Energiföretagen positiva till utformningen av Kraftlyftet

– Energiföretagen är i stort positiva till utformningen av det nya Kraftlyftet för investeringar i biokraftvärme, gasturbiner och batteri- och värmelagring. Stödet bidrar till att möjliggöra ny elanvändning och snabbare anslutning till elnätet vilket är viktigt ur beredskapssynpunkt och för att möjliggöra elektrifieringen. Budgetförstärkningen med 2 miljarder kronor och utökade ekonomiska bemyndiganderamar som föreslogs i förra veckans budget är också i linje med vad vi efterfrågat. Stödreglerna behöver dock tydliggöras när det gäller avgränsningen av områden där det råder nätkapacitetsbrist och att energilagring kan prioriteras på ett likartat sätt som elproduktion, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.  

Energiföretagen påtalar också att det är långa ledtider, särskilt för att bygga nya kraftvärmeanläggningar och gasturbiner. Av dessa skäl anser vi att det behöver övervägas en längre färdigställandetid i stödförordningen med åtminstone ett par år till den 1 januari 2032, alternativt att en färdigställandetidpunkt till 2035 fastställs, då det finns en avsatt budget för denna tidsperiod.

Vi framhåller även att det generellt finns en betydande potential till ökad eleffekt från kraftvärmeproduktion med avfallsförbränning i Sverige. Vi föreslår att avgränsningen vidgas till att åtminstone kunna möjliggöra stöd utifrån förnybart-andel i avfall som förbränns, vilket är i linje med artikel 41 i EU:s gruppundantagsförordning för statsstöd (GBER).

Den nya stödförordningen för Kraftlyftet föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Klimat- och näringslivsdepartementets remissförslag finns att läsa här och här hittar ni Energiföretagens remissvar.