Naturvårdsverkets förslag gör NOx-avgiften till en skatt

Erik Thornström, som är ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, tycker det är beklagligt att Naturvårdsverket inte utrett alternativa åtgärder för att minska NOx- (kväveoxid-) utsläppen utan väljer att minska incitamenten som dagens återföring innebär för att reducera NOx-utsläppen.

– Naturvårdsverkets förslag skulle i praktiken innebära ett införande av en NOx-skatt som skulle uppgå till cirka 110 miljoner kronor per år för fjärr- och kraftvärmeproduktion. Förslaget bidrar tyvärr till att ytterligare undergräva fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft där branschen redan drabbats av en rad skattepålagor under de senaste åren, kommenterar Erik Thornström.

Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag lämnat en delrapport med förslag till luftvårdsprogrammets åtgärdspaket för minskade utsläpp av kväveoxid (NOx) inom industrin och el- och fjärrvärme till 2030. Enligt uppskattningar som gjorts kan de föreslagna ändringarna minska utsläppen med 2,2 till 4,4 kton NOx.

NOx-avgiftssystemet infördes 1992 och omfattar bland annat förbränningsanläggningar för el- och värmeproduktion med minst 25 GWh/år producerad nyttiggjord energi och avgiftsnivån uppgår idag till 50 kr/kg NOx.

I korthet föreslår Naturvårdsverket följande förändringar:

• Tillgodoföringen i NOx-avgiftssystemet minskas från dagens 100 till 60 procent inklusive avdrag för administrativ kostnad. En minskad tillgodoföring från 100 till 60 procent motiveras med att nettokostnaderna blir mer likartade för de olika aktörerna samtidigt som kostnadseffektiviteten och NOx-avgiftens styreffekt ökar enligt Naturvårdsverket.
• Undantaget för soda- och lutpannor som finns i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion föreslås tas bort. Under övergångsperiod på fem år föreslås att soda- och lutpannor ingår i ett eget parallellt avgiftskollektiv som sedan inkluderas i det ursprungliga kollektivet.
• De föreslagna förändringarna behöver enligt Naturvårdsverket införas snarast för att styrmedlet ska hinna få effekt innan 2030.
• Förändringarna kommer att behöva ses över med avseende på statsstödsreglerna. Naturvårdsverkets bedömning är dock att ändringarna sannolikt kan klassas som en förenklad statsstödsanmälan.

Den föreslagna vidgningen av systemet skulle motsvara en ökning av de prissatta utsläppen med mer än 75 procent jämfört med den mängd utsläpp som omfattas av avgiftssystemet idag och beröra ytterligare ca 30 anläggningar. Statsfinansiellt innebär förslaget ökade statsintäkter på nära 400 miljoner kronor per år. Av de ökade statsfinansiella intäkterna står det befintliga avgiftskollektivet för ca 215 miljoner kronor per år och de nya anläggningarna för ca 183 miljoner kronor per år.

Senast utreddes NOx-avgiftssystemet i Förbränningsskatteutredningen (SOU 2017:83) där det lämnades förslag om att NOx-avgiften i sin helhet skulle göras om till en skatt. NOx-skatteförslaget togs dock ej vidare och remitterades heller inte av Regeringskansliet. Naturvårdsverket menar att deras förslag skulle innebära en mer stegvis reformering av systemet i riktning mot en renodlad skatt.

Naturvårdsverkets rapport finns att läsa här.