ENA Energi höjde fjärrvärmepriset och kundnöjdheten på samma gång

Hej Torbjörn Claesson, vd på ENA Energi! Vad är din bakgrund?

Jag är sjöingenjör i botten, men började tidigt på dåvarande Stockholm Energi, som heter Stockholm Exergi idag. Jag har haft många andra positioner sedan dess och har varit vd på ENA Energi sedan 2020. Innan det var jag vd på Neova som då var stora inom biobränsle, pellets och fjärrvärme, idag uppsplittrat på Nevel, Skandbio och Neova.  Jag har verkligen mina rötter i energibranschen, som är en fantastisk bransch. Jag brukar säga att IT-branschen har haft sin boom tidigare, men nu är det energibranschens tur. Alla pratar om det! Majoriteten vet till och med vad Nordpool och spotpriser är.

Berätta kort om ENA Energi!

Vi har framför allt kraftvärme och har alla fjärrvärmekunder i Enköping. Vi producerar även el idag, dock har vi inte elnätet, så vi säljer elen direkt på börsen. Vi säljer ungefär 250 GWh fjärrvärme och 70–75 GWh el per år. Vi ligger på 97–98 procent biobränsle i vår produktion, men nu sjunker den tyvärr lite i och med att Naturvårdsverket har bestämt att returträ har en viss del fossilt i sig, men annars har vi haft ett fint klimatbokslut.

Vad har ni på gång just nu?

Största utmaningen vi har på ENA Energi är fantastiskt spännande och rolig. Man Kommunen har för avsikt att bygga bostäder och utveckla hamnområdet, så hela vårt kraftvärmeverk ska vara borta till 2035. Vi ska bygga något nytt. Vi har jobbat med en förstudie i två år och har bland annat kommit fram till att elproduktion inte är lönsamt som det ser ut med styrmedel idag. Idag ändras förutsättningarna från dag till dag, både vad gäller teknik och styrmedel. Så vi letar lösningar brett. Något vi satt som ett stort fokus är ett stort energilager, för att kunna lagra och flytta värme från sommar till vinter.

Hur skulle du sammanfatta bakgrunden till prishöjningarna på fjärrvärme?

Ryssland stod för en stor del av exporten av biobränsle till Europa, och i samband med invasionen av Ukraina har det strypts genom sanktioner och liknande. Många i Europa tittade på att ställa om från gas, vilket gjorde att efterfrågan på det biobränsle som fanns steg enormt. I och med lågkonjunkturen och en svag svensk krona har mycket av det inhemska bränslet gåttfokus dessutom varit på export, så i hamnarna har man kunnat se hur brobränslet har lastats i väg. Vi drabbas väldigt hårt av det här. Jag tror det var 2023, då fanns det inte ens biobränsle att få tag i, det spelade ingen roll hur mycket man var villig att betala, så vi var några verk som stöttade varandra för att hålla oss vid liv.

ENA Energi tvingades till stora prishöjningar till följd av de ökade bränslepriserna. Hur kom ni på idén med kundmöten?

2022 såg vi att biobränslepriserna började sticka i väg ganska kraftigt, så kort sagt insåg vi att vi behövde höja priset för att klara vår ekonomi – jag tror vi gjorde en höjning på 6,5 procent inför 2023, men det täckte inte alls de ökade kostnaderna vi hade haft. Då sa vi att vi skulle låta intäkterna för vår elproduktion göra täcka upp för det, för elproduktion blev väldigt lönsamt vid den här tiden. Det gick ganska bra. Men året efter dök elpriserna igen och lönsamheten försvann, så med utmaningarna vi hade såg vi att vi behövde höja priserna med 28 procent för att över huvud taget klara oss.

Samtidigt var det hög inflation – priser på mat, på drivmedel – allting steg ju väldigt mycket, så vi sa att det är bättre att rycka plåstret nu medan vi kan, så vi gör en höjning på 28 procent. Och den var ju historisk.

Förutom året innan hade vi ju legat på någon procent varje år. Vi behövde få våra kunder att förstå bakgrunden till varför vi måste göra den här höjningen, så vi tog fram väldigt mycket data kring vår ekonomi – bränsle utgör till exempel nästan 45–50 procent av vår totala kostnadsmassa. Sedan tog vi fram anonymiserade typexempel på våra leverantörer och visade hur priserna för respektive bränsleslag och mellan olika leverantörer hade stigit. Inför höjningen bjöd vi in våra kunder och hade öppet hus och visade och resonerade med dem.

Hur reagerade kunderna?

Många var ju väldigt negativa, men efter ett tag så förstod de. Jag tror det viktigaste vi gjorde var att vi – precis i samband med att vi gick ut med höjningen och hade mötena – kontaktade lokaltidningen. Jag bjöd in en reporter från Enköpings-Posten och förklarade.

Så i stället för att få rubriken ”ENA Energi chockhöjer fjärrvärmepriserna” så fick vi en förklaring från en tredje part.

Det är ju det bästa sättet att nå kunderna, för även om vi säger att vi vill kalla till kundmöte och förklara så är kunderna lite ljumna i sitt intresse – men tidningen läser de ju! Att då få en förklaring snarare än en negativ vinkling tror jag gav väldigt mycket förståelse. Jag tror det var nyckeln. Samtidigt som vi var väldigt öppna till att förklara fakta. Kunderna fick i princip se vår resultaträkning.

Så inga kunder lämnade?

Nej. Vi gick ut med vår årliga nöjd-kund-undersökning i januari, vilket var månaden som vi höjde priserna, och där höjde vi faktiskt vårt nöjd-kund-index. Vi ligger redan på mycket väl godkänt, men fick alltså ett högre index, och det tror jag beror mycket på att vi hade jobbat med kommunikationen. I de här undersökningarna mäter man ju många punkter, och i prisvärdheten hade vi dippat – men det får man ta!

Hur tar ni arbetet vidare?

Inför 2025 gjorde vi en moderat höjning på 3,5 procent. Det var väldigt svårt att ta beslutet om 28 procents höjning inför förra året och vi diskuterade väldigt mycket om vi skulle göra det eller inte.

Många andra höjde med 15 procent och de tvingades ju göra motsvarande höjning igen nästa år, vilket är mycket svårare att förklara för en kund, för då hade ju inflationen gått ner.

Så vi fick ett kvitto på att vi tänkte rätt i alla fall. Sen behöver man lite tur också.

Samtidigt tycker många att fjärrvärmen är dyr – och det är den. Vi ser att vi måste komma ner till ungefär 2022 års nivåer för att vara konkurrenskraftiga. Vi har hård konkurrens från värmepumpar och andra tekniker, så det är ett måste.