Totalförsvaret får ny inriktning – gäller 2025-2030
Publicerat av: Daniel Löfstedt ·
Den 19 september presenterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 som är ett nytt planeringsunderlag för Sveriges totalförsvar. Dokumentet gäller perioden 2025-2030 och ersätter Handlingskraft – Handlingsplan för att främja och utveckla en samordnad planering för totalförsvaret 2021–2025.
Den nya inriktningen bygger på regeringens riktlinjer samt tre förändringar: Sveriges medlemskap i Nato, erfarenheter från Rysslands invasion av Ukraina och en utvecklad nationell struktur för krisberedskap och civilt försvar.

Totalförsvaret utgör ett gemensamt ansvar för hela samhället. Energiföretag spelar en central roll genom att stödja både det militära och civila försvarets uthållighet. Förutom att säkerställa elförsörjningen bidrar energiföretag med kritiska resurser som fjärrvärme och fjärrkyla som delar av totalförsvaret är beroende av.
– Genom konstruktiv dialog och samarbete mellan myndigheter, näringsliv och oss på Energiföretagen Sverige kan försörjningstryggheten och samhällsviktiga funktioner stärkas och motståndskraften byggas upp, säger Emma Johansson, ansvarig för säkerhetsfrågor på Energiföretagen.
Sju nya typsituationer
Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 ger en överblick över möjliga militära konfliktscenarier genom sju typsituationer som beskriver hybrida hot, behov av att ge värdlandsstöd, begränsat anfall mot norra Sverige, anfall mot Gotland, fjärrangrepp, förstärkning av Natos norra flank och förstärkning av Nato i Baltikumområdet. För detaljerad information se om möjliga händelseförlopp och konsekvenser för samhället samt slutsatser från Försvarsmakten och MSB.
Företag uppmanas klara 14 dagar med egna resurser
Utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030 understryker att det är viktigt att totalförsvaret ska kunna fungera under minst tre månader vid ett omfattande krig i Europa, där civila verksamheter uppmanas klara minst två veckor med egna resurser. Det innebär att aktörer inom samhällsviktig verksamhet, oavsett offentlig eller privat sektor, ska ha möjlighet att upprätthålla verksamheten även under mycket krävande förhållanden och hög osäkerhet. Det kan man lyckas med genom till exempel väl utarbetade beredskapsplaner, anskaffning och lagerhållning av nödvändiga resurser, säkerställande av personal och samt andra konkreta åtgärder som att ha vidtagit säkerhetsåtgärder inom cybersäkerhet och fysiskt skydd.
Syftet med att bygga särskild robusthet för två veckor är att under den inledande och kritiska fasen av ett väpnat angrepp skapa ökat handlingsutrymme för omställning till höjd beredskap och ytterst krig. Det handlar till exempel om förändrade produktionsförutsättningar och att anpassa transporter och varuflöden.
Energiföretagen stödjer företags arbete
– Det är viktigt att beakta att det är gemensamma utgångspunkter från MSB och Försvarsmakten som presenteras. Efter att ni som medlem har tagit del av underlaget behöver ni komplettera det med energisektorns och egna hotbeskrivningar samt analysera innebörden för er. För att klara en uthållighet under en längre tid behövs samarbeten med andra för att lyckas - likt det arbete som görs inom Elsamverkan. Allt kan inte upprätthållas och skyddas utan vi kommer att behöva prioritera inom energisektorn, säger Emma Johansson.
Medlemmar i Energiföretagen kan hitta verktyg för beredskapsarbete här på Energiföretagens webb.
– På nästa ESG - Energisäkerhetsgruppens möte - kommer våra medlemmar tillsammans med myndigheter diskutera påverkan och förutsättningar för energiförsörjningen. Vill man delta i föreningens säkerhets- och beredskapsarbete kontaktar man mig, säger Emma Johansson.
Kontakta mig om du vill veta mer

Emma Johansson
Ansvarig säkerhetsfrågor
Enhet: Energi & Politik
Telefon:
08-677 25 05
E-post: emma.johansson@energiforetagen.se