tillsynsperioden 2012–2015, inte skulle få nyttjas efter utgången av innevarande tillsynsperiod. Under sommaren och hösten förde Energiföretagen diskussioner med Infrastrukturdepartementet som resulterade i följande förslag från departementet:

  • Underintäkterna från tillsynsperioden 2012–2015 får användas enbart för investeringar under de två kommande tillsynsperioderna, d v s fram till och med 2027, och med följande begränsningar:
  • Investeringarna ska som ett genomsnitt för respektive tillsynsperiod överstiga 1 % av elnätsföretagets NUAK 2019-12-31 (brytpunkt).
  • För varje investerad krona över brytpunkten får elnätsföretaget använda 75 öre från underintäkterna medan 25 öre måste finansieras på annat sätt.
  • Nyanslutningsavgifter får inte ingå i investeringsunderlaget för beräkning av brytpunkten.
    • Vid tillämpningen kommer man att utgå från bokförda värden och beslut om periodisering av anslutningsintäkter.
  • Hur avräkningen av underintäkterna för tillsynsperioden 2012–2015 ska göras vid avstämningen av tillsynsperioden 2020–2023 kommer att redovisas först när departementet har skrivit reglerna.
  • Investeringarna som får tillgodoräknas sker på företagsnivå och inte per redovisningsenhet för de elnätsföretag som har fler än en redovisningsenhet.
  • Bilaterala lösningar där Ellevio respektive E.ON hanterar den akuta kapacitetsbristen i Stockholm respektive Skåne.

Elnätsföretagen har accepterat detta förslag och har därför inte anledning att överklaga myndighetsbeslut baserade på lagstiftning som inbegriper ovan presenterade förbehåll för att få ta del av underintäkterna. Detta under förutsättning att Energimarknadsinspektionen inte fattar bindande beslut innan den nya lagstiftningen har trätt i kraft, som innebär att underintäkterna från tillsynsperioden 2012–2015 inte får användas under kommande tillsynsperioder.

Regeringen har gått vidare med en lagrådsremiss enligt deras ursprungliga förslag att återstående underskott inte får användas, men i lagrådsremissen anges tydligt att regeringen kommer att återkomma med ett lagförslag som medger att elnätsföretagen får möjlighet att utnyttja underskottet men enbart för investeringar under tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027. I lagrådsremissen redogörs för de begränsningar som skall gälla för att få utnyttja underintäktsbeloppet. Vidare anges att regeringen avser att återkomma med ett lagförslag med motsvarande innehåll.

I motiveringarna till varför detta är möjligt utifrån alla EU-rättsliga och grundlagsmässiga invändningar som framförts under remissförfarandet har regeringen i lagrådsremissen vävt in att elnätsföretagen kommer att få tillgång till beloppen men då bara för investeringar med angivna begränsningar.

Lagrådet har i yttrande den 25 november föreslagit en annan formulering av lagtexten men utan ändring i sak eller några andra invändningar.

Den nya lagstiftningen bedöms träda i kraft januari/februari 2021.

Logga in för ytterligare information.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Ronald Liljegren

Ronald Liljegren

Chefsjurist
Enhet: Stab och medlemsdialog
Telefon: 08-677 26 50
E-post: ronald.liljegren@energiforetagen.se