Kärnkraftsutredning breddas och deadline skjuts fram

2023 tillsatte regeringen en särskild utredare, Pernilla Sandgren, för att leda kärnkraftsprövningsutredningen som ska se över hur det kan bli lättare att bygga ny kärnkraft.  

”Syftet är att nå regeringens målsättning att Sverige senast år 2040 ska ha 100 procent fossilfri elproduktion. Kärnkraft är en viktig del i att nå det målet. Kraven på strålskydd och kärnsäkerhet, i fortsättningen kallat strålsäkerhet, ska vara oförändrat höga.”, skrev regeringen. 

Resultatet av den sista av fyra utredningspaket som hanterar frågor om bland annat beredskapszoner skulle ha presenterats den 27 februari men nu skjuts datumet fram till den 15 juni och kommer också att omfatta frågor kring försäkring, bland annat huruvida försäkringsbelopp även i fortsättningen måste ställas innan det föreligger någon faktisk risk.  

– Att utreda förändrade beredskapszoner är nödvändigt. Dagens reglering med fasta avstånd oaktat faktiska risker är sannolikt inte det bästa sättet att hantera frågan framgent. Vid prövning i till exempel USA har NRC, deras motsvarighet till SSM, konstaterat att beredskapszonen för vissa typer av nya SMR:er hamnar innanför industristaketet. Ett sådant beslut underlättar självfallet placering av ny kärnkraft i relativt nära anslutning till ny energikrävande industri, säger Ted Lind, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Energiföretagen:    

– Det är ju bra att man även kollar på frågor kring försäkringar, att behöva ställa stora säkerheter innan det föreligger någon faktiskt risk riskerar att försvåra för ny kärnkraft.  

Energiföretagen konstaterar att utredningen på kort tid har identifierat flera regulatoriska flaskhalsar för ny kärnkraft.

– I våra tidigare remissvar (läs här och här) har vi varit tydliga med att intentionerna med att lösa dessa flaskhalsar är mycket uppskattade och man har kommit med flera välkomna förslag på att lösa dessa. Dock har vi ibland tyckt att man kanske inte alltid når ända fram i alla avseenden, säger Ted Lind.