Clean Industrial Deal State Aid Framework - ett nytt ramverk för statsstöd

CISAF gäller till och med den 31 december 2030 och avser ge medlemsländerna större flexibilitet att stödja projekt som bidrar till EU:s klimatmål. Samtidigt syftar ramverket till att motverka att industrin lämnar Europa, bland annat genom möjligheten att ge elkostnadsstöd till energiintensiv industri. Ett nytt stöd som införs i någon medlemsstat behöver godkännas av EU-kommissionen, så om exempelvis en region vill investera i ett nytt projekt behöver medlemsstaterna skicka ansökan till kommissionen för godkännande. 

Ramverket möjliggör stöd till bland annat: 

• Elkostnadsstöd för energiintensiv industri, t.ex. stål- och metalltillverkning i Sverige. 

• Åtgärder för att underlätta investeringar som minskar industrins beroende av fossila bränslen.  

• Produktion och lagring av förnybar energi och lågkoldioxidbränslen 

• Industriell avkarbonisering via bland annat elektrifiering och vätgas och gröna projekt med hög risk. 

• CISAF förenklar även godkännandeprocesser för projekt, vilket kan påskynda nationella stödprogram. 

Den senaste utvecklingen inom EU:s klimat- och industripolitik öppnar upp för flera konkreta möjligheter för Sverige och svenska företag. Regeringen och svenska myndigheter får nu större utrymme att utforma riktade stödprogram för investeringar i fossilfri energiproduktion, elektrifiering och energieffektivisering. Det innebär möjligheter till ökade resurser för företag som vill ställa om sin verksamhet mot en mer hållbar framtid. 

Samtidigt förenklas godkännandeprocesserna för olika stödinsatser genom det nya statsstödsramverket CISAF, vilket kan leda till kortare ledtider för exempelvis utbyggnad av elnätet. Det skapar bättre förutsättningar för storskaliga investeringar i ny industri och infrastruktur.  

- Det är positivt att det införs ett nytt stasstödsramverk inom EU som ger bättre förutsättningar att stödja energi- och klimatomställningen. Ett aktuellt exempel är att det nya statsstödsramverket nu möjliggör en breddning av möjligheterna att stödja investeringar i lagring av el och värme i det nya investeringsstödet “Kraftlyftet” där stödreglerna väntas beslutas senare i höst. Kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och skatter på Energiföretagen Sverige. 

EU:s satsning på att främja grön teknik som produceras inom unionen kan även stärka konkurrenskraften för svenska företag verksamma inom tillverkning, systemintegration och energitjänster. Genom ökad efterfrågan och bättre affärsvillkor växer nya möjligheter fram för innovation och export. 

För energiintensiva verksamheter införs möjligheten till tillfälligt elprisstöd vid exceptionellt höga elpriser. Exakt hur detta stöd ska utformas är ännu inte klart. 

Trots att CISAF avser öka flexibiliteten i stödgivningen innehåller CISAF flera regler och villkor som begränsar stödgivningen. En så kallad clawback-mekanism innebär att stöd kan återkrävas om mottagaren inte uppfyller de villkor som ställts upp i förväg. För att säkerställa en rättvis konkurrens måste stödnivåerna dessutom vara proportionerliga och strikt nödvändiga i förhållande till syftet med stödet. 

Alla stödåtgärder måste vara förenliga med EU:s elmarknadsregler, vilket ställer krav på hur stöden utformas och implementeras i praktiken. Det finns även begränsningar i vilken typ av offentlig finansiering som får användas – exempelvis får vissa offentliga aktörer, som statsägda banker, inte ge direkt stöd till vissa typer av projekt. 

Slutligen omfattas inte elproduktionsprojekt med kärnkraft av det nya ramverket CISAF. Detta kan påverka medlemsländer som har en stor andel kärnkraft i sin energimix och begränsar vilka typer av investeringar som kan stödjas inom ramen för detta statsstöds regelverk.