Regeringens förslag om regelverket för framtidens el- och gasnät beslutas den 26 november

Lagförslaget är tänkt att säkerställa så att de svenska reglerna för Energimarknadsinspektionens oberoende följer EU-rättens krav enligt ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2005:403). Lagändringarna som hör till naturgasområdet föreslås börja gälla den 1 januari 2026 och övriga lagändringar inom elområdet den 1 januari 2027.

– Jämfört med lagrådsremissen är det i propositionen, såvitt Energiföretagen kan konstatera, endast redaktionella förändringar som skiljer. Detta eftersom Lagrådet inte hade några invändningar i sak gällande innehållet i lagrådsremissen utan endast synpunkter om förändrad ordning gällande några paragrafer, säger Elin Krona, jurist på Energiföretagen Sverige.

Nedan följer en sammanfattning av förslagen som rör elnät i propositionen med föreningens korta reflektioner över dem.

• Lagen om särskilt investeringsutrymme (LOSI) upphävs inte och kvarstår oförändrad i sak. Energiföretagen anser att det är positivt att LOSI föreslås kvarstå. Lagen är införd i syfte att ge ökade incitament för elnätsinvesteringar, vilket fortsatt är av stor vikt för en framgångsrik elektrifiering.
• Nätnyttoersättningen kommer att kvarstå oförändrad då denna inte bedöms inverka på Energimarknadsinspektionens (Ei:s) oberoende. Energiföretagen anser att detta är bra och ser nätnyttoersättning som en viktig komponent för att stimulera elproduktion. Det är vidare positivt att nätnyttoersättningen inte blandas ihop med elnätsavgifterna.
• Den paragraf som övergripande anger förutsättningar för intäktsramen föreslås förändras i grunden (nuvarande ellagen 5 kap 1 §). I det nya förslaget till lagtext återstår endast att intäktsramen inte ska vara större än vad som behövs för nätverksamheten. Angående vad som närmare menas med detta och hur kostnader ska beräknas i intäktsramen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om. I propositionen ges viss ledning om vad man önskar att regeringen stadfäster i förordning. Där nämns bland annat att ”Regeringen bör i en förordning ange övergripande krav på vad intäktsramen ska täcka när det gäller kostnader för den löpande driften och kapitalkostnader.

– Det går i nuläget inte att uttala sig om hur kommande förordning kan komma att se ut och hur man väljer att formulera sig. Den bästa informationen vi för närvarande har om när i tiden den här förordningen är att vänta, är att den åtminstone kommer innan sommaren 2026, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen.

• Ett antal paragrafer i ellagen som rör bland annat anslutningsavgifter, utformning av elnätsavgifter, kvalitetspåverkan på intäktsramen med flera föreslås utgå och i stället ersättas av nya bemyndiganden för föreskrifter. När det gäller dessa föreslagna förändringar är vi fortfarande av uppfattningen att vissa av förslagen går längre än vad som varit absolut nödvändigt för att uppfylla EU-rättens krav på regulatorns oberoende.
• Ekonomiska experter ska ingå i domstolarna vid prövning av mål rörande intäktsramar. Energiföretagen anser att detta är en bra ordning, då målen ofta involverar komplicerade ekonomiska bedömningar som behöver göras.

Läs mer om elnätsfrågorna här.