Energimyndigheten delredovisar värmeberedskapsuppdrag

– Det är bra att Energimyndigheten nu tar ett helhetsgrepp kring beredskapsfrågorna för fjärr- och kraftvärmen. Delrapporten tydliggör inriktningen för myndighetens fortsatta utredningsarbete och det är positivt att man tagit till sig flera branschinspel. Energimyndigheten har dock en ambitiös inriktning när man indikerar funktionsmål som skulle innebära 90 dagars uthållighet i bland annat bränsleförsörjningen. Vi förutsätter att detta också innebär att det tillskjuts statlig finansiering för att kunna svara upp mot dessa höga ambitionsnivåer som inte går att motivera på kommersiella grunder. De medel som i dag är avsatta för energiberedskap bedömer vi kommer att vara långt ifrån tillräckliga för den föreslagna inriktningen, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och skatter på Energiföretagen Sverige.

Energimyndigheten redovisar i sin delrapport Stärkt leveranssäkerhet inom fjärrvärme- och kraftvärmesektorn (ER 2025:32) sin avsikt att fördjupa sina analyser av följande punkter: 

• Ett nationellt funktionsmål för kraft/fjärrvärme samt fjärrkyla som motsvarar totalförsvarets mål om minst 90 dagars uthållighet under kris och höjd beredskap.
• Riktlinjer för bränsle/energilagring syftande till att stödja det nationella funktionsmålet för kraft/fjärrvärme samt fjärrkyla.
• Skydd av viss infrastruktur för lagring och användning av icke förnybara bränslen, med möjlighet till dispens.
• Rätt för verksamhetsutövare att lättare anpassa värmeleverans vid bränslebrist genom sänkt inomhustemperatur, i händelse av kris eller höjd beredskap.
• Möjlighet till kostnadsbaserad ersättning för åtgärder som bidrar till ökad leveranssäkerhet i enlighet med det eventuella nationella funktionsmålet för fjärrvärme/kyla och kraftvärme.

Energimyndigheten uppmärksammar även vikten av fjärrkylaförsörjningen och den betydelse den har för samhällsviktig verksamhet liksom att det är en växande verksamhet. Energimyndigheten kommer därför på eget bevåg att inkludera fjärrkyla som del i regeringsuppdraget.

Vidare föreslår Energimyndigheten att uppdraget inför slutredovisningen inte omfattar förslag på åtgärder för ökad användning av restvärme då sådana åtgärder, på systemnivå betraktade, har en tveksamt förmågehöjande potential till följd av den låga grad av tillförlitlighet som leverans av restvärme i många fall kan förmodas ha i kris och vid höjd beredskap.

Energimyndigheten ska slutredovisa uppdraget senast den 28 maj 2026 till Klimat- och näringslivsdepartementet. Energimyndighetens delrapport finns att läsa här.

Förslag om stödförordning för energiberedskapsåtgärder på remiss

Parallellt remissbehandlar för närvarande Klimat- och näringslivsdepartementet ett förslag till stödförordning för energiberedskapsåtgärder till och med den 24 november. Stöd föreslås kunna omfatta beredskapsåtgärder för drivmedel, gas respektive fjärrvärme och fjärrkyla. Stödförordningen föreslås möjliggöra kostnadsbaserad ersättning för icke företagsekonomiskt motiverade beredskapsåtgärder. Bidrag föreslås också kunna villkoras med statlig rådighet och insyn över beredskapsviktiga energiförsörjnings-förmågor. I budgetpropositionen för 2026 föreslås 398 miljoner kronor anslås för energiberedskap under 2026, 651 miljoner kronor 2027 respektive 776 miljoner kronor 2028.

Hör av dig till Erik Thornström på kansliet om du har inspel till den pågående remissen.