Sent beslut om lagändringar inför 1 januari 2026

Riksdagen fattade i slutet av november beslut om ett antal ändringar i ellagen som träder i kraft redan den 1 januari 2026. Lagändringarna sker bland annat för att genomföra ändringar i EU:s elmarknadsdirektiv. Många av lagändringarna bygger på en promemoria som togs fram i Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) – även den med namnet ”Förbättrad utformning av EU:s elmarknad”.

Nedan följer en kort sammanfattning av de huvudsakliga förändringarna.  

Obligatoriskt för vissa elhandelsföretag att erbjuda elhandelsavtal med fast löptid och pris

En ny bestämmelse införs om att elhandelsföretag med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda leveransavtal med fast löptid och pris, med en löptid på minst ett år. Det ska finnas möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten.

Energiföretagen har i samband med remiss av lagändringarna påtalat behovet av att både förtydliga vad som avses med fast löptid och pris samt vilken geografisk avgränsning som gäller vid beräkningen av antalet elanvändare. Det senare kan t.ex. vara av vikt när det rör sig om elhandelsföretag med verksamheter i flera länder. I propositionen anges att det dock inte är upp till medlemsländerna att slå fast detta, utan att eventuella förtydliganden skulle behöva ske på EU-nivå.

Sammanfattning av avtalsvillkor

Det finns redan idag ett krav på att elhandelsföretag ska tillhandahålla kunderna en kortfattad och lättillgänglig sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren. Enligt föreskrifter från Ei, Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om elleverantörers information till elanvändare (EIFS 2024:2), ska sammanfattningen lämnas innan ett avtal ingås eller bekräftas. Nu lyfts det in i ellagen att sammanfattningen ska tillhandahållas innan avtalet ingås eller förlängs. Elhandelsföretaget ska också se till att kunderna lätt kan få tillgång till sammanfattningen under avtalets löptid.  

EIFS 2024:2 kommer att behöva revideras med anledning av lagändringen.

Information om möjligheter, kostnader och risker med fastprisavtal

Det införs ett nytt krav på att, innan avtal om fast löptid och pris ingås, informera kunderna om möjligheter, kostnader och risker som är förenade med ett sådant avtal. Kravet motsvarar det som redan finns för ingående av avtal om dynamiskt pris.

Ett elhandelsföretag ska ha strategier för att begränsa risken för utebliven leverans

Det införs en skyldighet för elhandelsföretag att ha strategier för att begränsa den risk som händelser på grossistmarknaden för el kan innebära. Fokus är att begränsa risken för utebliven leverans samt att kunna fullgöra sina åtaganden i ansträngda situationer.   

Den nya bestämmelsen i ellagen kommer att kompletteras av föreskrifter från Ei. Förslag till föreskrifter har tagits fram och är på remiss fram till den 26 januari 2026. Läs mer på Eis webb om remissen.

Nytt kring anvisat elhandelsföretag

Reglerna kring hur elnätsföretagen ska utse anvisat elhandelsföretag kompletteras med nya kriterier, där det ställs krav på att ett elnätsföretag ska välja ut en anvisad elleverantör på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt.

Nuvarande reglering anger enbart att elnätsföretag ska teckna ett avtal med en elhandlare om att elhandlaren ska leverera el till kunder som saknar ett leveransavtal. Av avtalet ska framgå att elhandelsföretaget åtar sig att leverera el till dessa kunder på skäliga villkor.

Dagens regler anses emellertid inte tillräckliga för att uppfylla det reviderade elmarknadsdirektivets krav. Förändringen som görs är enligt Regeringskansliet minsta möjliga ändring för att uppfylla elmarknadsdirektivet, i avvaktan på att Elmarknadsutredningens förslag om avskaffande av anvisningssystemet hanteras vidare.

Enligt vad som anges i proposition 2025/26:16, s. 29, är kravet att elnätsföretaget ska välja anvisat elhandelsföretag på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt inte att jämställa med ett regelrätt upphandlingsförfarande. Den som utses ska dock utses på objektiva grunder och elnätsföretaget ska vara öppet med vilka grunderna är och ”inte på ett otillbörligt sätt gynna exempelvis närstående företag”. Med hänsyn till kravet på transparens införs också en skyldighet att informera elanvändare om hur den anvisade elhandlaren har valts ut.

Det finns en övergångsbestämmelse som säger att avtal mellan elnätsföretag och anvisat elhandelsföretag som har ingåtts före den 1 januari 2026 ska fortsätta gälla efter att den nya lagstiftningen trätt i kraft. I det fallet behöver den nya lagstiftningen inte tillämpas under avtalets återstående löptid.

Utökad skyldighet för elnätsföretag att lämna information för att underlätta anslutningar

Elnätsföretag är i dagsläget skyldiga att ha standardiserade rutiner för anslutning av elproduktions- och energilagringsanläggningar. Något motsvarande krav har hittills inte funnits vid anslutning av andra typer an avläggningar. Denna skillnad har inte bedömts motiverad och vid årsskiftet utökas därför skyldigheten till att gälla för anslutning av ”elektriska anläggningar och energilagringsanläggningar”, dvs även anläggningar för överföring av el och anläggningar för användning av el. Elnätsföretagen blir också skyldiga att offentliggöra dessa rutiner. Det tillkommer dessutom en möjlighet för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om innehållet i de standardiserade rutinerna.

När det gäller elnätsföretagens skyldigheter att ta fram tidsplaner för handläggning av ett anslutningsärende och för anslutning sker en liknande utökning. Nytt är att sådana tidsplaner ska tas fram inte bara vid anslutning av elproduktionsanläggningar utan även vid anslutning av anläggningar för överföring respektive användning av el samt vid anslutning av energilagringsanläggningar.

Ytterligare krav på information införs som innebär att distributionsnätsföretagen inom viss tid ska lämna tydlig och transparent information till den som begärt en anslutning om hur begäran behandlas och hur handläggningen går. Det ges dock möjligheter för regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, att utfärda föreskrifter om undantag från denna skyldighet.

Nytt är också att distributionsnätsföretagen ska göra det möjligt för innehavare av elektriska anläggningar att lämna en begäran om anslutning i elektronisk form.  

Det tillkommer även möjligheter för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter på fler områden, exempelvis när det gäller skyldighet för distributionsnätsföretag att offentliggöra information om tillgänglig kapacitet för nya anslutningar.   

Elhandelsföretagens mottagningsplikt utökas

Hittills har elhandelsföretagens skyldighet att ta emot el som en elanvändare matar in på elnätet utan att ha tecknat avtal med någon som tar emot överskottsel, så kallad mottagningsplikt, varit knuten till rätten till skattereduktion för mikroproduktion. När regelverket kring detta ändrats behövde reglerna kring mottagningsplikt ses över.

Resultatet är att mottagningsplikten utvidgas på sådant sätt att ett elhandelsföretag som levererar el till en kund som även matar in el från en egen elproduktionsanläggning eller en egen energilagringsanläggning ska vara skyldig att på skäliga villkor ta emot den inmatade elen. Således omfattas all elproduktion från och med den 1 januari 2026 av mottagningsplikten. Mot bakgrund av att det inte går att särskilja om el matas in från en produktions- eller energilagringsanläggning ifall båda delar finns i en inmatningspunkt har regleringen utformats som att det inte spelar någon roll om elen kommer från en produktions- eller energilagringsanläggning.

Läs mer om ändringarna i ellagen: Förbättrad utformning av EU:s elmarknad, Prop. 2025/26:16 (pdf 1 MB)