Vad är RED III – och varför har implementeringen blivit så utmanande?

För skogsbaserad bioenergi innebär uppdateringen att aktörer måste kunna visa att råvaran inte kommer från otillåtna områden. RED III pekar ut flera sådana områden, däribland urskog, gammal skog och skog som konstateras ha hög biologisk mångfald. I Sverige har det fram tills nyligen saknats tydliga definitioner av urskog och gammal skog , vilket har gjort det mycket svårt att verifiera råvarans ursprung enligt EU:s krav.

Nya definitioner och samrådsplikt – men sent i processen

Den 13 november beslutade regeringen om förordningsändringar som tydliggör att skogsbruksåtgärder i urskog och gammal skog ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken innan de genomförs.

• Ändringarna för gammal skog träder i kraft 1 februari 2026,
• Övriga delar gällde från och med 15 december 2025.

Skogsstyrelsen har dessutom den 16 december beslutat om föreskrifter som fastställer de kriterier som ska användas för att identifiera gammal skog och väntas publiceras i slutet av december

Därmed finns nu de definitioner och verktyg på plats som Sverige behöver för att säkerställa RED III:s krav, men de kommer mycket sent i förhållande till när aktörerna måste börja tillämpa dem.

Januari blir ett ”glapp” då markkriterier behöver verifieras på B-nivå

Övergångsperioden (mellan REDII och REDIII) för markkriterierna löper ut den 31 december 2025, samtidigt som den nya regleringen för gammal skog träder i kraft först 1 februari 2026. Detta skapar ett glapp där Sverige formellt inte uppfyller A-landsnivån under januari.

Mot denna bakgrund bedömer Energimyndigheten att aktörer måste tillämpa B-landsverifiering under januari – med betydligt mer omfattande krav på dokumentation, kontroll och tredjepartsgranskning än vad som gäller för A-länder.
Här kan du ta del av Energimyndighetens senaste vägledning och deras bedömning av hur de nya reglerna påverkar verifieringen av markkriterierna: Hållbarhetskriterier

Energimyndigheten ska även ha ett informationsmöte torsdag 15 januari kl. 11-12 som vänder sig till er som har hållbarhetsbesked för bränslen från skogsbiomassa eller kommer att ansöka om ett sådant hållbarhetsbesked. Länk till anmälan hittar ni här.

Sverige har hittills varit ett A-land, och det har hela tiden varit regeringens uttalade ambition att vi även skulle vara ett A-land under RED III. Mot den bakgrunden är situationen olycklig och oväntad. Situationen uppstår inte för att svenskt skogsbruk inte klarar kraven – utan på grund av senfärdigt agerande, bristande information och tidsmässiga glapp i regelverken.

Branschen redan pressad: ”Ett stort praktiskt problem”

Fjärrvärme- och kraftvärmesektorn är redan hårt pressad av nya regelverk, ökade krav och lönsamhetsutmaningar. Att därtill behöva hantera en administrativt komplex övergång, som hade kunnat undvikas om processerna varit tydligare och snabbare, lägger ytterligare börda på en samhällsviktig sektor.

Många aktörer har försökt ”göra rätt” utan att veta vad som faktiskt gäller. Att arbeta i ett rättsligt vakuum kräver stora resurser och är särskilt betungande för mindre bolag utan egna expertfunktioner.

Det är fortfarande oklart exakt vilka konsekvenser tidsglappet i januari får, mycket hänger på om aktörer får sina hållbarhetsbesked godkända och kompletteringar hinner skickas in i tid. Utmaningarna är flera:

• B-landsverifiering under en enskild månad innebär troligtvis ett mycket omfattande och tidskrävande arbete.
• A- och B-landsbedömningen kom mycket sent, vilket gjort det svårt för aktörer att förbereda sina kontrollsystem, ta fram det nya skogsbiomassaintyget som införts med RED III, samt veta när och hur de ska anmäla väsentlig ändring.
• Det är svårt att få tag på oberoende granskare.
• Flera företag väntar fortfarande på besked från Energimyndigheten i ärenden som skickades in redan i somras.
• Osäkerheten riskerar att leda till att energiföretag undviker att köpa svensk skogsbiomassa under januari, trots att råvaran klarar kriterierna för hållbar skogsråvara.

Sammanfattningsvis är B-landsverifieringen inte bara administrativt tung, den riskerar även att påverka marknaden, skapa förseningar i leveranser och öka kostnader i ett redan ansträngt läge.

Energiföretagens arbete: hemställan och intensiva dialoger

Redan innan sommaren lämnade Energiföretagen, tillsammans med andra organisationer, in en hemställan till regeringen där vi tydligt varnade för att:

• Definitionerna av gammal skog och urskog var kritiska och behövde komma på plats snarast
• Övergångsreglerna behövde förlängas med minst sex månader,
• A-landsstatus måste kunna säkerställas utan glapp, och
• Att en ohållbar situation riskerade att uppstå om beslut och vägledningar kom för sent.

Energiföretagen har sedan dess haft omfattande dialoger med berörda departement och myndigheter för att tydliggöra konsekvenserna, skapa mer tid och värna en rimlig implementering för branschen.

Behov av en pragmatisk övergång

Nu är fokus att få en pragmatisk övergång. EU-kommissionen och även Naturvårdsverket som ansvarar över EU-ETS (som hänvisar till RED III) har uttryckt att man kommer att hantera situationen pragmatiskt. Det är helt avgörande, och Energiföretagen efterlyser även att Energimyndigheten hanterar övergången pragmatiskt, i likhet med övergången till RED II.

I detta läge är det också mycket viktigt att Energimyndigheten ger tydlig och samlad vägledning, så att aktörer vet hur de ska agera under januari och framåt. Det är samtidigt centralt att företag som berörs skickar in sina väsentliga ändringar snarast, så att myndigheten har bästa möjliga förutsättningar att hantera prövningar och besked i tid.

Det vore orimligt om biobränsle som är hållbart i december och återigen i februari plötsligt skulle betraktas som ”fossilt” i januari, inte för att det är ohållbart, utan för att administrativa processer inte varit på plats i tid.

Lärdomar framåt: undvik överimplementering och skapa tydlighet

RED III är ett av många komplexa direktiv med både hög detaljnivå och utrymme för nationella tolkningar. Sveriges implementering – där krav, definitioner och processer landat sent och ibland gått längre än EU:s miniminivåer – visar hur snabbt överimplementering kan uppstå och hur viktigt det är med tidig tydlighet, dialog och bred konsekvensanalys.

Energiföretagen kommer att fortsätta arbeta för att regelverken blir tydliga, förutsebara och genomförbara, samt att branschen ges rimliga förutsättningar att fortsätta leverera hållbar och trygg energiförsörjning.