Eurelectrics styrelsemöte

Eurelectrics styrelse möts tre gånger per år för att gemensamt bestämma agendan för organisationens arbete för den kommande perioden, nu i november var det dags för årets sista möte. Unikt för detta möte var att det hölls en dedikerad strategisk diskussion dagen före det formella mötet. Syftet var att ge styrelseledamöterna utrymme att lyfta blicken och ge sekretariatet strategisk vägledning utanför den ordinarie dagordningen. 

Diskussionen utgick från vardera medlemsländers egna förutsättningar för att underlätta organisationens arbete för att främja elsektorn och se de utmaningar som länderna har på individuell nivå för få en överblick över gemensamma fokusområden och utmaningar. Från svensk sida välkomnades initiativet då det tydliggör att många länder brottas med liknande frågor, inte minst gällande elektrifiering och industrins konkurrenkraft. 

I diskussionen kring rapporten betonade Energiföretagen vikten av att noggrant avväga var EU-reglering faktiskt gör nytta. Budskapet var tydligt gällande att branschen i nuläget inte ser ett behov av mer detaljreglering på energiområdet från EU-håll. Efter de senaste årens intensiva lagstiftningsarbete med klimatpaketet Fit-for-55 ligger utmaningen nu i implementering och förenkling snarare än i ny lagstiftning. För områden som tillståndsprocesser och marknadsintegration kan EU bidra med vägledning och forum för att dela bästa praxis, men hänsyn måste tas till nationella och regionala förutsättningar. Sverige tryckte även på vikten av att ha konkreta klimatmål för att säkerställa stabilitet för elektrifieringen.  

Den strategiska diskussionen kretsade därefter kring tre huvudteman som identifierats som avgörande för de kommande åren, dessa var elnäten, elektrifieringen samt strategisk autonomi och energisäkerhet i Europa. Bland deltagarna rådde en enighet om att investeringsbehovet i elnäten är akut för att möta den växande efterfrågan och stärka den europeiska konkurrenskraften. Diskussionerna kretsade kring hur kostnaderna av dessa investeringar bör fördelas i samhället, enligt Eurelectrics uträckningar uppgår det gemensamma investeringsbehovet till 67 miljarder euro per år mellan 2025 och 2050 i de europeiska distributionsnäten om energiomställningen ska vara genomförbar.  

I många fall uppfattades även regulatorer som konservativa. Från nordiskt håll underströks att regulatorisk stabilitet och förutsägbara investeringsvillkor är de viktigaste faktorerna för att få fart på utbyggnaden. Samtidigt varnades för att överskatta effekten av att harmonisera tariffer och anslutningsköer då det råder stor skillnad mellan länderna. 

Att elektrifieringstakten i Europa stannat av det senaste året beror inte på några tekniska hinder, utan snarare på ett politiskt ramverk som inte i tillräcklig utsträckning visar på att el är det självklara framtidsvalet över fossilt bränsle. Sverige poängterade att Eurelectrics arbete bör agera för att vända denna trend genom exempelvis utsläppshandel via ETS, vilket vi ser som en viktig drivkraft för elektrifieringen. Energiföretagen pekade ut vikten av att värna om den inre marknaden genom marknadsbaserad elektrifiering.  

I ljuset av det osäkra världsläget diskuterades även hur energisystemet kan göras mer motståndskraftigt mot både hybrida hot och fysiska angrepp. Här finns en tydlig koppling till försvarsfrågor och NATO:s roll, där en trygg energiförsörjning och robusta leveranskedjor för kritisk teknik ses som en del av totalförsvaret. Budskapet var att en snabb utbyggnad av fossilfri elproduktion inte bara är en klimatfråga utan en förutsättning för Europas oberoende och säkerhet. Genom att göra sig oberoende av tredjelands energi kan Europa öka sin säkerhet.  

Under styrelsemötet fattades beslut om organisationens inriktning framöver, bland annat godkändes ett arbetsprogram för 2026, vilket innebär att Eurelectric nu går in i en fas där det nya ordförandeskapets prioriteringar elektrifiering, energisäkerhet och digitalisering, ska omsättas till praktiska handlingar med ett fokus på att stärka industrins konkurrenskraft. Som en del i detta godkände styrelsen även en särskild satsning på digital kompetensutveckling och AI inom sekretariatet för att möta framtidens krav.  

Vi har godkänt ordförandeskapets prioriteringar och arbetsprogrammet för 2026. Så nu handlar det om hur vi jobbar med dessa, och samtidigt hålla kvar fokuset på klimatfrågan och takten av elektrifieringen, säger Åsa Pettersson, VD på Energiföretagen Sverige. 

Mötet bekräftade också omvalet av Kristian Ruby som generalsekreterare för ytterligare en treårsperiod, vilket är betryggande för kontinuiteten i det påbörjade arbetet. Med budget och prioriteringar på plats är siktet nu inställt på att navigera den nya mandatperioden i EU, där vägen till 2040-målet, det nyligen presenterade ”grids package” och kommande elektrifieringsplanen samt implementeringen av den gröna given förblir högt prioriterade frågor.