Om vikten av försörjningsberedskap

Cyberattacker, pandemier och geopolitiska konflikter har visat hur sårbara våra försörjningskedjor är. Kriget i Ukraina där cyberattacker slog ut elnätet, och där fjärrvärme och vattenförsörjning blev mål visar att robusthet och motståndskraft i energisektorn är viktigt för att skydda både infrastruktur och förtroende.

En grundpelare i totalförsvaret

Försörjningsberedskap är en viktig del av totalförsvaret. Den säkerställer att samhället har tillgång till nödvändiga varor och tjänster vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Försörjningsberedskap innebär att kunna:

• upprätthålla flöden till, från och inom landet
• kompensera för störningar och avbrott
• prioritera kritiska behov vid bristsituationer

Försörjningsberedskap är en kärnfråga för energibranschen

Energiföretagen ser försörjningsberedskap som en grundförutsättning för ett fungerande samhälle – inte bara i kris och krig, utan även i vardagen. Energisystemet är ett nav i totalförsvaret och branschen har ett ansvar att leverera el, värme och bränslen även under störda förhållanden. Detta är viktigt för att både civilt och militärt försvar ska fungera – till exempel genom att el, värme, bränsle och kommunikationer fungerar även under påfrestningar.

Försörjningsberedskap handlar också om att undvika samhällsekonomiska problem. Om drivmedel, läkemedel eller el inte kan levereras, påverkas allt från sjukvård till livsmedelsförsörjning. Därför är det nödvändigt att ha beredskapslager, redundanta system och avtal med näringslivet.

En annan viktig aspekt är att skapa tydliga roller mellan stat, myndigheter och näringsliv. Energiföretagen Sverige är och har varit aktiv i arbetet i näringslivsrådet och i dialog med myndigheter och andra branschorganisationer för att skapa samarbeten och vägledning som utgår från företagens behov och förutsättningar.

Det finns en förväntan om att staten ska bidra med regionala beredskapslager för drivmedel och bränslen, baserat på Energimyndighetens kartläggning. Dessutom att verkställa att utbyggnaden av lager för reparationsberedskap med reservdelar och materiel sker i dialog efter energiföretagens behov.

Huvudförslag i utredningen

1. Ny beredskapssektor för industri, bygg och handel: Utredningen föreslår att en elfte beredskapssektor inrättas med Tillväxtverket som sektorsansvarig myndighet. Även Boverket och Sveriges geologiska undersökning föreslås få ansvar inom sektorn.
2. Byggnads- och reparationsberedskap: Ett centralt förslag är att återinföra en modern byggnads- och reparationsberedskap, inspirerad av tidigare system inom fortifikationsförvaltningen. Detta ses som viktigt för att snabbt kunna återställa civil och militär infrastruktur vid kris.
3. Tillfälliga miljötillstånd: Utredningen föreslår att regeringen ska kunna besluta om tillfälliga miljötillstånd för samhällsviktig verksamhet i kris eller krig, för att möjliggöra drift av exempelvis spetslastanläggningar för fjärrvärme.
4. Finansieringsprinciper: med förslag på F-avtal (försörjningsberedskapsavtal), där staten bär huvudansvaret för civilt försvar, men där även verksamhetsutövare och näringslivet kan ha ansvar beroende på nyttan av åtgärderna. Staten föreslås ta ansvar för civilt försvar och fredstida kriser, medan verksamhetsutövare ansvarar för mindre störningar och deltagande i övningar.
5. Samverkan med näringslivet: Utredningen betonar vikten av att involvera näringslivet i planeringen. Energiföretagen Sverige är aktiv i referensgrupper, remissvar och möten som håller samman arbetet om nationell strategi för försörjningsberedskap.

För mer information

Läs tidigare information om utredningen på regeringens webbplats.   

Se bilder och film i efterhand från pressträff 9 juli 2025.